Från boken ”How Buffett Does It: 24 Simple Investing Strategies from the World´s Greatest Value Investor” av James Pardoe kan vi läsa följande rubriker:
1 Choose Simplicity over Complexity
2 Make Your Own Investment Decisions
3 Maintain Proper Temperament
4 Be Patient
5 Buy Businesses, Not Stocks
6 Look for a Company That Is a Franchise
7 Buy Low-Tech, Not High-Tech
8 Concentrate Your Stock Investments
9 Practice Inactivity, Not Hyperactivity
10 Don´t Look at the Ticker
11 View Market Downturns as Buying Opportunities
12 Don´t Swing at Every Pitch
13 Ignore the Macro, Focus on the Micro
14 Take a Close Look at Management
15 Remember, The Emperor
16 Practice Independent Thinking
17 Stay within Your Circle of Competence
18 Ignore Stock Market Forecasts
19 Understand ”Mr. Market” and the ”Margin of Safety”
20 Be Fearful When Others Are Greedy and Greedy When Others Are Fearful
21 Read, Read Some More, and Then Think
22 Use All Your Horsepower
23 Avoid the Costly Mistakes of Others
24 Become a Sound Investor
Jag har ännu inte köpt denna bok, (det blir nästa investerarbok att inhandla!), men bara av rubrikerna känner man visdomen från denna världens bäste investerare. T.ex. var tålmodig och praktisera ”inaktivitet” istället för ”hyperaktivitet” är något som jag vill bli bättre på. Vidare att göra egna beslut och inte lyssna för mycket på experterna är intressant. Någon som läst boken? Är den bra?
torsdag 26 november 2009
måndag 23 november 2009
Varför är inte fler människor välbärgade?
I Bodo Schäfers fantastiska bok ”Vägen till ekonomisk frihet” skriver han att avsaknad av pengar beror på ett antal olika mer eller mindre psykologiska egenskaper. Han skriver ”Det är lätt att lära sig de grundläggande principer om välfärd… Men varför är då inte fler människor välbärgade? Därför att det är precis lika lätt att fortsätta vara fattig.” – Det är lätt att spara 10 % varje månad men det är också lätt att spendera pengarna!!!
De som inte bygger upp en förmögenhet har ett antal grundläggande åsikter som gör att de inte kan ha några pengar.
Till att börja med definierar inte de fattiga människorna rikedom klart och tydligt. Man måste alltså bestämma sig för vad som är rikedom för sig själv. Man ska se en tydlig summa framför sig. Jag ser flera summor framför mig. Först 300 000 kr, sedan 500 000 kr, därefter kommer 1000 000 kr. Sedan 2 miljoner 3 miljoner etc. ”Livet är som ett postorderföretag. Det ger oss precis det vi vill ha.” Man skriver inte till postorderföretaget att ”skicka något trevligt”. Man gör en exakt beställning. Men så länge man inte har fastställt en exakt summa kan livet inte skicka pengarna till oss. Tipset Bodo Schäfer ger är att skriva upp en summa som man strävar efter. Sedan kan man ju ändra siffran om den var för låg…
Människor som inte har några pengar gör välfärd till ett ”vandringsmål”. Han menar att många människor kanske sätter ett mål men så fort det dyker upp problem ändrar de målet. Målet ”vandrar”, så att säga. Lösningen på det är att sätta upp så stora mål att de överskuggar alla problem. Stora mål gör att vi intresserar oss mer, upptäcker fler möjligheter och lär känna fler viktiga människor. Nu är mitt mål mycket högre än förut. För några år sedan var målet att kunna ha pengar för dagen. Sedan blev det att få ihop en miljon under mitt liv. Nu tror jag att jag innan pensionen kan komma upp i 20-30 miljoner. Det blir inte lätt, men när jag tänker på det blir jag ruggigt motiverad att spara och investera smart.
Människor som inte har några pengar gör aldrig välstånd till ett absolut måste. De som är rika har ofta gjort sitt mål att få välstånd till ett måste. De övervinner alla svårigheter på vägen och ser till att de hela tiden går framåt. Ett ytterligare tips Bodo Schäfer ger, för att göra rikedom till ett måste, är att förpliktiga sig offentligt. På det sättet har man andra människors ögon på sig också. Vad gäller detta råd så håller jag nog inte med, vi har iallafall bestämt oss för att inte göra det. Jag och hustrun har däremot förpliktigat oss mot varandra. Sedan gör jag det här på bloggen. Men inte inför arbetskamrater, släkt eller vänner.
Människor som inte har några pengar håller inte ut. Det gäller att som Winston Churchill sa: Ge aldrig, aldrig, aldrig, aldrig upp! Man måste helt enkelt hitta något sätt att orka hela vägen. Ett sätt är att se sig själv i bilder när man har allt det man önskar sig. Ett annat tips Bodo Schäfer ger är att göra en scrapbook eller ett album med bilder på fina hus, läckra bilar, fantastiska miljöer och resemål. Detta album kan sedan motivera oss när det är motigt. Detta har jag inte heller gjort. Det känns lite halvpatetiskt. Men å andra sidan tänker jag ofta på hur drömhuset ska se ut, hur drömsemestern kommer att vara etc.
Människor som inte har några pengar tar inte något ansvar. Man måste ta ansvar för allt som händer i livet, både förluster och vinster. Så fort man tar på sig ansvaret känner man frihet. Det är lätt att skylla på familjen, jobbet, regeringen och skatterna. Men då ger man bort sin personliga makt. Det gäller att ta ansvar för allt!
Människor som inte har några pengar är inte beredda att satsa 110 procent. Det går att ursäkta sig. Det finns två livslögner som är livsfarliga: 1. Även i framtiden kommer jag vara nöjd med det jag har. 2. Om jag satsade allt, då skulle jag vara den bäste. Bodo Schäfer skriver att bakom båda dessa gömmer sig självbedrägeri, rädsla och avsaknad av äkta självkänsla. Att i framtiden vara nöjd med hur vi har det idag motsäger den mänskliga naturen av att vilja växa och utvecklas. ”En människa som slutar växa, börjar dö!”
Vad gäller den andra livslögnen; Vad skulle hända om den personen (som säger att om jag verkligen satsade skulle jag vara bäst) verkligen satsade allt? Då skulle det nog bli uppenbart för personen själv och omgivningen att de faktiskt inte var så duktiga, kompetenta och framgångsrika. Och det är just det de är rädda för. Men den som verkligen satsar allt, kanske också lyckas. Men man ska inte ”gömma sig genom att försöka framstå som en cool levnadskonstnär.”
Människor som inte har några pengar saknar en bra coach. Precis som idrottsmän behöver coacher för att fortsätta utvecklas, så behöver de som strävar efter utveckling i arbetslivet och utveckling av ekonomin en coach. Även superstjärnor behöver någon som man kan diskutera med, och därför behöver vi också det. Vad gäller mig själv så ser jag min blogg och er andra bloggare som en sorts coach för mig. Jag har alltså ingen coach som jag går till och träffar en gång i månaden. Men det är klart, det kanske inte hade varit så dumt…
Jag kan verkligen rekommendera Bodo Schäfers bok, den är oerhört motiverande och intressant. Jag planerar att skriva mer om hans tankar här i bloggen också.
De som inte bygger upp en förmögenhet har ett antal grundläggande åsikter som gör att de inte kan ha några pengar.
Till att börja med definierar inte de fattiga människorna rikedom klart och tydligt. Man måste alltså bestämma sig för vad som är rikedom för sig själv. Man ska se en tydlig summa framför sig. Jag ser flera summor framför mig. Först 300 000 kr, sedan 500 000 kr, därefter kommer 1000 000 kr. Sedan 2 miljoner 3 miljoner etc. ”Livet är som ett postorderföretag. Det ger oss precis det vi vill ha.” Man skriver inte till postorderföretaget att ”skicka något trevligt”. Man gör en exakt beställning. Men så länge man inte har fastställt en exakt summa kan livet inte skicka pengarna till oss. Tipset Bodo Schäfer ger är att skriva upp en summa som man strävar efter. Sedan kan man ju ändra siffran om den var för låg…
Människor som inte har några pengar gör välfärd till ett ”vandringsmål”. Han menar att många människor kanske sätter ett mål men så fort det dyker upp problem ändrar de målet. Målet ”vandrar”, så att säga. Lösningen på det är att sätta upp så stora mål att de överskuggar alla problem. Stora mål gör att vi intresserar oss mer, upptäcker fler möjligheter och lär känna fler viktiga människor. Nu är mitt mål mycket högre än förut. För några år sedan var målet att kunna ha pengar för dagen. Sedan blev det att få ihop en miljon under mitt liv. Nu tror jag att jag innan pensionen kan komma upp i 20-30 miljoner. Det blir inte lätt, men när jag tänker på det blir jag ruggigt motiverad att spara och investera smart.
Människor som inte har några pengar gör aldrig välstånd till ett absolut måste. De som är rika har ofta gjort sitt mål att få välstånd till ett måste. De övervinner alla svårigheter på vägen och ser till att de hela tiden går framåt. Ett ytterligare tips Bodo Schäfer ger, för att göra rikedom till ett måste, är att förpliktiga sig offentligt. På det sättet har man andra människors ögon på sig också. Vad gäller detta råd så håller jag nog inte med, vi har iallafall bestämt oss för att inte göra det. Jag och hustrun har däremot förpliktigat oss mot varandra. Sedan gör jag det här på bloggen. Men inte inför arbetskamrater, släkt eller vänner.
Människor som inte har några pengar håller inte ut. Det gäller att som Winston Churchill sa: Ge aldrig, aldrig, aldrig, aldrig upp! Man måste helt enkelt hitta något sätt att orka hela vägen. Ett sätt är att se sig själv i bilder när man har allt det man önskar sig. Ett annat tips Bodo Schäfer ger är att göra en scrapbook eller ett album med bilder på fina hus, läckra bilar, fantastiska miljöer och resemål. Detta album kan sedan motivera oss när det är motigt. Detta har jag inte heller gjort. Det känns lite halvpatetiskt. Men å andra sidan tänker jag ofta på hur drömhuset ska se ut, hur drömsemestern kommer att vara etc.
Människor som inte har några pengar tar inte något ansvar. Man måste ta ansvar för allt som händer i livet, både förluster och vinster. Så fort man tar på sig ansvaret känner man frihet. Det är lätt att skylla på familjen, jobbet, regeringen och skatterna. Men då ger man bort sin personliga makt. Det gäller att ta ansvar för allt!
Människor som inte har några pengar är inte beredda att satsa 110 procent. Det går att ursäkta sig. Det finns två livslögner som är livsfarliga: 1. Även i framtiden kommer jag vara nöjd med det jag har. 2. Om jag satsade allt, då skulle jag vara den bäste. Bodo Schäfer skriver att bakom båda dessa gömmer sig självbedrägeri, rädsla och avsaknad av äkta självkänsla. Att i framtiden vara nöjd med hur vi har det idag motsäger den mänskliga naturen av att vilja växa och utvecklas. ”En människa som slutar växa, börjar dö!”
Vad gäller den andra livslögnen; Vad skulle hända om den personen (som säger att om jag verkligen satsade skulle jag vara bäst) verkligen satsade allt? Då skulle det nog bli uppenbart för personen själv och omgivningen att de faktiskt inte var så duktiga, kompetenta och framgångsrika. Och det är just det de är rädda för. Men den som verkligen satsar allt, kanske också lyckas. Men man ska inte ”gömma sig genom att försöka framstå som en cool levnadskonstnär.”
Människor som inte har några pengar saknar en bra coach. Precis som idrottsmän behöver coacher för att fortsätta utvecklas, så behöver de som strävar efter utveckling i arbetslivet och utveckling av ekonomin en coach. Även superstjärnor behöver någon som man kan diskutera med, och därför behöver vi också det. Vad gäller mig själv så ser jag min blogg och er andra bloggare som en sorts coach för mig. Jag har alltså ingen coach som jag går till och träffar en gång i månaden. Men det är klart, det kanske inte hade varit så dumt…
Jag kan verkligen rekommendera Bodo Schäfers bok, den är oerhört motiverande och intressant. Jag planerar att skriva mer om hans tankar här i bloggen också.
torsdag 19 november 2009
Köpte Investor
Mitt H&M innehav har gått upp 40 % sedan köp och den snuddar nu vid all-time-high. Visst kan aktien fortsätta stiga men det finns för många frågetecken. P/e talet är lite för högt på 22 och direktavkastningen är på 3,7. Jag är osäker på hur mycket mer H&M kommer att stiga den närmaste framtiden. Jag valde att sälja H&M och köpa Investor istället. Självklart är H&M ett starkt bolag som jag kommer att hålla koll på även i fortsättningen. Sjunker priset kommer jag säkerligen köpa på mig aktier igen.
Enligt mina tankar om att köpa mycket investmentbolag så tyckte jag att Investor var nästa ”steg”. Investor har inte följt med rallyt och ligger oförtjänt efter övriga investmentbolag. Aktien har en grymt bra rabatt på drygt 20 % mot de företag Investor äger. P/e talet är på 9,15 och direktavkastningen är 3 %. Jag tror att Investors aktievärde kommer att stiga. Innehaven är stora och stabila företag som har haft ett tufft år men som säkerligen stiger inom närmsta framtiden. Nu är det bara tiden som utvisar om jag gjorde rätt.
Nu ser min portfölj ut som följer:
Nokia 13,2 %
SCA 8,3 %
Öresund 7,0 %
Ratos 6,8 %
Investor 5,8 %
Kinnevik 5,6 %
Tele2 4,9 %
BlackPearl 5,1 %
Axfood 4,5 %
Latour 3,9 %
SKF 2,6 %
SäkI 2,0 %
Avanza 1,7 %
AstraZeneca 1,3
Enligt mina tankar om att köpa mycket investmentbolag så tyckte jag att Investor var nästa ”steg”. Investor har inte följt med rallyt och ligger oförtjänt efter övriga investmentbolag. Aktien har en grymt bra rabatt på drygt 20 % mot de företag Investor äger. P/e talet är på 9,15 och direktavkastningen är 3 %. Jag tror att Investors aktievärde kommer att stiga. Innehaven är stora och stabila företag som har haft ett tufft år men som säkerligen stiger inom närmsta framtiden. Nu är det bara tiden som utvisar om jag gjorde rätt.
Nu ser min portfölj ut som följer:
Nokia 13,2 %
SCA 8,3 %
Öresund 7,0 %
Ratos 6,8 %
Investor 5,8 %
Kinnevik 5,6 %
Tele2 4,9 %
BlackPearl 5,1 %
Axfood 4,5 %
Latour 3,9 %
SKF 2,6 %
SäkI 2,0 %
Avanza 1,7 %
AstraZeneca 1,3
torsdag 12 november 2009
Ändring i portföljen. Värdet är nu 277000 kr. Två nya aktier tillkom.
Portföljen är nu värd 277 000 kr.
Portföljen har fått några nya aktier den senaste månaden; AstraZeneca och Ratos. Jag har sålt majoriteten av mina SKF aktier. Jag behåll lite pga principen att gå in och ur i ”delar” och inte allt på en gång. (Plus att jag vill behålla en del SKF aktier av rent känslomässiga skäl. Fånigt, men ändå.) Så här ser portföljen ut nu i alfabetisk ordning:
AstraZeneca
Avanza
Axfood
Blackpearl
H&M
Kinnevik
Latour
Nokia
Ratos
SCA
SKF
SäkI
Tele2
Öresund
Jag håller på att utarbeta min placeringsstrategi, det vore bra om jag hade en sådan nu. Då kanske man kan hålla sig ”lugnare” än vad som varit fallet hittills. Då vet man att beslutet är taget efter bästa förmåga och inte bara efter känslor.
Portföljen har fått några nya aktier den senaste månaden; AstraZeneca och Ratos. Jag har sålt majoriteten av mina SKF aktier. Jag behåll lite pga principen att gå in och ur i ”delar” och inte allt på en gång. (Plus att jag vill behålla en del SKF aktier av rent känslomässiga skäl. Fånigt, men ändå.) Så här ser portföljen ut nu i alfabetisk ordning:
AstraZeneca
Avanza
Axfood
Blackpearl
H&M
Kinnevik
Latour
Nokia
Ratos
SCA
SKF
SäkI
Tele2
Öresund
Jag håller på att utarbeta min placeringsstrategi, det vore bra om jag hade en sådan nu. Då kanske man kan hålla sig ”lugnare” än vad som varit fallet hittills. Då vet man att beslutet är taget efter bästa förmåga och inte bara efter känslor.
Mina SKF aktier är upp 60 % - ska jag sälja dom nu?
Mina SKF aktier är upp 60 %. Kommer de gå upp mer? Jag brottas med frågan om jag ska sälja dom för att köpa någon annan aktie. Warren Buffet säger köp och behåll aktierna resten av livet. Byt inte. Å andra sidan kan jag tänka att direktavkastningen är lite för låg. Kanske man ska hoppa på en aktie med högre utdelning. Vad ska man i så fall köpa? Har ni några tips? Hur ska man tänka i detta läget?
onsdag 11 november 2009
Mona Sahlin lovar införa rätt till heltid. Detta skulle vara mycket olyckligt för hela samhället.
Nu börjar vi läsa om avtalsrörelsen 2010 och valet hösten 2010. LO har redan sagt att de kommer att kräva rätt till heltid, http://www.aftonbladet.se/debatt/article6053518.ab , och Mona Sahlin har tidigare sagt att om hon vinner valet kommer de också att kräva heltid; http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=3033931 .
Mona Sahlin och LO verkar inte inse att sådana krav helt klart kommer innebära avsevärda problem för arbetsgivarna och i förlängningen leda till ökad arbetslöshet. Detta menar heltidsutredningens egna experter. De grupper i samhället som skulle drabbas hårdast är kvinnor, ungdomar och andra grupper som redan nu har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Några skäl till att arbetslösheten skulle öka är att de arbetande timmarna fördelas på färre personer vilket skulle innebära att flera tjänster måste dras in. De som idag arbetar deltid riskerar att bli arbetslösa. Men även många arbetsgivare skulle avstå från att nyanställa om man inte får anställa deltidare.
Ett vanligt argument för rätt till heltid är att det är möjligt att på ett enkelt sätt organisera en arbetsplats utifrån heltider. Verkligheten ser dock inte ut på det sättet och det beror främst på oss alla som konsumerar varor och tjänster. Vi vill ha vår morgontidning när vi äter frukost, vi handlar på helgerna, vi åker buss på mornar och eftermiddagar och det är flera barn på förskolorna mellan 9 och 16 än mellan 7 och 9 eller 16 och 18.
Argumentet att många personer ”fastnar” i en deltidsfälla är också missvisande. Olika undersökningar (även från olika fackförbund) visar också att det mesta deltidsarbetet inte är ofrivilligt. De som arbetar deltid vill ofta göra det. Deltidsanställningar pågår ofta under kortare perioder och i samband med att människor studerar eller under småbarnsåren. Det vanliga är att personal som börjar arbeta deltid så småningom går över till att arbeta heltid.
Det som Mona Sahlin och LO inte vill säga i debatten är att deltidsanställda har företrädesrätt till att arbeta fler timmar enligt lagen om anställningsskydd redan idag (25 a § LAS). De flesta väljer att avstå från att göra det då de extra timmarna ligger på tider då man inte vill arbeta, som på helger och kvällar. En annan effekt som förmodligen kommer bli fallet är att den personal som redan arbetar heltid och de som faktiskt vill fortsätta att arbeta deltid kommer att tvingas att arbeta mera på kvällar och helger. Vidare kommer man inte att kunna anställa extrapersonal som endast arbetar under arbetstopparna.
I undersökningar i verkliga livet när man får pröva och uppleva vad effekterna blir av "rätt" till heltid så var det många som ångrade sig när de såg hur arbetsschemat förändrades. De ville inte jobba på kvällar och helger och ville återgå till att arbeta deltid på det ”gamla sättet”.
En heltidslagstiftning kommer leda till mer obekväma arbetstider för personer (främst barnfamiljer) som inte gärna vill arbeta på det sättet. Samtidigt skulle möjligheten till extrajobb försvinna för personer som gärna arbetar kvällar och helger (främst studenter), då dessa timmar behövs för att ”fylla upp” heltidstjänsterna.
Andra konsekvenser kommer att bli att många ungdomar kommer att få svårt att ”visa upp sig” och få sina första arbetslivserfarenheter på ett extraarbete.
Om ”rätten” till heltid lagstadgas kommer den att kunna prövas juridiskt. Men en rättighet måste också ha en skyldighet. Här finns ingen skyldighet som "kontrar" rättigheten. (Vad skulle den i så fall vara?) En bolagsägare kan ju välja att lägga ner sin firma om den inte bär sig. Om personalkostnaderna ökar så att bolaget inte går med vinst blir "rättigheten" till heltid inte mycket värt.
Mona Sahlin och LO verkar inte inse att sådana krav helt klart kommer innebära avsevärda problem för arbetsgivarna och i förlängningen leda till ökad arbetslöshet. Detta menar heltidsutredningens egna experter. De grupper i samhället som skulle drabbas hårdast är kvinnor, ungdomar och andra grupper som redan nu har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Några skäl till att arbetslösheten skulle öka är att de arbetande timmarna fördelas på färre personer vilket skulle innebära att flera tjänster måste dras in. De som idag arbetar deltid riskerar att bli arbetslösa. Men även många arbetsgivare skulle avstå från att nyanställa om man inte får anställa deltidare.
Ett vanligt argument för rätt till heltid är att det är möjligt att på ett enkelt sätt organisera en arbetsplats utifrån heltider. Verkligheten ser dock inte ut på det sättet och det beror främst på oss alla som konsumerar varor och tjänster. Vi vill ha vår morgontidning när vi äter frukost, vi handlar på helgerna, vi åker buss på mornar och eftermiddagar och det är flera barn på förskolorna mellan 9 och 16 än mellan 7 och 9 eller 16 och 18.
Argumentet att många personer ”fastnar” i en deltidsfälla är också missvisande. Olika undersökningar (även från olika fackförbund) visar också att det mesta deltidsarbetet inte är ofrivilligt. De som arbetar deltid vill ofta göra det. Deltidsanställningar pågår ofta under kortare perioder och i samband med att människor studerar eller under småbarnsåren. Det vanliga är att personal som börjar arbeta deltid så småningom går över till att arbeta heltid.
Det som Mona Sahlin och LO inte vill säga i debatten är att deltidsanställda har företrädesrätt till att arbeta fler timmar enligt lagen om anställningsskydd redan idag (25 a § LAS). De flesta väljer att avstå från att göra det då de extra timmarna ligger på tider då man inte vill arbeta, som på helger och kvällar. En annan effekt som förmodligen kommer bli fallet är att den personal som redan arbetar heltid och de som faktiskt vill fortsätta att arbeta deltid kommer att tvingas att arbeta mera på kvällar och helger. Vidare kommer man inte att kunna anställa extrapersonal som endast arbetar under arbetstopparna.
I undersökningar i verkliga livet när man får pröva och uppleva vad effekterna blir av "rätt" till heltid så var det många som ångrade sig när de såg hur arbetsschemat förändrades. De ville inte jobba på kvällar och helger och ville återgå till att arbeta deltid på det ”gamla sättet”.
En heltidslagstiftning kommer leda till mer obekväma arbetstider för personer (främst barnfamiljer) som inte gärna vill arbeta på det sättet. Samtidigt skulle möjligheten till extrajobb försvinna för personer som gärna arbetar kvällar och helger (främst studenter), då dessa timmar behövs för att ”fylla upp” heltidstjänsterna.
Andra konsekvenser kommer att bli att många ungdomar kommer att få svårt att ”visa upp sig” och få sina första arbetslivserfarenheter på ett extraarbete.
Om ”rätten” till heltid lagstadgas kommer den att kunna prövas juridiskt. Men en rättighet måste också ha en skyldighet. Här finns ingen skyldighet som "kontrar" rättigheten. (Vad skulle den i så fall vara?) En bolagsägare kan ju välja att lägga ner sin firma om den inte bär sig. Om personalkostnaderna ökar så att bolaget inte går med vinst blir "rättigheten" till heltid inte mycket värt.
tisdag 10 november 2009
Ungdomsarbetslösheten blir större pga av LAS
På DI.se kan vi idag läsa följande ”Arbetslösheten steg i alla åldersgrupper, men ökade framförallt bland ungdomar.”
Ja, det är väl klart! Det är ju det som LAS:s turordningsregler, som facket försvarar med näbbar och klor, går ut på!
LAS innebär (även om det finns situationer där det kan ske undantag) att den sist anställde ska sägas upp först. All logik säger att med denna regel behålls den ordning som råder med medelålders män som inte längre har kompetens eller intresse att utvecklas. Hungriga ungdomar och kompetenta kvinnor hålls på detta sätt utanför. Min åsikt är att kompetens är den faktor som ska avgöra om någon får behålla jobbet eller inte. På detta sätt kommer kompetensen att öka i samhället. De som redan har jobb ”tvingas” att vidareutveckla sin förmåga och öka sina kunskaper för att behålla konkurrenskraften.
Facket kan inte ens diskutera att ändra på LAS eftersom det är ”rättvist” och ”grunden” för svensk arbetsrätt. Det är i mitt synsätt helt sjukt. Hur kan det vara rättvist att säga upp effektiva och kompetenta medarbetare när lata får stanna kvar!
Ändra den svenska arbetsrätten; kompetens ska vara den avgörande faktorn vid anställning och vilka som behålls vid uppsägningar!
Ja, det är väl klart! Det är ju det som LAS:s turordningsregler, som facket försvarar med näbbar och klor, går ut på!
LAS innebär (även om det finns situationer där det kan ske undantag) att den sist anställde ska sägas upp först. All logik säger att med denna regel behålls den ordning som råder med medelålders män som inte längre har kompetens eller intresse att utvecklas. Hungriga ungdomar och kompetenta kvinnor hålls på detta sätt utanför. Min åsikt är att kompetens är den faktor som ska avgöra om någon får behålla jobbet eller inte. På detta sätt kommer kompetensen att öka i samhället. De som redan har jobb ”tvingas” att vidareutveckla sin förmåga och öka sina kunskaper för att behålla konkurrenskraften.
Facket kan inte ens diskutera att ändra på LAS eftersom det är ”rättvist” och ”grunden” för svensk arbetsrätt. Det är i mitt synsätt helt sjukt. Hur kan det vara rättvist att säga upp effektiva och kompetenta medarbetare när lata får stanna kvar!
Ändra den svenska arbetsrätten; kompetens ska vara den avgörande faktorn vid anställning och vilka som behålls vid uppsägningar!
"Dividends don't lie"
Jag har saxat följande citat från Cornucopia? http://cornubot.blogspot.com/2008/10/dividends-dont-lie.html : ”Dividends don’t lie. Man kan bluffa och fuska med kvartalsrapporter, ljuga i pressmeddelanden eller blåsa upp siffror. Men man kan inte ljuga om utdelningar. Pengar som betalas ut i utdelning är riktiga pengar som ett företag eller trust faktiskt måste ha på kontot, och ett facit på att man faktiskt tjänar pengar.”
Ju mer jag läser om aktier, fonder och investeringar desto mer känner jag att det är utdelningarna som är det allra viktigaste. Att tänka långsiktigt, att inte (day)trejda och hänga med i uppgångar och nedgångar. Ovanstående citat var ännu ett (logiskt) argument för denna känsla. Jag letar nu framför allt efter högavkastare och helst om de dessutom är investmentbolag.
Enligt Privata Affärer (november 2009) är följande bolag de bästa högavkastarna:
Bure 25,8 %
Tricorona 8,8 %
Electra 8,2 %
Havsfrun 8,0 %
Connecta 7,1 %
Inget av dessa företag kan jag något om egentligen. Jag får se om någon av er ekonomibloggare har skrivit något om dessa företag.
Ju mer jag läser om aktier, fonder och investeringar desto mer känner jag att det är utdelningarna som är det allra viktigaste. Att tänka långsiktigt, att inte (day)trejda och hänga med i uppgångar och nedgångar. Ovanstående citat var ännu ett (logiskt) argument för denna känsla. Jag letar nu framför allt efter högavkastare och helst om de dessutom är investmentbolag.
Enligt Privata Affärer (november 2009) är följande bolag de bästa högavkastarna:
Bure 25,8 %
Tricorona 8,8 %
Electra 8,2 %
Havsfrun 8,0 %
Connecta 7,1 %
Inget av dessa företag kan jag något om egentligen. Jag får se om någon av er ekonomibloggare har skrivit något om dessa företag.
Socialdemokraternas avundsjuka
Mats Qviberg skriver på www.entreprenor.se att om sossarnas ledning fick välja på om 99 personer skulle få sova på var sin madrass och en person i en skön säng eller om alla 100 skulle få sova på stampat jordgolv så är kommer de välja det senare alternativet. Det är precis vad jag tror. När jag pratat med socialdemokrater i min omkrets så slås jag hela tiden av att de verkar vilja väl och de vill vara solidariska, men samtidigt är de helt naiva och har inget pragmatiskt tänkande. T.ex. att inga vårdföretag får tjäna pengar. Det är ju sjukt (!). Varför ska inte vårdföretag få tjäna pengar om de kan göra vården bättre och effektivare och på det sättet minska sjukvårdsköerna i landet?
Jag saxar från Mats Qvibergs artikel: ”H&M har givit dig och mig möjlighet att till ett bra pris klä oss snyggt, IKEA har möblerat folkhemmet synnerligen prisvärt och Ryanair har givit alla möjligheten att bli en världsvan globetrotter för en spottstyver. Samtliga dessa företag drivs av entreprenörer. Har de gjort detta som en altruistisk gärning? Nej, de har alla blivit hisnande förmögna på att ge oss allt detta. Alla har tjänat på detta, du, jag bolagets ägare och Mona Sahlin. … Det kan faktiskt finnas två andra möjliga förklaringar än avundsjuka till [de höga marginalskatte] förslagen. Det ena är att Mona är för makthungrig för att bry sig om entreprenörer och framtida välstånd eller att hon är korkad. Men inte är hon väl så makthungrig eller korkad. Eller?”
Socialdemokrater är lite smartare än Lars Ohly, men de är nästan på samma nivå. Men när Ohly säger att han vill anställa 100 000 i offentlig sektor för att minska arbetslösheten så inser jag att han är på samma naiva nivå som de gulliga barnen. De gulliga små barnen vill ha allt i leksaksaffären och när man som förälder säger ”Nej, vi har inte pengar till allt här inne, man måste välja vilken leksak man mest vill ha!” Då svarar barnen ”Men pappa, du kan ju hämta mer pengar från ‘väggen’ (bankomaten alltså)!” Lars Ohly och även massor av människor som röstar på Vänstern och Socialdemokraterna tänker inte på var pengarna ska komma ifrån; företagen som säljer tjänster och produkter på en marknad!
Jag saxar från Mats Qvibergs artikel: ”H&M har givit dig och mig möjlighet att till ett bra pris klä oss snyggt, IKEA har möblerat folkhemmet synnerligen prisvärt och Ryanair har givit alla möjligheten att bli en världsvan globetrotter för en spottstyver. Samtliga dessa företag drivs av entreprenörer. Har de gjort detta som en altruistisk gärning? Nej, de har alla blivit hisnande förmögna på att ge oss allt detta. Alla har tjänat på detta, du, jag bolagets ägare och Mona Sahlin. … Det kan faktiskt finnas två andra möjliga förklaringar än avundsjuka till [de höga marginalskatte] förslagen. Det ena är att Mona är för makthungrig för att bry sig om entreprenörer och framtida välstånd eller att hon är korkad. Men inte är hon väl så makthungrig eller korkad. Eller?”
Socialdemokrater är lite smartare än Lars Ohly, men de är nästan på samma nivå. Men när Ohly säger att han vill anställa 100 000 i offentlig sektor för att minska arbetslösheten så inser jag att han är på samma naiva nivå som de gulliga barnen. De gulliga små barnen vill ha allt i leksaksaffären och när man som förälder säger ”Nej, vi har inte pengar till allt här inne, man måste välja vilken leksak man mest vill ha!” Då svarar barnen ”Men pappa, du kan ju hämta mer pengar från ‘väggen’ (bankomaten alltså)!” Lars Ohly och även massor av människor som röstar på Vänstern och Socialdemokraterna tänker inte på var pengarna ska komma ifrån; företagen som säljer tjänster och produkter på en marknad!
Ändring i portföljen
30 oktober 2009
Efter att åter igen ha läst ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer” av Börjesson så slog det mig att jag kanske borde investera i fler investmentbolag. Det är ett av hans tips som jag inte tänkte på så mycket förra genomläsningen. Även ”aktiestinsen” har en hel del investerat i investmentbolagen.
Sagt och gjort. Jag köpte mer Öresund, jag köpte också Säki och Latour.
Nu ser portföljen (257 000 kr) ut som följer, i storleksordning:
Nokia 18,6 %
SKF 13,2 %
SCA 11,8 %
Öresund 9,7 %
HM 7,8 %
Kinnevik 7,4 %
Black Pearl 7,3 %
Tele2 6,8 %
Axfood 6,6 %
Latour 5,5 %
Säki 2,8 %
Avanza 2,4 %
Jag kommer nog också så småningom köpa Investor, Industrivärden, Ratos och Hakon Invest. Men jag började med Säki och Latour eftersom jag tänkte att Securitas snart borde gå upp i värde.
Efter att åter igen ha läst ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer” av Börjesson så slog det mig att jag kanske borde investera i fler investmentbolag. Det är ett av hans tips som jag inte tänkte på så mycket förra genomläsningen. Även ”aktiestinsen” har en hel del investerat i investmentbolagen.
Sagt och gjort. Jag köpte mer Öresund, jag köpte också Säki och Latour.
Nu ser portföljen (257 000 kr) ut som följer, i storleksordning:
Nokia 18,6 %
SKF 13,2 %
SCA 11,8 %
Öresund 9,7 %
HM 7,8 %
Kinnevik 7,4 %
Black Pearl 7,3 %
Tele2 6,8 %
Axfood 6,6 %
Latour 5,5 %
Säki 2,8 %
Avanza 2,4 %
Jag kommer nog också så småningom köpa Investor, Industrivärden, Ratos och Hakon Invest. Men jag började med Säki och Latour eftersom jag tänkte att Securitas snart borde gå upp i värde.
"Så här kan alla svenskar bli miljonärer" - Per H Börjesson
Nedan kommer de bästa citaten från boken, som är en mycket bra sådan. Massor av sunt förnuft och visdom. Jag har länge levt efter flera av de råd han skriver om (bl.a. att spara innan man konsumerar, vi har t.ex. köpt bil med ihopsparade pengar).
Det enda jag inte håller med om är att han anser att om man inte amorterar sina lån innan man köper aktier så är det som att låna till att köpa aktier. Jag har valt att behålla mitt bolån som det är och inte amortera på det utan istället köpa aktier regelbundet varje månad.
Ett råd som jag tog till mig var att det kan löna sig att satsa på investmentbolagen. Det är något som jag tänkte att det måste jag kolla upp bättre. I portföljen har jag tre investmentbolag: Kinnevik, Öresund och Latour (nyinvesterat igår).
Nu till citaten.
”Men egentligen har rikedom inget med pengar att göra. Mitt motto i livet är att det är tiden som är vår viktigaste resurs. Tiden går inte att spara.”
”Pengar ger bara en större frihet hur man kan välja att disponera sin tid.”
”…genom att börja sätta av 10 % till dig själv först i ett långsiktigt sparande kan du bygga upp en stor förmögenhet om du väljer rätt sparform.”
”…man kan också bli miljonär om man i 25 år placerar 1500 kr varje månad med 6 % avkastning.”
”En förmögenhet över dina vildaste drömmar är möjlig om du följer den gyllene regeln: Börja med att spara 10 % till dig själv varje månad och satsa den i ett sparande för långsiktig tillväxt.”
”För de flesta av oss är lönekontot slut vid månadens slut. Oberoende av om man tjänar 10 000 kr eller 100 000 kr gäller samma samband. Man anpassar utgifterna till de intäkter man har. Tro därför inte att det går att vänta tills man har en högre inkomst för att spara pengar. Då kommer man att anpassa sina utgifter efter de nya inkomsterna och det blir inga pengar över. Att tjäna mycket pengar är inte detsamma som att vara rik. Det enda sättet att bygga upp en förmögenhet på är att bygga upp ett kapital som skapar en årlig värdeökning. … De med höga inkomster och höga levnadsomkostnader kommer sällan att bygga upp något kapital för de konsumerar upp de intäkter de erhåller varje månad.”
”Warren Buffet köpte mycket få saker när han var ung. När han räknade på vad varje utgift kostade i framtida värde kom han fram till att det var bättre att investera pengarna.”
”Man blir alltså rik genom att spara. Inte genom höga inkomster.”
”De riktigt rika ändrar inte heller livsstil när de får större förmögenhet, för sparsamheten är djupt inrotad i deras kultur… Men de verkligt rika är ofta mycket sparsamma. Men denna sparsamhet är det tråkigt att berätta om.”
”’Ränta-på-ränta’-effekten innebär att det ofta inte är pengarna de tjänar som är viktiga, utan för att bli rik måste du låta pengarna arbeta för dig.”
”Warren Buffet säger att ’alla kan bli rika på att spara i aktier bara man inte har för bråttom’.”
”Lära sig principen att spara först och köpa sedan. … Dessutom ger det mycket större tillfredsställelse att köpa något när man sparat till saken under lång tid. Då blir konsumtionen en symbol för att man lyckats och kan unna sig något.”
”Paul Samuelsson…har gjort följande sammanfattning: ’Investeringar skall vara tråkiga. De skall inte vara spännande. Att investera skall mer vara som att se färg långsamt torka på en vägg eller titta på hur gräset växer. Om man vill ha upphetsning skall man ta 10 000 kronor och åka till Las Vegas.”
”Tror ni att en skogsägare skulle plantera en ny typ av träd bara för att han hört att någon annan lyckats, om han själv varit framgångsrik med en typ av träd under lång tid? Men säljer eller köper sina aktier eller fonder för att man tror att man kan förutsäga hur konjunkturen kommer att gå. Tror ni att en skogsägare hugger ned sina träd bara för att en meteorolog spår att det skall komma en storm om några dagar? Ett annat vanligt beteende är att man har kvar aktier och fonder som gått dåligt och säljer av de som gått bäst. Tror ni att en skogsägare vattnar de sämsta plantorna och hugger ned de träd som växer bäst?”
”När man väljer aktier kan man följa några enkla principer:
Har VD/huvudägare satsat egna pengar i bolaget?
Är ägarna ärliga människor?
Begriper man affärsidén?
Tjänar bolaget pengar?”
”Varför vill finansbranschen att alla aktieägare skall bytas ut varje år? Svar: Därför att transaktioner är finansvärldens modersmjölk.”
”Alla kan bli rika på aktier bara man inte har bråttom om man köper bra bolag och behåller dem.”
”Det unika med finansbranschen är att den som helhet inte skapar några mervärden för sina kunder. Om man lägger ihop alla transaktionskostnader och förvaltningsarvoden, och jämför med den totala överavkastningen med aktiemarknadens indexutveckling, kan man konstatera att analytiker, mäklare och kapitalförvaltare egentligen endast skapar otroligt stora intäkter till sig själva.”
”Warren Buffets enkla regel att köpa ett begränsat antal stabila bolag som styrs av människor man kan lita på, har begripliga affärsidéer och där priset är mindre än det verkliga värdet har visat sig vara fortsatt framgångsrika.”
”Lycka går inte att köpa för pengar men livet blir givetvis lättare att leva om man inte behöver tänka på pengar hela tiden. Samtidigt mår mindre väl lottade människor sämre och lever kortare.”
”Tid går inte att köpa för pengar… Pengar kan man spara på hög men tid går inte att spara…. Tänk också på att om man gör olika saker i livet blir den upplevda tiden mycket längre. … För att få mer tid gäller det alltså att hela tiden göra olika saker.”
”Pengar kan ge möjlighet till att göra nya spännande saker som gör att tiden upplevs längre. Pengar ger också möjlighet att man i större utsträckning kan disponera över sin egen tid.”
”Det är alltid bättre att amortera på egna lån än att spara i någon typ av räntebärande placering.”
”Om man köper aktier istället för att amortera på lånet bör man ställa sig frågan om man skulle ha köpt aktierna om man varit tvungen att ta ett nytt lån.”
”När det gäller ekonomi så har majoriteten alltid fel.” John Kenneth Galbraith
”Köpa och behålla egna aktier är den bästa långsiktiga strategin…”
”Köpa och behålla investmentbolag på börsen.”
”Det är den årliga avkastningen som är avgörande för hur bra placeringen är. Med det synsättet har en portfölj av investmentbolag möjligheter att bli en fantastisk långsiktig placering.”
”Man bör därför alltid ställa sig frågan: vad är priset på hela bolaget, genom att multiplicera antalet aktier med priset per aktie.”
”Det är bättre att byta till indexförvaltning än att använda dyra förvaltare som inte slår index.”
”Köp aktier i stabila bolag med en begriplig affärsidé som drivs av ärliga människor där priset är lägre än värdet.” Warren Buffet
”Varje månad bör ditt lönekonto ha följande poster:
+ Intäkter
- 10 % sparande till dig själv
- Kostnader
= 0
Det innebär att varje månad ökar din personliga förmögenhet med de 10 % du sparar till dig själv. Om du inte sätter av pengarna kommer du att anpassa dina kostnader så att lönekontot blir 0 i slutet av månaden ändå.”
”Spara först och konsumera sen är det givna rådet.”
”Genom att sätta av 10 % till dig själv först ökar man hela tiden den personliga balansräkningen vilket ökar valfriheten hur man kan disponera sin tid för resten av livet.”
”Om du börjar med 5 % har du börjat få in sparande i ditt förhållningssätt till pengar.”
”Aktiestinsen i Småland som med en vanlig inkomst och pension byggt upp en förmögenhet på över 100 miljoner kronor genom att köpa och behålla framförallt investmentbolag.”
”Börja varje månad med att spara 10 % till dig själv. Tro inte att du får mer pengar över när du tjänar med i framtiden. Alla har slut på lönekontot i slutet av varje månad oberoende av hur mycket man tjänar. Det enda sättet att bygga upp en förmögenhet är att bygga upp en kapitalbas steg för steg.”
”Ränta-på-räntaeffekten är världens åttonde underverk och gör att långsiktigt sparande ger otroligt stora avkastningar. Tänk på att varje procentenhet i sparande kostnader eller högre avkastning får stora konsekvenser på lång sikt.”
”Långsiktigt sparande gör man genom att köpa och behålla aktie- och fondplaceringar och låta dem växa precis som man skulle plantera träd i en skog. Någon gång då och då behöver placeringarna ses över men att placera i aktier skall vara långsiktigt och lite tråkigt.”
Det enda jag inte håller med om är att han anser att om man inte amorterar sina lån innan man köper aktier så är det som att låna till att köpa aktier. Jag har valt att behålla mitt bolån som det är och inte amortera på det utan istället köpa aktier regelbundet varje månad.
Ett råd som jag tog till mig var att det kan löna sig att satsa på investmentbolagen. Det är något som jag tänkte att det måste jag kolla upp bättre. I portföljen har jag tre investmentbolag: Kinnevik, Öresund och Latour (nyinvesterat igår).
Nu till citaten.
”Men egentligen har rikedom inget med pengar att göra. Mitt motto i livet är att det är tiden som är vår viktigaste resurs. Tiden går inte att spara.”
”Pengar ger bara en större frihet hur man kan välja att disponera sin tid.”
”…genom att börja sätta av 10 % till dig själv först i ett långsiktigt sparande kan du bygga upp en stor förmögenhet om du väljer rätt sparform.”
”…man kan också bli miljonär om man i 25 år placerar 1500 kr varje månad med 6 % avkastning.”
”En förmögenhet över dina vildaste drömmar är möjlig om du följer den gyllene regeln: Börja med att spara 10 % till dig själv varje månad och satsa den i ett sparande för långsiktig tillväxt.”
”För de flesta av oss är lönekontot slut vid månadens slut. Oberoende av om man tjänar 10 000 kr eller 100 000 kr gäller samma samband. Man anpassar utgifterna till de intäkter man har. Tro därför inte att det går att vänta tills man har en högre inkomst för att spara pengar. Då kommer man att anpassa sina utgifter efter de nya inkomsterna och det blir inga pengar över. Att tjäna mycket pengar är inte detsamma som att vara rik. Det enda sättet att bygga upp en förmögenhet på är att bygga upp ett kapital som skapar en årlig värdeökning. … De med höga inkomster och höga levnadsomkostnader kommer sällan att bygga upp något kapital för de konsumerar upp de intäkter de erhåller varje månad.”
”Warren Buffet köpte mycket få saker när han var ung. När han räknade på vad varje utgift kostade i framtida värde kom han fram till att det var bättre att investera pengarna.”
”Man blir alltså rik genom att spara. Inte genom höga inkomster.”
”De riktigt rika ändrar inte heller livsstil när de får större förmögenhet, för sparsamheten är djupt inrotad i deras kultur… Men de verkligt rika är ofta mycket sparsamma. Men denna sparsamhet är det tråkigt att berätta om.”
”’Ränta-på-ränta’-effekten innebär att det ofta inte är pengarna de tjänar som är viktiga, utan för att bli rik måste du låta pengarna arbeta för dig.”
”Warren Buffet säger att ’alla kan bli rika på att spara i aktier bara man inte har för bråttom’.”
”Lära sig principen att spara först och köpa sedan. … Dessutom ger det mycket större tillfredsställelse att köpa något när man sparat till saken under lång tid. Då blir konsumtionen en symbol för att man lyckats och kan unna sig något.”
”Paul Samuelsson…har gjort följande sammanfattning: ’Investeringar skall vara tråkiga. De skall inte vara spännande. Att investera skall mer vara som att se färg långsamt torka på en vägg eller titta på hur gräset växer. Om man vill ha upphetsning skall man ta 10 000 kronor och åka till Las Vegas.”
”Tror ni att en skogsägare skulle plantera en ny typ av träd bara för att han hört att någon annan lyckats, om han själv varit framgångsrik med en typ av träd under lång tid? Men säljer eller köper sina aktier eller fonder för att man tror att man kan förutsäga hur konjunkturen kommer att gå. Tror ni att en skogsägare hugger ned sina träd bara för att en meteorolog spår att det skall komma en storm om några dagar? Ett annat vanligt beteende är att man har kvar aktier och fonder som gått dåligt och säljer av de som gått bäst. Tror ni att en skogsägare vattnar de sämsta plantorna och hugger ned de träd som växer bäst?”
”När man väljer aktier kan man följa några enkla principer:
Har VD/huvudägare satsat egna pengar i bolaget?
Är ägarna ärliga människor?
Begriper man affärsidén?
Tjänar bolaget pengar?”
”Varför vill finansbranschen att alla aktieägare skall bytas ut varje år? Svar: Därför att transaktioner är finansvärldens modersmjölk.”
”Alla kan bli rika på aktier bara man inte har bråttom om man köper bra bolag och behåller dem.”
”Det unika med finansbranschen är att den som helhet inte skapar några mervärden för sina kunder. Om man lägger ihop alla transaktionskostnader och förvaltningsarvoden, och jämför med den totala överavkastningen med aktiemarknadens indexutveckling, kan man konstatera att analytiker, mäklare och kapitalförvaltare egentligen endast skapar otroligt stora intäkter till sig själva.”
”Warren Buffets enkla regel att köpa ett begränsat antal stabila bolag som styrs av människor man kan lita på, har begripliga affärsidéer och där priset är mindre än det verkliga värdet har visat sig vara fortsatt framgångsrika.”
”Lycka går inte att köpa för pengar men livet blir givetvis lättare att leva om man inte behöver tänka på pengar hela tiden. Samtidigt mår mindre väl lottade människor sämre och lever kortare.”
”Tid går inte att köpa för pengar… Pengar kan man spara på hög men tid går inte att spara…. Tänk också på att om man gör olika saker i livet blir den upplevda tiden mycket längre. … För att få mer tid gäller det alltså att hela tiden göra olika saker.”
”Pengar kan ge möjlighet till att göra nya spännande saker som gör att tiden upplevs längre. Pengar ger också möjlighet att man i större utsträckning kan disponera över sin egen tid.”
”Det är alltid bättre att amortera på egna lån än att spara i någon typ av räntebärande placering.”
”Om man köper aktier istället för att amortera på lånet bör man ställa sig frågan om man skulle ha köpt aktierna om man varit tvungen att ta ett nytt lån.”
”När det gäller ekonomi så har majoriteten alltid fel.” John Kenneth Galbraith
”Köpa och behålla egna aktier är den bästa långsiktiga strategin…”
”Köpa och behålla investmentbolag på börsen.”
”Det är den årliga avkastningen som är avgörande för hur bra placeringen är. Med det synsättet har en portfölj av investmentbolag möjligheter att bli en fantastisk långsiktig placering.”
”Man bör därför alltid ställa sig frågan: vad är priset på hela bolaget, genom att multiplicera antalet aktier med priset per aktie.”
”Det är bättre att byta till indexförvaltning än att använda dyra förvaltare som inte slår index.”
”Köp aktier i stabila bolag med en begriplig affärsidé som drivs av ärliga människor där priset är lägre än värdet.” Warren Buffet
”Varje månad bör ditt lönekonto ha följande poster:
+ Intäkter
- 10 % sparande till dig själv
- Kostnader
= 0
Det innebär att varje månad ökar din personliga förmögenhet med de 10 % du sparar till dig själv. Om du inte sätter av pengarna kommer du att anpassa dina kostnader så att lönekontot blir 0 i slutet av månaden ändå.”
”Spara först och konsumera sen är det givna rådet.”
”Genom att sätta av 10 % till dig själv först ökar man hela tiden den personliga balansräkningen vilket ökar valfriheten hur man kan disponera sin tid för resten av livet.”
”Om du börjar med 5 % har du börjat få in sparande i ditt förhållningssätt till pengar.”
”Aktiestinsen i Småland som med en vanlig inkomst och pension byggt upp en förmögenhet på över 100 miljoner kronor genom att köpa och behålla framförallt investmentbolag.”
”Börja varje månad med att spara 10 % till dig själv. Tro inte att du får mer pengar över när du tjänar med i framtiden. Alla har slut på lönekontot i slutet av varje månad oberoende av hur mycket man tjänar. Det enda sättet att bygga upp en förmögenhet är att bygga upp en kapitalbas steg för steg.”
”Ränta-på-räntaeffekten är världens åttonde underverk och gör att långsiktigt sparande ger otroligt stora avkastningar. Tänk på att varje procentenhet i sparande kostnader eller högre avkastning får stora konsekvenser på lång sikt.”
”Långsiktigt sparande gör man genom att köpa och behålla aktie- och fondplaceringar och låta dem växa precis som man skulle plantera träd i en skog. Någon gång då och då behöver placeringarna ses över men att placera i aktier skall vara långsiktigt och lite tråkigt.”
"Du är väl ganska rik. Blir man lycklig av pengar?"
Den frågan ställde Elin Bohman från Metro till Andreas Carlsson. Andreas Carlsson är ett vanligt namn i Sverige, men denne är den relativt anonyme, men mycket framgångsrike låtskrivaren. Han har skrivit massor av hits till många världsartister som Celine Dion, Backstreet Boys och Britney Spears.
Hans svar på frågan ”Blir man lycklig av pengar?” är faktiskt ett av de bästa jag har hört på den frågan. Han svarade enligt Metro den 16 oktober 2009 pdf versionen sidan 23 följande: ”Man blir lycklig av att slippa tänka på pengar.”
( http://www.metro.se/se/misc/pdf/2009/10/16/SERIK_2009_10_16.pdf )
Wow, vilket gött svar! ”Man blir lycklig av att slippa tänka på pengar.”
Det var något i mig som klickade till när jag läste det. Det är ju precis det det handlar om. Att slippa oroa sig för att man har tillräckligt med pengar. Att slippa oroa sig för att något ska hända som gör att man måste betala pengar för något, pengar som man inte har. Att ha friheten att kunna köpa det man verkligen vill ha. Om man vill ha en sommarstuga någonstans, att man kan köpa det. Eller att man kan göra en jorden-runt-kryssning om man vill det. Men inte bara det; man har friheten kanske t.o.m. att sluta arbeta på ett lönearbete. Man kanske hellre vill åka till Afrika och hjälpa till med att gräva vattenbrunnar, eller åka till Amazonas för att bo på en flotte. Eller om man vill skänka bort pengarna till goda ändamål. Eller vad det nu är man vill göra.
Pengar är inte allt och pengar löser inte alla problem. Men med pengar kommer man att kunna besöka fascinerande platser, lära känna spännande människor. Självförtroendet växer och man kan använda tiden till exakt det man vill.
Det kan också finnas en del anledningar till att bli rik som kanske inte är riktigt lika ”ädla”: ”Den som har mest när den dör vinner.” Det kan bli som en tävling inom familjen eller kompiskretsen om vem som har störst hus, dyraste bilen, flottaste sommarstället. Jag måste erkänna att tävlingsmomentet i att spara pengar motiverar mig till viss det. Men det är kanske bara 20 % av anledningen till varför jag vill bli rik. (Även om det är svårt att sätta procenttal på sina känslor.)
Andra vill bli rika för att kunna ge bort pengarna. Det finns flera exempel på megarika personer som har delat ut sin förmögenhet innan de dog. Andrew Carnegie är ett exempel, han skänkte pengar till att bygga bibliotek runt om i USA och världen. Idag har vi Bill Gates som använder sin tid till letar efter goda ändamål dit han kan skänka sina pengar som han har i en gigantisk miljardfond. Många av Bill Gates förmögna vänner (bl.a. Warren Buffet) skänker i sin tur sina pengar till fonden.
Vad säger ni där ute? Varför ska man bli rik egentligen?
Hans svar på frågan ”Blir man lycklig av pengar?” är faktiskt ett av de bästa jag har hört på den frågan. Han svarade enligt Metro den 16 oktober 2009 pdf versionen sidan 23 följande: ”Man blir lycklig av att slippa tänka på pengar.”
( http://www.metro.se/se/misc/pdf/2009/10/16/SERIK_2009_10_16.pdf )
Wow, vilket gött svar! ”Man blir lycklig av att slippa tänka på pengar.”
Det var något i mig som klickade till när jag läste det. Det är ju precis det det handlar om. Att slippa oroa sig för att man har tillräckligt med pengar. Att slippa oroa sig för att något ska hända som gör att man måste betala pengar för något, pengar som man inte har. Att ha friheten att kunna köpa det man verkligen vill ha. Om man vill ha en sommarstuga någonstans, att man kan köpa det. Eller att man kan göra en jorden-runt-kryssning om man vill det. Men inte bara det; man har friheten kanske t.o.m. att sluta arbeta på ett lönearbete. Man kanske hellre vill åka till Afrika och hjälpa till med att gräva vattenbrunnar, eller åka till Amazonas för att bo på en flotte. Eller om man vill skänka bort pengarna till goda ändamål. Eller vad det nu är man vill göra.
Pengar är inte allt och pengar löser inte alla problem. Men med pengar kommer man att kunna besöka fascinerande platser, lära känna spännande människor. Självförtroendet växer och man kan använda tiden till exakt det man vill.
Det kan också finnas en del anledningar till att bli rik som kanske inte är riktigt lika ”ädla”: ”Den som har mest när den dör vinner.” Det kan bli som en tävling inom familjen eller kompiskretsen om vem som har störst hus, dyraste bilen, flottaste sommarstället. Jag måste erkänna att tävlingsmomentet i att spara pengar motiverar mig till viss det. Men det är kanske bara 20 % av anledningen till varför jag vill bli rik. (Även om det är svårt att sätta procenttal på sina känslor.)
Andra vill bli rika för att kunna ge bort pengarna. Det finns flera exempel på megarika personer som har delat ut sin förmögenhet innan de dog. Andrew Carnegie är ett exempel, han skänkte pengar till att bygga bibliotek runt om i USA och världen. Idag har vi Bill Gates som använder sin tid till letar efter goda ändamål dit han kan skänka sina pengar som han har i en gigantisk miljardfond. Många av Bill Gates förmögna vänner (bl.a. Warren Buffet) skänker i sin tur sina pengar till fonden.
Vad säger ni där ute? Varför ska man bli rik egentligen?
Tankade mer Nokia + Portföljvärdet
15 oktober 2009
Jag sålde Scania som jag hade gått lite plus på och köpte Nokia som rasade 8 % idag. Min aktieportfölj är därefter följande i alfabetisk ordning:
Avanza
Axfood
Blackpearl
H&M
Kinnevik
Nokia
SCA
SKF
Tele2
Öresund
Eftersom det är den 15 oktober (räknar alltid ut runt den 15:e varje månad) räknade jag också hur stor portföljens värde är; 250 000 kr.
Jag sålde Scania som jag hade gått lite plus på och köpte Nokia som rasade 8 % idag. Min aktieportfölj är därefter följande i alfabetisk ordning:
Avanza
Axfood
Blackpearl
H&M
Kinnevik
Nokia
SCA
SKF
Tele2
Öresund
Eftersom det är den 15 oktober (räknar alltid ut runt den 15:e varje månad) räknade jag också hur stor portföljens värde är; 250 000 kr.
Benjamin Franklins "The Way to Wealth"
Benjamin Franklin är en av mina favoriter i världshistorien. Här har jag hittat en liten kort pärla i pdf format; The Way to Wealth från 1758.
http://www.bfranklin.edu/johnhibbs/WayToWealth.pdf
Benjamin Franklin var en mycket viktig person i processen när USA blev fritt från Storbritannien. Han gjorde en stor insats vid skrivandet avamerikanska självständighetsförklaringen 1776 och han var den ende som satte sin namnteckning på alla tre dokument som lett fram till självständigheten; amerikanska självständighetsförklaringen (1776), Parisavtalet (1783) och konstitutionen. Kuriosa: det är han som är på 100-dollarsedeln.
Hans mest kända bok är hans självbiografi som är en klassiker. Det jag speciellt minns ur den boken är hans målmedvetna strävan efter att bli en bättre människa genom att fokusera på en god egenskap varje månad (eller om det var varje vecka, jag kommer inte ihåg).
Denna korta lilla bok, The Way to Wealth, på ungefär sju A4 sidor är en riktig liten pärla. Boken inleds med att en grupp män står och väntar på att en auktion ska börja och under tiden klagar de över skatterna som England lägger på dom. De frågar en äldre herre vad han anser och Benjamin Franklin råkar överhöra detta. Franklin skriver att det var väldigt stärkande för egot att höra sina egna citat undervisas på detta sätt. Det är den äldre herrens citat från Benjamin Franklins almanackor som än idag ger oss kända citat och visdomsord. (Jag har översatt fritt, men ibland har jag avstått när det är uppenbart bättre att låta den engelska texten stå kvar, t.ex. rim.)
”Skatterna är väldigt tunga, men vi har värre saker som trycker oss. …Vi blir dubbelt skattbelagda av vår lathet, tredubbelt av vår stolthet, och fyrdubbelt av dårskapen.”
”Om en regering skattbelade oss att ge tio procent av vår tid till arbete för staten skulle det anses vara hårt. Men lathet skattbelägger oss mycket mer … Om du älskar livet, slösa då inte på din tid, för det är av tid livet är byggt av.”
”Förlorad tid kan man aldrig vinna åter.”
”Lathet gör allt svårt, men flit gör allt lätt… han som går upp sent måste jaga ikapp hela dagen. … Lathet rör sig så långsamt att fattigdomen snart kommer ikapp honom. … Early to bed, and early to rise, makes a man healthy wealthy and wise.”
”There are no gains, without pains.”
”Hungern tittar in hos den arbetande mannen, men vågar inte gå in.”
”Diligence is the mother of good luck.”
”Arbeta medan det heter idag, för du vet inte vad som kan hindra dig imorgon.”
”Det finns så mycket att göra både för dig själv, din familj, ditt land och din kung, gå upp i gryningen och låt inte solen titta ner och säga, o du ohederlige, där ligger han. … Det är sant att det finns mycket som ska göras, och kanske är du inte så duktig, men kämpa tålmodigt vidare, och du kommer att se stora resultat. För de konstanta vattendropparna urholkar stenen, och genom tålamot och flit kunde många små hugg fälla stora ekar.”
”Använd tiden väl om du vill få god vila … kasta inte iväg en enda timma. … Vila är för att göra något användbart, den flitige mannens vila är något den late aldrig får. … Ett vilsamt liv och ett liv i lathet är två olika saker.”
”Problem kommer från sysslolöshet… arbetssamhet ger bekvämlighet, överflöd och respekt.”
”Learning is to the studious, and riches to the careful.”
”En man som inte vet hur man sparar det han tjänar kommer leva sitt liv med näsan precis över vattenytan, och dö utan att ha ett korvöre.”
”Om du vill bli rik tänk på att spara lika väl som att tjäna pengarna: Västindiens guld gjorde inte Spanien rik eftersom Spaniens utgifter var större än hennes inkomster. Sluta upp med era dyra dårskaper, och ni kommer inte att ha anledning att klaga över över hårda tider, tunga skatter eller dyra familjer.”
”Ta dig till vara för små utgifter, en liten läcka kommer sänka det största skeppet.”
”Om du köper det du inte behöver dröjer det inte länge förrän du måste sälja det du verkligen behöver.”
”Även om det du köper verkar vara ett fynd, kanske det gör mer skada än nytta. Många har blivit ruinerade genom att köpa många fynd.”
”Visa män lär sig av andras misstag, dårar lär sig sällan av sina egna.”
”He that goes a borrowing goes a sorrowing”
”De som lånar ut pengar kommer att bli sorgsna om han lånar ut pengar den den sortens människor, för när ska ha få tillbaka det?!”
”Stolthet är ännu värre. När du har köpt en fin sak måste du köpa tio till, så att det matchar ihop. Det är lättare att undertrycka den första önskan än att tillgodose alla önskemål som följer. Och det är i sanning lika dåraktigt för en fattig att apa efter de rika som det är för en groda att svälla för att kunna bli lik en oxe.”
”Stolthet äter frukost med överflöd, lunchar med fattigdomen och äter middag utblottad. … Stolthet kan inte ge god hälsa, eller minska smärtan, det hjälper inte en människa att bli större, det skapar avundsjuka och hastar på oturen.”
”Men, åh, tänk på vad du gör när du tar på dig en skuld; du ger en annan makten över din frihet.”
”Fattigdom tar ofta bort all entusiasm eftersom det är svårt för en tom säck att stå uppsträckt.”
”Låntagaren är långivarens slav.”
”Var arbetsam och fri, var sparsam och fri. … Gå hellre till sängs hungrig än att stiga upp med skulder.”
”Se till att vara generös, och ge tröst och hjälp åt de som behöver.”
”De som inte kan ta emot råd, kan inte bli hjälpt.”
Det är ett antal riktiga höjdarcitat av gammaldags stil. Men jag gillar det.
En annan spännande författare är Baltasar Gracian som på 1600-talet skrivit The Art of Worldly Wisdom. Man kan läsa online på följande adress.http://www.online-literature.com/gracian/art-worldly-wisdom/
http://www.bfranklin.edu/johnhibbs/WayToWealth.pdf
Benjamin Franklin var en mycket viktig person i processen när USA blev fritt från Storbritannien. Han gjorde en stor insats vid skrivandet avamerikanska självständighetsförklaringen 1776 och han var den ende som satte sin namnteckning på alla tre dokument som lett fram till självständigheten; amerikanska självständighetsförklaringen (1776), Parisavtalet (1783) och konstitutionen. Kuriosa: det är han som är på 100-dollarsedeln.
Hans mest kända bok är hans självbiografi som är en klassiker. Det jag speciellt minns ur den boken är hans målmedvetna strävan efter att bli en bättre människa genom att fokusera på en god egenskap varje månad (eller om det var varje vecka, jag kommer inte ihåg).
Denna korta lilla bok, The Way to Wealth, på ungefär sju A4 sidor är en riktig liten pärla. Boken inleds med att en grupp män står och väntar på att en auktion ska börja och under tiden klagar de över skatterna som England lägger på dom. De frågar en äldre herre vad han anser och Benjamin Franklin råkar överhöra detta. Franklin skriver att det var väldigt stärkande för egot att höra sina egna citat undervisas på detta sätt. Det är den äldre herrens citat från Benjamin Franklins almanackor som än idag ger oss kända citat och visdomsord. (Jag har översatt fritt, men ibland har jag avstått när det är uppenbart bättre att låta den engelska texten stå kvar, t.ex. rim.)
”Skatterna är väldigt tunga, men vi har värre saker som trycker oss. …Vi blir dubbelt skattbelagda av vår lathet, tredubbelt av vår stolthet, och fyrdubbelt av dårskapen.”
”Om en regering skattbelade oss att ge tio procent av vår tid till arbete för staten skulle det anses vara hårt. Men lathet skattbelägger oss mycket mer … Om du älskar livet, slösa då inte på din tid, för det är av tid livet är byggt av.”
”Förlorad tid kan man aldrig vinna åter.”
”Lathet gör allt svårt, men flit gör allt lätt… han som går upp sent måste jaga ikapp hela dagen. … Lathet rör sig så långsamt att fattigdomen snart kommer ikapp honom. … Early to bed, and early to rise, makes a man healthy wealthy and wise.”
”There are no gains, without pains.”
”Hungern tittar in hos den arbetande mannen, men vågar inte gå in.”
”Diligence is the mother of good luck.”
”Arbeta medan det heter idag, för du vet inte vad som kan hindra dig imorgon.”
”Det finns så mycket att göra både för dig själv, din familj, ditt land och din kung, gå upp i gryningen och låt inte solen titta ner och säga, o du ohederlige, där ligger han. … Det är sant att det finns mycket som ska göras, och kanske är du inte så duktig, men kämpa tålmodigt vidare, och du kommer att se stora resultat. För de konstanta vattendropparna urholkar stenen, och genom tålamot och flit kunde många små hugg fälla stora ekar.”
”Använd tiden väl om du vill få god vila … kasta inte iväg en enda timma. … Vila är för att göra något användbart, den flitige mannens vila är något den late aldrig får. … Ett vilsamt liv och ett liv i lathet är två olika saker.”
”Problem kommer från sysslolöshet… arbetssamhet ger bekvämlighet, överflöd och respekt.”
”Learning is to the studious, and riches to the careful.”
”En man som inte vet hur man sparar det han tjänar kommer leva sitt liv med näsan precis över vattenytan, och dö utan att ha ett korvöre.”
”Om du vill bli rik tänk på att spara lika väl som att tjäna pengarna: Västindiens guld gjorde inte Spanien rik eftersom Spaniens utgifter var större än hennes inkomster. Sluta upp med era dyra dårskaper, och ni kommer inte att ha anledning att klaga över över hårda tider, tunga skatter eller dyra familjer.”
”Ta dig till vara för små utgifter, en liten läcka kommer sänka det största skeppet.”
”Om du köper det du inte behöver dröjer det inte länge förrän du måste sälja det du verkligen behöver.”
”Även om det du köper verkar vara ett fynd, kanske det gör mer skada än nytta. Många har blivit ruinerade genom att köpa många fynd.”
”Visa män lär sig av andras misstag, dårar lär sig sällan av sina egna.”
”He that goes a borrowing goes a sorrowing”
”De som lånar ut pengar kommer att bli sorgsna om han lånar ut pengar den den sortens människor, för när ska ha få tillbaka det?!”
”Stolthet är ännu värre. När du har köpt en fin sak måste du köpa tio till, så att det matchar ihop. Det är lättare att undertrycka den första önskan än att tillgodose alla önskemål som följer. Och det är i sanning lika dåraktigt för en fattig att apa efter de rika som det är för en groda att svälla för att kunna bli lik en oxe.”
”Stolthet äter frukost med överflöd, lunchar med fattigdomen och äter middag utblottad. … Stolthet kan inte ge god hälsa, eller minska smärtan, det hjälper inte en människa att bli större, det skapar avundsjuka och hastar på oturen.”
”Men, åh, tänk på vad du gör när du tar på dig en skuld; du ger en annan makten över din frihet.”
”Fattigdom tar ofta bort all entusiasm eftersom det är svårt för en tom säck att stå uppsträckt.”
”Låntagaren är långivarens slav.”
”Var arbetsam och fri, var sparsam och fri. … Gå hellre till sängs hungrig än att stiga upp med skulder.”
”Se till att vara generös, och ge tröst och hjälp åt de som behöver.”
”De som inte kan ta emot råd, kan inte bli hjälpt.”
Det är ett antal riktiga höjdarcitat av gammaldags stil. Men jag gillar det.
En annan spännande författare är Baltasar Gracian som på 1600-talet skrivit The Art of Worldly Wisdom. Man kan läsa online på följande adress.http://www.online-literature.com/gracian/art-worldly-wisdom/
Aktiehippien från vårt grannland som slår index år efter år
Några år efter att alla svenskar tvingades att börja fondspara i ppm började jag intressera mig lite för fonder. Det kändes som ett nödvändigt ont. Efter ett tag ”upptäckte” jag ”aktiehippien” Kristoffer Stensruds fondbolag, Skagen Fonder (i ppm har jag den största delen i hans fond Skagen Kon-Tiki). Nu när jag har haft ett intresse för fonder (och som nu har gått över till aktier) ett tag inser jag mer och mer hur extremt duktigt han är.
Sedan 1993, då Kristoffer Stensrud bildade Skagen Fonder, har han slagit index i sina fonder. Per år är hans avkastning ungefär 17 %. Hans filosofi är sunt förnuft! Investeringsfilosofin är strikt värdebaserad och precis som Warren Buffet skiljer han på priset och värdet. Man ska bara köpa aktier på bolag där värdet är uppenbart högre än aktiekursen. Skagen fonder föredrar lågt värderade företag av god kvalitet och med tillväxt. Stensrud letar ständigt efter felprissättningar på marknaden genom att leta efter företag med de tre ”u”:na; undervärderade, underanalyserade och impopulära (upopuläre på norska). De företag som är populära är ofta övervärderade. Eftersom värden inte sitter i länder och branscher utan i personer och företag så investerar alla Skagens fonder globalt. Han undviker moden och rykten. Man ska hålla sig undan det exotiska, han anser t.ex. att vind- och solkraft är vår tids bubbla. Vidare ska man akta sig för att försöka tima bottnar, det är bättre att gradvis gå in och ur en aktie. Han anser att alla kan vinna på aktier eftersom de är värdeskapande. Nollsummespel är inget han anser att man ska satsa på (t.ex. valutor).
Stensrud har t.ex. valt att lägga huvudkontoret i Stavanger på Norges västkust, precis som Warren Buffet som valde Omaha, Nebraska och även andra som placerar sig en bit från Wall Street. På detta sätt kan de hålla ett avstånd till finansbruset och det blir lättare att gå sin egen väg.
Aktiehippien säger att man inte ska vara rädd när marknaden går ner. För värdeorienterade förvaltare skapar en nedgående marknad möjligheter.
När man läser om hans filosofi mera tycker jag mig se många likheter med Warren Buffet och de andra superinvesterarna (Benjamin Graham, Peter Lynch, Philip A. Fisher etc.) Det som ändå verkar skilja Stensrud från t.ex. Warren Buffet och Philip A. Fisher är att han inte håller sina företag ”för evigt”. Han anser att det rätta värdet ska inträffa mellan 2 och 5 år efter investeringen, och då säljs aktierna.
Stensrud har ett avkastningskrav på 20 % per år och han letar efter företag med p/e-tal som är mindre än 5. För att hitta dessa företag går han upp tidigt och lusläser rapporter och årsredovisningar. De kvantifierbara metoder han använder sig av är det framför allt p/e-talet som är den bästa indikatorn. Men också p/försäljning, p/bokfört värde och p/cashflow.
En sak jag gillar med aktiehippien är att han har sin privata förmögenhet (snart 2 miljarder) investerad i sina egna fonder. Jag har under årens lopp alltid kollat om förvaltaren har sina privata pengar i fonden de förvaltar. Om de inte har det anser jag att denne har diskvalificerat sig själv eftersom han/hon inte tror på sig själv. Aktiehippien kör en begagnad Volvo och bor i ett enkelt hus. Hans intresse är fondförvaltandet i Skagen Kon-Tiki och läsning. Hans arbete och hobby är samma sak. Och han tar helst inte semester eftersom på sommaren när andra tar semester är det lättare att fynda. En intressant man som bor i vårt eget grannland.
Sedan 1993, då Kristoffer Stensrud bildade Skagen Fonder, har han slagit index i sina fonder. Per år är hans avkastning ungefär 17 %. Hans filosofi är sunt förnuft! Investeringsfilosofin är strikt värdebaserad och precis som Warren Buffet skiljer han på priset och värdet. Man ska bara köpa aktier på bolag där värdet är uppenbart högre än aktiekursen. Skagen fonder föredrar lågt värderade företag av god kvalitet och med tillväxt. Stensrud letar ständigt efter felprissättningar på marknaden genom att leta efter företag med de tre ”u”:na; undervärderade, underanalyserade och impopulära (upopuläre på norska). De företag som är populära är ofta övervärderade. Eftersom värden inte sitter i länder och branscher utan i personer och företag så investerar alla Skagens fonder globalt. Han undviker moden och rykten. Man ska hålla sig undan det exotiska, han anser t.ex. att vind- och solkraft är vår tids bubbla. Vidare ska man akta sig för att försöka tima bottnar, det är bättre att gradvis gå in och ur en aktie. Han anser att alla kan vinna på aktier eftersom de är värdeskapande. Nollsummespel är inget han anser att man ska satsa på (t.ex. valutor).
Stensrud har t.ex. valt att lägga huvudkontoret i Stavanger på Norges västkust, precis som Warren Buffet som valde Omaha, Nebraska och även andra som placerar sig en bit från Wall Street. På detta sätt kan de hålla ett avstånd till finansbruset och det blir lättare att gå sin egen väg.
Aktiehippien säger att man inte ska vara rädd när marknaden går ner. För värdeorienterade förvaltare skapar en nedgående marknad möjligheter.
När man läser om hans filosofi mera tycker jag mig se många likheter med Warren Buffet och de andra superinvesterarna (Benjamin Graham, Peter Lynch, Philip A. Fisher etc.) Det som ändå verkar skilja Stensrud från t.ex. Warren Buffet och Philip A. Fisher är att han inte håller sina företag ”för evigt”. Han anser att det rätta värdet ska inträffa mellan 2 och 5 år efter investeringen, och då säljs aktierna.
Stensrud har ett avkastningskrav på 20 % per år och han letar efter företag med p/e-tal som är mindre än 5. För att hitta dessa företag går han upp tidigt och lusläser rapporter och årsredovisningar. De kvantifierbara metoder han använder sig av är det framför allt p/e-talet som är den bästa indikatorn. Men också p/försäljning, p/bokfört värde och p/cashflow.
En sak jag gillar med aktiehippien är att han har sin privata förmögenhet (snart 2 miljarder) investerad i sina egna fonder. Jag har under årens lopp alltid kollat om förvaltaren har sina privata pengar i fonden de förvaltar. Om de inte har det anser jag att denne har diskvalificerat sig själv eftersom han/hon inte tror på sig själv. Aktiehippien kör en begagnad Volvo och bor i ett enkelt hus. Hans intresse är fondförvaltandet i Skagen Kon-Tiki och läsning. Hans arbete och hobby är samma sak. Och han tar helst inte semester eftersom på sommaren när andra tar semester är det lättare att fynda. En intressant man som bor i vårt eget grannland.
Warren Buffet och kvinnor är mer långsiktiga än män och lyckas bättre
Följande är saxat från Per H Börjessons artikel ”Kvinnor är bättre aktieplacerare än män.” ( http://www.epostservice.se/read.asp?issueid=87428%20 )
”Akademiska studier visar att på lång sikt har kvinnors aktieplaceringar bättre avkastningar än mäns. Ett skäl till de kvinnliga framgångarna är att de har ett lägre antal transaktioner än män. Kvinnor köper och behåller aktier i större utsträckning än män som har en tendens att köpa och sälja hela tiden. Det innebär att männen på lång sikt får en lägre avkastning för varje transaktion vilket ger upphov till kostnader i form av först en avgift till mäklaren (kallat courtage) och sedan en kostnad för skillnaden mellan köp- och säljkurs på en aktie (kallad spreadkostnad). Till detta kommer ofta också en skattekostnad för varje byte. Om man varje år byter ut alla sina innehav kan transaktionskostnaderna uppgå till 1 % av sparkapitalet per år. Om man sparar på 30 år innebär det att man får 25 % lägre slutresultat än om man köpt och behållit aktierna över hela tidsperioden. Alla dessa transaktioner uppmuntras av den finansiella industrin som tjänar pengar på bytena då transaktioner är finansvärldens modersmjölk. Då aktivitet är positivt i de flesta andra mänskliga aktiviteter som arbete och sport är det också svårt att mentalt köpa och behålla aktier. I placeringar är det istället inaktivitet som är bäst och kvinnor verkar i större utsträckning ha den mentala styrkan att köpa och behålla aktier.
Ett annat till skäl att kvinnor har bättre avkastningar är att de i större utsträckning köper stabila säkra bolag än män. De väljer bolag som till exempel Hennes & Mauritz som de känner till och där de begriper affärsidén. Kvinnor lägger också mer tid på att analysera bolagen de köper aktier i och väljer ofta bolag som de har en personlig relation till och som har god etik och moral. Män har mer en tendens att satsa på förväntningsbolag med fantastiska nya innovationer som skall förändra världen. Det visar sig i praktiken att det tar minst dubbelt så lång tid och kostar dubbelt så mycket pengar att förverkliga de spännande
produktplanerna som gör att dessa bolag ofta blir dåliga placeringar för aktieägarna. Om kvinnornas stabila bolag varje år ökar i värde med 15 % innebär det faktiskt att man har dubbelt så mycket pengar efter 5 år. Vad är det för tråkigt med det?
Världen bästa aktieplacerare, Warren Buffett i USA, är känd för att vara extremt långsiktig i sina placeringar och han har bland annat sagt att den bästa placeringshorisonten för aktier är att ha dem för alltid. På det sättet minimerar han alla transaktionskostnader och har en portfölj som han känner till väl. Warren Buffett köper aldrig heller några förväntningsbolag utan alla nya bolag har en lång historik av stabila vinster. Han säger att man inte skall lägga någon vikt vid framtida prognoser utan bara titta på ett bolags historiska siffror.
Gör därför som kvinnor och Warren Buffett! Köp och behåll stabila bolag som du känner till så fixar världens åttonde underverk, ränta-på-ränta, den långsiktiga avkastningen. 10 000 kr med 10 % avkastning om året blir faktiskt 175 000 kronor om 30 år tack vare att med ränta-på-ränta blir det avkastningen på den tidigare avkastningen som ger de stora värdeökningarna med långa placeringshorisonter.”
Riktigt intressant artikel! Även Per H Börjessons bok ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer” (se också http://www.bytsparande.nu/ ) är mycket läsvärd även om han inte kommer med något ”nytt”.
”Akademiska studier visar att på lång sikt har kvinnors aktieplaceringar bättre avkastningar än mäns. Ett skäl till de kvinnliga framgångarna är att de har ett lägre antal transaktioner än män. Kvinnor köper och behåller aktier i större utsträckning än män som har en tendens att köpa och sälja hela tiden. Det innebär att männen på lång sikt får en lägre avkastning för varje transaktion vilket ger upphov till kostnader i form av först en avgift till mäklaren (kallat courtage) och sedan en kostnad för skillnaden mellan köp- och säljkurs på en aktie (kallad spreadkostnad). Till detta kommer ofta också en skattekostnad för varje byte. Om man varje år byter ut alla sina innehav kan transaktionskostnaderna uppgå till 1 % av sparkapitalet per år. Om man sparar på 30 år innebär det att man får 25 % lägre slutresultat än om man köpt och behållit aktierna över hela tidsperioden. Alla dessa transaktioner uppmuntras av den finansiella industrin som tjänar pengar på bytena då transaktioner är finansvärldens modersmjölk. Då aktivitet är positivt i de flesta andra mänskliga aktiviteter som arbete och sport är det också svårt att mentalt köpa och behålla aktier. I placeringar är det istället inaktivitet som är bäst och kvinnor verkar i större utsträckning ha den mentala styrkan att köpa och behålla aktier.
Ett annat till skäl att kvinnor har bättre avkastningar är att de i större utsträckning köper stabila säkra bolag än män. De väljer bolag som till exempel Hennes & Mauritz som de känner till och där de begriper affärsidén. Kvinnor lägger också mer tid på att analysera bolagen de köper aktier i och väljer ofta bolag som de har en personlig relation till och som har god etik och moral. Män har mer en tendens att satsa på förväntningsbolag med fantastiska nya innovationer som skall förändra världen. Det visar sig i praktiken att det tar minst dubbelt så lång tid och kostar dubbelt så mycket pengar att förverkliga de spännande
produktplanerna som gör att dessa bolag ofta blir dåliga placeringar för aktieägarna. Om kvinnornas stabila bolag varje år ökar i värde med 15 % innebär det faktiskt att man har dubbelt så mycket pengar efter 5 år. Vad är det för tråkigt med det?
Världen bästa aktieplacerare, Warren Buffett i USA, är känd för att vara extremt långsiktig i sina placeringar och han har bland annat sagt att den bästa placeringshorisonten för aktier är att ha dem för alltid. På det sättet minimerar han alla transaktionskostnader och har en portfölj som han känner till väl. Warren Buffett köper aldrig heller några förväntningsbolag utan alla nya bolag har en lång historik av stabila vinster. Han säger att man inte skall lägga någon vikt vid framtida prognoser utan bara titta på ett bolags historiska siffror.
Gör därför som kvinnor och Warren Buffett! Köp och behåll stabila bolag som du känner till så fixar världens åttonde underverk, ränta-på-ränta, den långsiktiga avkastningen. 10 000 kr med 10 % avkastning om året blir faktiskt 175 000 kronor om 30 år tack vare att med ränta-på-ränta blir det avkastningen på den tidigare avkastningen som ger de stora värdeökningarna med långa placeringshorisonter.”
Riktigt intressant artikel! Även Per H Börjessons bok ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer” (se också http://www.bytsparande.nu/ ) är mycket läsvärd även om han inte kommer med något ”nytt”.
Benjamin Graham - Warren Buffets mentor
Benjamin Graham räknas som grundaren av value investing och är en ikon inom investerarvärlden. Warren Buffet t.ex. har under hela sitt liv hänvisat till Benjamin Grahams inflytande över sin verksamhet.
Benjamin Graham lyckades förränta sitt kapital 17 procent per år under 20 år. Men han sa också att det är viktigare att bevara kapitalet än att tjäna pengar. Han hade stor riskaversion pga depressionen.
Graham hävdade att man kan investera framgångsrikt i aktier om man använder sunda placeringsprinciper som t.ex. ”intrinsic value” (inneboende värde). Det innebär att man bara ska investera i aktier som värderas med god marginal under det inneboende värdet. Han betonade också att ett bra företag inte behöver vara en bra investering. Ofta är nämligen de populära företagen ofta populära investeringar och därför ofta för högt värderade.
Benjamin Graham betonade att man alltid ska betrakta sin investering som om man ägde hela företaget. Han har fyra råd för att lyckas. 1. Lär dig företaget du investerar i. 2. Lär känna företagsledningen. 3. Investera på sakliga grunder. Man ska vara en investerare och inte en spekulerare. 4. Tro på dig själv och dina beslut.
Benjamin Graham talade ofta om skillnaden mellan spekulation och investering. I hans bok ”The Intelligent Investor” skriver han att en investering är en placering som efter noggranna analyser ger löfte om rimliga avkastningar samtidigt som kapitalet inte riskeras. De placeringar som inte faller in under denna beskrivning är spekulation. Han säger vidare att en investerare köper bra företag till låga priser, medan en spekulerare försöker förutse prisförändringarna.
Grahams metodik kan sammanfattas i några punkter.
1. Företaget ska vara tillräckligt stort. Graham föredrog stora företag eftersom risken blir mindre. Mindre företag är känsligare för omvärlden, ofta pga att kundbasen är mindre.
2. Säkerhetsmarginalen (margin of safety) ska vara så stor som möjligt. Skillnaden mellan ett företags aktiekurs och dess framräknade värde ska alltså vara så stor som möjligt. De företag som är övervärderade har ingen säkerhetsmarginal alls. Om man är en investerare ska man endast investera i företag med stor säkerhetsmarginal. (Till skillnad från spekulerare som kan köpa övervärderade företag för att göra ett ”klipp”.) Hur man värderar ett företag spelar inte så stor roll. Man kan använda sig av p/e-tal, direktavkastning eller andra metoder. Men det viktiga är att investeraren har en beräkning på det fundamentala värdet och att det är högre än aktiernas pris. Graham själv gjorde sig en förmögenhet på att leta efter rejält undervärderade företag; helst att de värderades till under sitt rörelsekapital.
3. Företaget man ska investera i ska ha betalat ut en hög utdelning under helst 20 år. Utdelningar är (ofta) ett tecken på hög lönsamhet. Och har man lyckats under så många år torde det fortsätta.
4. Den finansiella ställningen ska vara stark. Kursen skulle inte vara högre än 1,2 på det bokförda nettovärdet/substansvärdet (marknadsvärdet på tillgångarna minus skulderna). En annan metod var att leta efter företag där omsättningstillgångarna var större än summan av lånen.
5. Företaget ska ha en vinsttillväxt. Vinsten ska bli högre för varje år.
6. Företaget ska ha lägre p/e-tal än det historiska genomsnittet när man köper. Helst ska p/e talet vara under 15.
Som exempel på hur man kan göra ”Grahamska analyser” i praktiken vill jag hänvisa till Markus på bloggen ”ut ur ekorrhjulet” (se länken http://ut-ur-ekorrhjulet.blogspot.com/2009/09/graham-granskar-getinge.html ) som har gjort ett antal företagsanalyser med Grahamska principer som grund. Jag saxar ur hans analys av Getinge:
”1. Adequate sizeGetinges börsvärde är 30 625 000 000 vilket är större än 14 Mdr.
Godkänd
2. Strong financial conditionOmsättningstillgångar: 12 646 000 000Kortfristiga skulder: 5 946 000 000Långfristiga skulder: 14 168 000 000
2.1: Omsättningstillgångar är minst 2 * Kortfistiga skulder.Godkänd.2.2: Långfristiga skulder mindre än (Omsättningstillgångar – kortfristiga skulder)Underkänd.
Underkänd
3. Earnings stability – Bolaget har redovisat vinst varje år de senaste 10 åren.(Vinst per aktie justerat för nyemmisioner, omräknat till dagens aktieantal)1997 2,571998 3,061999 3,062000 3,002001 3,182002 3,702003 4,622004 5,442005 5,402006 5,952007 5,842008 7,23
Godkänd
4. Dividend Record – Bolaget har gjort aktieutdelning utan avbrott de senaste 20 åren.(justerat för nyemmisioner, omräknat till dagens aktieantal)
1997 0,691998 0,811999 0,882000 0,882001 0,942002 1,062003 1,352004 1,652005 2,402006 2,202007 2,402008 2,40
Godkänd
5. Earnings Growth – Åtminstone 1/3 ökning av vinst/aktie de senaste 10 åren, beräknas med 3-års medel i början och slutet av perioden.
1997 2,571998 3,061999 3,06
2006 5,952007 5,842008 7,23
Medel 1997-1999: 2,90Medel 2006-2008: 6,34
Vinsten har ökat med 219% så 1/3 är slaget med råge!
Godkänd
6. Moderate Price/Earnings Ration – Enligt Graham ska man inte betala mer än P/E 15.Hos Avanza: 18,08Hos Di: 19,91Hos Dn: 19,91
Underkänd
7. Moderate Ratio of Price to Assets – Priset ska inte vara mer än 1½ ggr tillgångarna, men ett P/E-värde under 15 kan tillåta priset att vara högre. En tumregel är att PE * Price to Assets ska vara mindre än 22.5
Getinges börsvärde är 30 625 000 000Omsättningstillgångar: 12 646 000 000Anläggningstillgångar: 20 386 000 000
Price to Assets blir: 30625/(12646 + 20386) = 0,93
Godkänd
Getinge får godkänt på 5 av 7 punkter vilket gör att jag kan köpa den enligt min strategi.”
Jag tycker att det var mycket intressant att se hur Grahams filosifi kunde tas i användning för oss småsparare och tack Markus att du delar med dig av dessa analyser.
Benjamin Graham lyckades förränta sitt kapital 17 procent per år under 20 år. Men han sa också att det är viktigare att bevara kapitalet än att tjäna pengar. Han hade stor riskaversion pga depressionen.
Graham hävdade att man kan investera framgångsrikt i aktier om man använder sunda placeringsprinciper som t.ex. ”intrinsic value” (inneboende värde). Det innebär att man bara ska investera i aktier som värderas med god marginal under det inneboende värdet. Han betonade också att ett bra företag inte behöver vara en bra investering. Ofta är nämligen de populära företagen ofta populära investeringar och därför ofta för högt värderade.
Benjamin Graham betonade att man alltid ska betrakta sin investering som om man ägde hela företaget. Han har fyra råd för att lyckas. 1. Lär dig företaget du investerar i. 2. Lär känna företagsledningen. 3. Investera på sakliga grunder. Man ska vara en investerare och inte en spekulerare. 4. Tro på dig själv och dina beslut.
Benjamin Graham talade ofta om skillnaden mellan spekulation och investering. I hans bok ”The Intelligent Investor” skriver han att en investering är en placering som efter noggranna analyser ger löfte om rimliga avkastningar samtidigt som kapitalet inte riskeras. De placeringar som inte faller in under denna beskrivning är spekulation. Han säger vidare att en investerare köper bra företag till låga priser, medan en spekulerare försöker förutse prisförändringarna.
Grahams metodik kan sammanfattas i några punkter.
1. Företaget ska vara tillräckligt stort. Graham föredrog stora företag eftersom risken blir mindre. Mindre företag är känsligare för omvärlden, ofta pga att kundbasen är mindre.
2. Säkerhetsmarginalen (margin of safety) ska vara så stor som möjligt. Skillnaden mellan ett företags aktiekurs och dess framräknade värde ska alltså vara så stor som möjligt. De företag som är övervärderade har ingen säkerhetsmarginal alls. Om man är en investerare ska man endast investera i företag med stor säkerhetsmarginal. (Till skillnad från spekulerare som kan köpa övervärderade företag för att göra ett ”klipp”.) Hur man värderar ett företag spelar inte så stor roll. Man kan använda sig av p/e-tal, direktavkastning eller andra metoder. Men det viktiga är att investeraren har en beräkning på det fundamentala värdet och att det är högre än aktiernas pris. Graham själv gjorde sig en förmögenhet på att leta efter rejält undervärderade företag; helst att de värderades till under sitt rörelsekapital.
3. Företaget man ska investera i ska ha betalat ut en hög utdelning under helst 20 år. Utdelningar är (ofta) ett tecken på hög lönsamhet. Och har man lyckats under så många år torde det fortsätta.
4. Den finansiella ställningen ska vara stark. Kursen skulle inte vara högre än 1,2 på det bokförda nettovärdet/substansvärdet (marknadsvärdet på tillgångarna minus skulderna). En annan metod var att leta efter företag där omsättningstillgångarna var större än summan av lånen.
5. Företaget ska ha en vinsttillväxt. Vinsten ska bli högre för varje år.
6. Företaget ska ha lägre p/e-tal än det historiska genomsnittet när man köper. Helst ska p/e talet vara under 15.
Som exempel på hur man kan göra ”Grahamska analyser” i praktiken vill jag hänvisa till Markus på bloggen ”ut ur ekorrhjulet” (se länken http://ut-ur-ekorrhjulet.blogspot.com/2009/09/graham-granskar-getinge.html ) som har gjort ett antal företagsanalyser med Grahamska principer som grund. Jag saxar ur hans analys av Getinge:
”1. Adequate sizeGetinges börsvärde är 30 625 000 000 vilket är större än 14 Mdr.
Godkänd
2. Strong financial conditionOmsättningstillgångar: 12 646 000 000Kortfristiga skulder: 5 946 000 000Långfristiga skulder: 14 168 000 000
2.1: Omsättningstillgångar är minst 2 * Kortfistiga skulder.Godkänd.2.2: Långfristiga skulder mindre än (Omsättningstillgångar – kortfristiga skulder)Underkänd.
Underkänd
3. Earnings stability – Bolaget har redovisat vinst varje år de senaste 10 åren.(Vinst per aktie justerat för nyemmisioner, omräknat till dagens aktieantal)1997 2,571998 3,061999 3,062000 3,002001 3,182002 3,702003 4,622004 5,442005 5,402006 5,952007 5,842008 7,23
Godkänd
4. Dividend Record – Bolaget har gjort aktieutdelning utan avbrott de senaste 20 åren.(justerat för nyemmisioner, omräknat till dagens aktieantal)
1997 0,691998 0,811999 0,882000 0,882001 0,942002 1,062003 1,352004 1,652005 2,402006 2,202007 2,402008 2,40
Godkänd
5. Earnings Growth – Åtminstone 1/3 ökning av vinst/aktie de senaste 10 åren, beräknas med 3-års medel i början och slutet av perioden.
1997 2,571998 3,061999 3,06
2006 5,952007 5,842008 7,23
Medel 1997-1999: 2,90Medel 2006-2008: 6,34
Vinsten har ökat med 219% så 1/3 är slaget med råge!
Godkänd
6. Moderate Price/Earnings Ration – Enligt Graham ska man inte betala mer än P/E 15.Hos Avanza: 18,08Hos Di: 19,91Hos Dn: 19,91
Underkänd
7. Moderate Ratio of Price to Assets – Priset ska inte vara mer än 1½ ggr tillgångarna, men ett P/E-värde under 15 kan tillåta priset att vara högre. En tumregel är att PE * Price to Assets ska vara mindre än 22.5
Getinges börsvärde är 30 625 000 000Omsättningstillgångar: 12 646 000 000Anläggningstillgångar: 20 386 000 000
Price to Assets blir: 30625/(12646 + 20386) = 0,93
Godkänd
Getinge får godkänt på 5 av 7 punkter vilket gör att jag kan köpa den enligt min strategi.”
Jag tycker att det var mycket intressant att se hur Grahams filosifi kunde tas i användning för oss småsparare och tack Markus att du delar med dig av dessa analyser.
måndag 9 november 2009
Jag är trött på Rich Dad's gapighet
Innan jag fortsätter vill jag bara säga att Rich Dad är en bra bok, precis som uppföljarna. Böckerna har gett mig många bra insikter. Som exempel kan vi titta på sidan 268-269 i Cashflow Quadrant (den svenska utgåvan); ”Snabbguide till rikedom”. Där kan vi läsa att att skillnaden mellan framgångsrika medelklassinvesterare och fattiga bl.a. handlar om att de som är fattiga ofta tänker att man ska bli rik fort (t.ex. med hjälp av lotteri) medan de framgångsrika medelklassinvesterarna sparar 10-20 % av lönen som de investerar långsiktigt. Detta är i linje med alla andra böcker jag har läst om investeringar och om hur man kan bli rik.
Men nu är jag så trött på Rich Dad’s ”gapighet”.
Om man lyssnar på Robert Kiyosaki på Youtube t.ex. bli man bara irriterad. Och när man väl har sett det där lyser det igenom i böckerna också. Han har sagt t.ex. att hans livsstil kan bara upprätthållas om man är rik, och rikedomen börjar vid 10 miljoner dollar!! Låt oss vara uppriktiga, jag tror inte att så många procent av världens befolkning kan komma upp i de summorna. Ibland känns det som att han föraktar hårt arbetande människor som gör allt de är kapabla till. Robert Kiyosaki skriver vidare (samma sida som ovan) att de rika de skapar produkter och service som de kan sälja till de fattiga och medelklassen (underförstått: de manipulerbara klåparna). Det vidriga är att han inte verkar inse att vi alla är beroende av varandra. Ingen kan bli rik ensam. De fattiga och medelklassen är till för att köpa hans produkter så att han kan bli rik! Jag förstår ju att man måste ha köpare till produkterna, och att företagen är till för att tjäna pengar, men när han skriver på det här sättet bli jag irriterad över det kortsynta eller vad man ska kalla det.
Robert Kiyosaki tjatar mycket om att pengar arbetar för dom rika så att själva inte behöver arbeta. Visst, jag vill också att mina investeringar ska ge mig avkastning/ränta/utdelning, men det betyder inte att man ska förakta arbete. Om man jämför med mina ”investeringsidoler” (Graham, Buffet, Aktiestinsen, Fisher, Lynch etc.) så arbetade alla hårt på sina kontor eller arbeten under många år. De har genom sina liv visat att arbete i sig är något bra och inget att förakta. Warren Buffet har inte tänkt att lägga av, vad jag vet, och han är nästan 80 år. Det är något som jag tycker att Rich Dad kan fundera lite över.
Men nu är jag så trött på Rich Dad’s ”gapighet”.
Om man lyssnar på Robert Kiyosaki på Youtube t.ex. bli man bara irriterad. Och när man väl har sett det där lyser det igenom i böckerna också. Han har sagt t.ex. att hans livsstil kan bara upprätthållas om man är rik, och rikedomen börjar vid 10 miljoner dollar!! Låt oss vara uppriktiga, jag tror inte att så många procent av världens befolkning kan komma upp i de summorna. Ibland känns det som att han föraktar hårt arbetande människor som gör allt de är kapabla till. Robert Kiyosaki skriver vidare (samma sida som ovan) att de rika de skapar produkter och service som de kan sälja till de fattiga och medelklassen (underförstått: de manipulerbara klåparna). Det vidriga är att han inte verkar inse att vi alla är beroende av varandra. Ingen kan bli rik ensam. De fattiga och medelklassen är till för att köpa hans produkter så att han kan bli rik! Jag förstår ju att man måste ha köpare till produkterna, och att företagen är till för att tjäna pengar, men när han skriver på det här sättet bli jag irriterad över det kortsynta eller vad man ska kalla det.
Robert Kiyosaki tjatar mycket om att pengar arbetar för dom rika så att själva inte behöver arbeta. Visst, jag vill också att mina investeringar ska ge mig avkastning/ränta/utdelning, men det betyder inte att man ska förakta arbete. Om man jämför med mina ”investeringsidoler” (Graham, Buffet, Aktiestinsen, Fisher, Lynch etc.) så arbetade alla hårt på sina kontor eller arbeten under många år. De har genom sina liv visat att arbete i sig är något bra och inget att förakta. Warren Buffet har inte tänkt att lägga av, vad jag vet, och han är nästan 80 år. Det är något som jag tycker att Rich Dad kan fundera lite över.
Betala dig själv först och bli rik!
”The Richest Man in Babylon” av George S. Clason (från 1926) handlar om principen om att alltid betala sig själv först. Det betyder att så fort lönen kommer, lägg undan t.ex. 10 % av inkomsten på ett sparkonto, en aktiedepå eller en kapitalförsäkring etc. (Det ska gärna vara lite svårt att få ut pengarna igen från kontot.)
Det är svårt att utveckla vanan att spara t.ex. 10 % på all inkomst, det krävs en enorm viljestyrka. Om man inte kan spara 10 %, börja med 1 %, eller 2 % av all inkomst och försök hela tiden att öka siffran. Det viktiga är att man lägger undan summan direkt när man får lönen. Lev på de resterande pengarna. Man behöver ofta börja med att ifrågasätta alla utgifter. Behöver man verkligen allt man köper varje månad? En idé är att skjuta upp alla stora inköp och alla inköp som inte är akuta (på riktigt!) en vecka eller en månad. Ju längre man väntar desto bättre pris blir det ofta. Ibland försvinner t.o.m. ”behovet” man hade och man inser att det var bara en spontan önskan. När man har lärt sig att leva på det som är kvar ökar man siffran ytterligare tills man har kommit upp till åtminstone 10 %. Sedan kan man gå vidare till 20 % eller kanske 30 % av sin inkomst.
När man har lyckats spara ett tag på detta sätt märker man att sparkontot växer. Vid det tillfället kommer man att bli allt mer försiktig med sina utgifter. Det blir roligt att spara. Det blir faktiskt mycket roligare att spara än att köpa spontana grejer.
Vem som helst, även de som har låg lön, kan vara mångmiljonärer vid 60 års ålder om man lyckas spara 1000 kr varje månad och investera pengarna. Sparar man mer än 1000 kr i månaden, t.ex. att man har som mål att spara 10 % av all inkomst så kan det gå på 10-15 år.
Det som är så fascinerande är att så fort som vanan har blivit automatisk är det bara tiden som fattas för att den ekonomiska framgången ska förverkligas.
Orsaken till varför många inte har en bra sparad summa på sina konton är för att de ägnar sig åt impulsköp. De ser något de vill ha och de köper det. Själv har jag också gjort det, särskilt böcker, filmer, musik och kläder. Man köper på känsla utan att tänka. Och man tänker att det ändå inte är en stor summa, det spelar ingen roll. Men den sammanlagda summan blir ändå stor. Parkinsons lag säger att utgifterna ökar i takt med inkomsterna. Det spelar ingen roll hur mycket man tjänar, man tenderar ändå att göra av med allt. Och effekten blir att man aldrig kan spara något. Här passar ett ganska brutalt citat in:
”En del av allt det du tjänar är för dig själv och om du inte är en person som kan spara pengar, så finns inte de frön inom dig som leder till framgång.” W. Clement Stone
Vill man läsa mer om detta så läs gärna Brian Tracys ”Ekonomiskt Oberoende” där jag har tagit många av idéerna men läs särskilt ”The Richest Man in Babylon” av George S. Clason (från 1926) som är en helt fantastisk bok.
Det är svårt att utveckla vanan att spara t.ex. 10 % på all inkomst, det krävs en enorm viljestyrka. Om man inte kan spara 10 %, börja med 1 %, eller 2 % av all inkomst och försök hela tiden att öka siffran. Det viktiga är att man lägger undan summan direkt när man får lönen. Lev på de resterande pengarna. Man behöver ofta börja med att ifrågasätta alla utgifter. Behöver man verkligen allt man köper varje månad? En idé är att skjuta upp alla stora inköp och alla inköp som inte är akuta (på riktigt!) en vecka eller en månad. Ju längre man väntar desto bättre pris blir det ofta. Ibland försvinner t.o.m. ”behovet” man hade och man inser att det var bara en spontan önskan. När man har lärt sig att leva på det som är kvar ökar man siffran ytterligare tills man har kommit upp till åtminstone 10 %. Sedan kan man gå vidare till 20 % eller kanske 30 % av sin inkomst.
När man har lyckats spara ett tag på detta sätt märker man att sparkontot växer. Vid det tillfället kommer man att bli allt mer försiktig med sina utgifter. Det blir roligt att spara. Det blir faktiskt mycket roligare att spara än att köpa spontana grejer.
Vem som helst, även de som har låg lön, kan vara mångmiljonärer vid 60 års ålder om man lyckas spara 1000 kr varje månad och investera pengarna. Sparar man mer än 1000 kr i månaden, t.ex. att man har som mål att spara 10 % av all inkomst så kan det gå på 10-15 år.
Det som är så fascinerande är att så fort som vanan har blivit automatisk är det bara tiden som fattas för att den ekonomiska framgången ska förverkligas.
Orsaken till varför många inte har en bra sparad summa på sina konton är för att de ägnar sig åt impulsköp. De ser något de vill ha och de köper det. Själv har jag också gjort det, särskilt böcker, filmer, musik och kläder. Man köper på känsla utan att tänka. Och man tänker att det ändå inte är en stor summa, det spelar ingen roll. Men den sammanlagda summan blir ändå stor. Parkinsons lag säger att utgifterna ökar i takt med inkomsterna. Det spelar ingen roll hur mycket man tjänar, man tenderar ändå att göra av med allt. Och effekten blir att man aldrig kan spara något. Här passar ett ganska brutalt citat in:
”En del av allt det du tjänar är för dig själv och om du inte är en person som kan spara pengar, så finns inte de frön inom dig som leder till framgång.” W. Clement Stone
Vill man läsa mer om detta så läs gärna Brian Tracys ”Ekonomiskt Oberoende” där jag har tagit många av idéerna men läs särskilt ”The Richest Man in Babylon” av George S. Clason (från 1926) som är en helt fantastisk bok.
Statusens 5-i-topp
I dagensps ( http://www.dagensps.se/slideshow.xml?article=/artiklar/2009/09/25/08085748/index.xml&picture=1&__toolbar=0 ) kunde man läsa om statusens 5-i-topp. Det jag läste gjorde mig överraskad och glad! Jag trodde att det skulle handla om bilar, prylar, klockor, märkeskläder, etc. men det var det inte alls. Se nedan:
Så här får du högre status enligt Marie Söderqvist Tralau:
1. Var allmänbildad!
2. Var duktig på ditt arbete!
3. Arbeta ihop din egen förmögenhet!
4. Var en duktig och engagerad förälder!
5. Tala flera olika språk!
Detta var glada nyheter för mig! Det är ju positiva värden! Alla dessa saker arbetar jag för varje vecka. Om alla försökte bli bättre på sina arbeten och vara goda föräldrar skulle nog samhället se annorlunda ut.
Så här får du högre status enligt Marie Söderqvist Tralau:
1. Var allmänbildad!
2. Var duktig på ditt arbete!
3. Arbeta ihop din egen förmögenhet!
4. Var en duktig och engagerad förälder!
5. Tala flera olika språk!
Detta var glada nyheter för mig! Det är ju positiva värden! Alla dessa saker arbetar jag för varje vecka. Om alla försökte bli bättre på sina arbeten och vara goda föräldrar skulle nog samhället se annorlunda ut.
Nästan 30 % av nettoinkomsten denna månad
24 september 2009
Hustrun och jag får in ungefär 35 000 kr netto varje månad. Av dom försöker vi spara 10 000 kr. Vi betalar in till Avanza direkt och köper aktier för dom. Sedan lever vi på resten. Om det blir akut att vi måste ha pengar till mat etc. använder vi oss av ett ”reserv” Eurocard. Det går ganska bra. Ibland känns det som att det är lite tajt med pengarna men vi lyckas nästan varje månad att spara 30 %. Denna månaden köpte vi Tele2 och Avanza. Det var bra att det var lite rabatt idag.
Hustrun och jag får in ungefär 35 000 kr netto varje månad. Av dom försöker vi spara 10 000 kr. Vi betalar in till Avanza direkt och köper aktier för dom. Sedan lever vi på resten. Om det blir akut att vi måste ha pengar till mat etc. använder vi oss av ett ”reserv” Eurocard. Det går ganska bra. Ibland känns det som att det är lite tajt med pengarna men vi lyckas nästan varje månad att spara 30 %. Denna månaden köpte vi Tele2 och Avanza. Det var bra att det var lite rabatt idag.
Philip A. Fisher köpte sina aktier och behöll dem hela livet
Fisher hade en investeringsfilosofi som han ibland ville känneteckna som ”contrarian”, att gå emot strömmen. Om man gick emot strömmen kunde man hitta företag som var förbisedda och undervärderade. Han skilde sig också från majoriteten av investerarna genom att han inte ville ha aktier i många företag. Han ville bara ha en handfull, max tio företag som man följer noggrant. Fisher förlöjligade kortsiktiga investerar och han investerade inte i företag som hade kortsiktig vinstmaximering.
Det viktiga för Fisher var att han kunde ha aktierna länge, helst minst 30 år. En del behöll han hela livet (bl.a. Texas Instruments och Motorola). De flesta av hans investeringar hade skicklig ledning och var ledande i sin bransch. Vidare var de tillväxtorienterade och ville utvecklas. Han undvek konsumentföretag, finansföretag och försäkringsbolag. Han gillade inte heller företag som var bra på att sälja sig själva och dela ut all vinst i utdelningar (han föredrog att mycket vinst återinvesterades) och nystartade företag.
Fisher sa att om man investerar i ledande företag och behåller aktierna länge så kan man tjäna stora pengar i takt med att företaget växer sig större. Han ville investera i företag som hade långsiktiga mål. Att satsa på nystartade företag, ta onödiga risker eller försök pricka in bottnar och toppar behöver man inte för att bli förmögen på aktier. Fisher skriver i sin bok att om man har valt rätt företag behöver man aldrig sälja aktien. Han anser att även om aktien har stigit kraftig så ska man inte sälja den. Det är bättre att sitta kvar. Endast några få situationer gör att man får sälja sina aktier: om man har gjort en felaktig analys, om företaget och dess ledning försämras kraftig på något sätt och om någon annan investering utklassar någon av de befintliga aktierna.
Här ser vi likheter med Warren Buffets filosofi och Aktiestinsen: Att investera i få bolag och hålla kvar dom resten av livet! En sak som jag slogs av var också att Fisher menar att ett högt p/e tal inte behöver avskräcka från att investera i ett bra företag. Ett bra företag förtjänar en hög värdering. Detta går också samman med Warren Buffets attityd; Jag köper hellre ett strålande företag till ett dyrt pris än en ok företag till ett ok pris.
Det viktiga för Fisher var att han kunde ha aktierna länge, helst minst 30 år. En del behöll han hela livet (bl.a. Texas Instruments och Motorola). De flesta av hans investeringar hade skicklig ledning och var ledande i sin bransch. Vidare var de tillväxtorienterade och ville utvecklas. Han undvek konsumentföretag, finansföretag och försäkringsbolag. Han gillade inte heller företag som var bra på att sälja sig själva och dela ut all vinst i utdelningar (han föredrog att mycket vinst återinvesterades) och nystartade företag.
Fisher sa att om man investerar i ledande företag och behåller aktierna länge så kan man tjäna stora pengar i takt med att företaget växer sig större. Han ville investera i företag som hade långsiktiga mål. Att satsa på nystartade företag, ta onödiga risker eller försök pricka in bottnar och toppar behöver man inte för att bli förmögen på aktier. Fisher skriver i sin bok att om man har valt rätt företag behöver man aldrig sälja aktien. Han anser att även om aktien har stigit kraftig så ska man inte sälja den. Det är bättre att sitta kvar. Endast några få situationer gör att man får sälja sina aktier: om man har gjort en felaktig analys, om företaget och dess ledning försämras kraftig på något sätt och om någon annan investering utklassar någon av de befintliga aktierna.
Här ser vi likheter med Warren Buffets filosofi och Aktiestinsen: Att investera i få bolag och hålla kvar dom resten av livet! En sak som jag slogs av var också att Fisher menar att ett högt p/e tal inte behöver avskräcka från att investera i ett bra företag. Ett bra företag förtjänar en hög värdering. Detta går också samman med Warren Buffets attityd; Jag köper hellre ett strålande företag till ett dyrt pris än en ok företag till ett ok pris.
Gick ifrån en av mina regler
17 september 2009
Min aktieportfölj har sett ut som följer:
Axfood
H&M
Kinnevik
Nokia
SCA
Scania
SKF
Öresund
Stora kvalitetsbolag som ger utdelningar och växer långsamt men säkert. Nu har jag tagit en chansning och köpt på mig ganska mycket Black Pearl, ett oljebolag med (tror jag) stort potential. Men det är en chansning som sagt eftersom den har gått med förlust och man aldrig kan veta med de små bolagen vart de hamnar. Jag ser det som en krydda i portföljen som kan gå åt pipan, men också kan ge mig en skjuts uppåt.
Kanske jag har gått emot mina principer om att följa Warren Buffets råd om att inte spekulera. Detta inköp är lite av en spekulation, men att göra det med ungefär 5 % av summan är ok ändå tycker jag. Nu är aktiekapitalet uppe i 230 000 kr.
Min aktieportfölj har sett ut som följer:
Axfood
H&M
Kinnevik
Nokia
SCA
Scania
SKF
Öresund
Stora kvalitetsbolag som ger utdelningar och växer långsamt men säkert. Nu har jag tagit en chansning och köpt på mig ganska mycket Black Pearl, ett oljebolag med (tror jag) stort potential. Men det är en chansning som sagt eftersom den har gått med förlust och man aldrig kan veta med de små bolagen vart de hamnar. Jag ser det som en krydda i portföljen som kan gå åt pipan, men också kan ge mig en skjuts uppåt.
Kanske jag har gått emot mina principer om att följa Warren Buffets råd om att inte spekulera. Detta inköp är lite av en spekulation, men att göra det med ungefär 5 % av summan är ok ändå tycker jag. Nu är aktiekapitalet uppe i 230 000 kr.
Den som ska skämmas är Wanja Lundby Wedin
Jag har arbetat hårt idag och på rasten kollade jag in DI och möttes av Wanja Lundby-Wedins ansikte. Hon sa, angående några uttalanden från Svenskt Näringsliv gällande avtalsrörelsen som snart kommer igång på allvar; ”Vad är det för jäkla trams. De ska skämmas. Det blir aldrig nollavtal och det blir aldrig stopp för centrala avtal. Vi måste vara stenhårda i detta, kamrater.” och ”Vi är ansvarstagande och kommer att kräva lönenivåer som vi vet att ekonomin tål och som ger reala löneökningar utan att späda på arbetslösheten.” Hon är också förvånad över KI:s råd inför avtalsrörelsen: ”De kan väl berätta om de ekonomiska förutsättningarna, men att ge råd om på vilken nivå löneökningarna ska ligga och hur långa avtalsperioder vi ska ha är kanske lite märkligt att KI lägger sig i”.
För det första. LO vill vara ”stenhårda” även när det är till Sveriges nackdel och endast till fördel för dom själva. Fackförbunden har ju som regel att aldrig aldrig aldrig ge efter på något som de har vunnit även om det skadar resten. Och här kommer det fram åter en gång .
För det andra. LO och Wanja Lundby-Wedin kan inte anses vara ansvarstagande. Hur hon kan ta de orden i sin mun är oförstående. Dubbelmoral är det minsta man kan säga. LO vill ta ut så höga löner som ekonomin ”tål”. Halvsant. De tar ofta ut så höga löner att småföretagare går i konkurs. Och LO vill hellre att företag går i konkurs än jämka på sina lönekrav.
För det tredje. Jag tycker att KI inte har gjort någonting förvånande. Det som förvånar mig är däremot att facket uttalar sig om saker de inte vet. LO förstår inte att det är företagen som drar in pengarna till Sverige. Visst är företagen beroende av arbetskraft, men om företagen togs bort då skulle det inte finnas något arbete att gå till. Det är företagarna som driver Sverige. Och de bör få mycket lättare, både ekonomiskt och byråkratiskt, att göra affärer, sälja tjänster och tillverka varor etc.
Till sist. Den som ska ”skämmas” är hycklaren Wanja Lundby-Wedin själv. Förtroendet är helt borta för henne precis som för hennes kamrat Mona Sahlin. Wanja Lundby-Wedin klarar ju inte av sitt arbete i de 20 olika styrelser hon sitter plus ordförandeskapet i LO. Och att hon dessutom har en enorm lön som hennes medlemmar får betala från sina surt förvärvade pengar är hyckleri av högsta sort eftersom hon säger sig värna om den lilla människan.
För det första. LO vill vara ”stenhårda” även när det är till Sveriges nackdel och endast till fördel för dom själva. Fackförbunden har ju som regel att aldrig aldrig aldrig ge efter på något som de har vunnit även om det skadar resten. Och här kommer det fram åter en gång .
För det andra. LO och Wanja Lundby-Wedin kan inte anses vara ansvarstagande. Hur hon kan ta de orden i sin mun är oförstående. Dubbelmoral är det minsta man kan säga. LO vill ta ut så höga löner som ekonomin ”tål”. Halvsant. De tar ofta ut så höga löner att småföretagare går i konkurs. Och LO vill hellre att företag går i konkurs än jämka på sina lönekrav.
För det tredje. Jag tycker att KI inte har gjort någonting förvånande. Det som förvånar mig är däremot att facket uttalar sig om saker de inte vet. LO förstår inte att det är företagen som drar in pengarna till Sverige. Visst är företagen beroende av arbetskraft, men om företagen togs bort då skulle det inte finnas något arbete att gå till. Det är företagarna som driver Sverige. Och de bör få mycket lättare, både ekonomiskt och byråkratiskt, att göra affärer, sälja tjänster och tillverka varor etc.
Till sist. Den som ska ”skämmas” är hycklaren Wanja Lundby-Wedin själv. Förtroendet är helt borta för henne precis som för hennes kamrat Mona Sahlin. Wanja Lundby-Wedin klarar ju inte av sitt arbete i de 20 olika styrelser hon sitter plus ordförandeskapet i LO. Och att hon dessutom har en enorm lön som hennes medlemmar får betala från sina surt förvärvade pengar är hyckleri av högsta sort eftersom hon säger sig värna om den lilla människan.
Peter Lynch: "Småsparare är bättre på att hitta bra aktier!"
Under tretton år steg Peter Lynch’s fond Fidelity Magellan med 2700 %. Inte ett enda år var förlustår. Det är nästan 30 % per år.
Peter Lynch intresserade sig för aktier när han var 11 år och arbetade som klubbärare på golfklubben. Han läste om företagen han hörde näringslivshöjdarna prata om när de spelade golf. Han fortsatte att arbeta som klubbärare även under sina högskolestudier. Hans första placering var i ett flygtransportföretag som han tjänade mycket pengar på och han kunde sluta bära golfklubbor.
När Peter Lynch var 33 år tog han över Magellanfonden på Fidelity. Fondens förmögen var 25 miljoner USD och 13 år senare var den värd 14 miljarder USD. Fonden fick till slut stänga för ytterligare köp. Den hade blivit för stor. Hans resultat med Magellan är ett svårslaget rekord.
Peter Lynch anser att bara man kan hitta några ”tio-taggare” (aktier som ökar i värde tio gånger) och hinner ur sina förlustaktier i tid så kan man lyckas med sina placeringar. Hans favoritaktier är små snabbväxande företag som varit lönsamma under några år och som bara fortsätter att växa. Han undviker långsamt växande företag. Hans strategi är att öka innehavet i de aktier som går bra. Om man hittar några sådana aktier kan lyckan vara gjord. Han menar att det finns mängder av bra aktier och att det räcker med att hitta ett par. Lyckas man i 60 % av sina placeringar är man duktig.
Peter Lynch är på en del sätt annorlunda än andra stora investerare. Han hade ofta väldigt många olika aktier i fonden. Som mest hade han 1400 st olika aktiebolag. Han sa att den som vänder på flest stenar hittar flest intressanta företag.
Vi småsparare kan glädjas åt att han anser att småspararna lättare kan hitta vinnaraktier än de professionella förvaltarna genom att observera omgivningen och få en uppfattning om vilka företag som går bra. Småspararen kan också agera mycket snabbare än en förvaltare som ofta måste ta hänsyn till regleringar.
Peter Lynch har skrivit ett antal böcker: Learn to Earn, One Up on Wall Street och Beating the Street. Vid tillfälle måste jag läsa någon av dom för att förstå mer av hans teorier.
Peter Lynch intresserade sig för aktier när han var 11 år och arbetade som klubbärare på golfklubben. Han läste om företagen han hörde näringslivshöjdarna prata om när de spelade golf. Han fortsatte att arbeta som klubbärare även under sina högskolestudier. Hans första placering var i ett flygtransportföretag som han tjänade mycket pengar på och han kunde sluta bära golfklubbor.
När Peter Lynch var 33 år tog han över Magellanfonden på Fidelity. Fondens förmögen var 25 miljoner USD och 13 år senare var den värd 14 miljarder USD. Fonden fick till slut stänga för ytterligare köp. Den hade blivit för stor. Hans resultat med Magellan är ett svårslaget rekord.
Peter Lynch anser att bara man kan hitta några ”tio-taggare” (aktier som ökar i värde tio gånger) och hinner ur sina förlustaktier i tid så kan man lyckas med sina placeringar. Hans favoritaktier är små snabbväxande företag som varit lönsamma under några år och som bara fortsätter att växa. Han undviker långsamt växande företag. Hans strategi är att öka innehavet i de aktier som går bra. Om man hittar några sådana aktier kan lyckan vara gjord. Han menar att det finns mängder av bra aktier och att det räcker med att hitta ett par. Lyckas man i 60 % av sina placeringar är man duktig.
Peter Lynch är på en del sätt annorlunda än andra stora investerare. Han hade ofta väldigt många olika aktier i fonden. Som mest hade han 1400 st olika aktiebolag. Han sa att den som vänder på flest stenar hittar flest intressanta företag.
Vi småsparare kan glädjas åt att han anser att småspararna lättare kan hitta vinnaraktier än de professionella förvaltarna genom att observera omgivningen och få en uppfattning om vilka företag som går bra. Småspararen kan också agera mycket snabbare än en förvaltare som ofta måste ta hänsyn till regleringar.
Peter Lynch har skrivit ett antal böcker: Learn to Earn, One Up on Wall Street och Beating the Street. Vid tillfälle måste jag läsa någon av dom för att förstå mer av hans teorier.
Aktiestinsens placeringsfilosofi liknar Warren Buffet
Jag blir så motiverad av ”Aktiestinsen” Lennart Israelsson. Han har haft ett relativt lågavlönat arbete under mer än 40 år och under tiden har han gjort sig en förmögenhet på aktier.
Han föddes 1916 på en gård i Småland och är alltså 93 år idag och är lika nyfiken och alert som tidigare. Sommaren 2007 var han i god för 138 miljoner kr.
Vid 13 års ålder slutade han skolan och arbetade på gårdar och i industri. 1939 åkte han hem till familjen i Småland och såg i samband med det en annons om ett arbete som stationskarl på järnvägen i Kalmar. Han började där 1940 och gick i pension 1980.
Under tiden han arbetade började han intressera sig för aktier som ett sätt att inflationsskydda sina pengar. Han läste på nättern under tre år C.R. Pokornys artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning när han väntade på tågen.
1946 tog han mod till sig och köpte 5 Sandvik aktier för 600 kr (vilket innebar ungefär 4 månadslöner). Han var då 30 år gammal. Han höll detta hemligt för mamma som han visste skulle börja berätta skräckhistorier om bekanta som hade ruinerat sig under Kreuger-krisen.
Efter några år köpte han aktier i Industrivärden, Investor, Ratos och Custos. Och 1980, lagom till pensionen, var aktieportföljen värd 1 000 000 kr.
Tio år efter (1990) att han nådde sin första miljon hade portföljen ökat till 15 miljoner kr. Under kraschen i början på 1990-talet förlorade han 10 miljoner, portföljens värde var 5 miljoner. Men han hade tålamod och höll huvudet kallt och fortsatte investera.
Ytterligare tio år senare, år 2000, var portföljen värd 56 miljoner kr.
Ytterligare 7 år senare, år 2007, var portföljen värd 138 miljoner kr.
Aktiestinsens placeringsfilosofi är ganska lik Warren Buffets; långsiktighet och att det finns en skillnad mellan pris och värde. Priset är det du betalar och värdet är det du får. Det handlar också om ränta-på-ränta och att återinvestera utdelningarna.
Aktiestinsens grundregler handlar om substansvärde, direktavkastning och p/e-tal. Substansrabatt: Om man kan köpa en krona för 50 öre ska bli det en bra affär!
Direktavkastningen ska vara på mellan 3 och 6 %. P/e-talet ska vara mellan 5-20. Och han lånar inte till att köpa aktier. Ett allmänt råd han ger är att köpa när ingen vågar äga aktier och sälja när alla tror att det är riskfritt.
Hans grundregler gjorde att han inte investerade i IT-aktier i slutet på 1990-talet. Han investerade istället i fastigheter och skog. Dessa gick upp flera hundra procent. Och det gjorde inte IT-aktierna! Fondförvaltare och unga förståsigpåare ger han inte mycket för. Vad som krävs är sunt förnuft.
Aktiestinsens största innehav idag är Industrivärden, Öresund, Ratos, Latour och Lundbergs.
Hans privata intressen är stavgång varje dag, dans (fredag kväll) och att lösa korsord. Han läser bokslut och förbereder föredrag. Och han är nykterist.
Vad jag tycker är särskilt motiverande med Aktiestinsens placeringsstrategi är långsiktigheten. Aktiestinsen behåller sina aktier både i uppgång och nedgång. Hans stora tålamod och förmåga att inte drabbas av panik inspirerar mig att hålla huvudet kallt och se långsiktigt, han har ju bevisat att det fungerar.
Detta är Aktiestinsens kompletta aktieportfölj den 15 maj 2008 (enligt DI).Addtech 10.400, Assa Abloy 8.000, Avanza 31.250, Beijer Alma 4.000, Bure 24.000, Bilia 1.000, Broströms 2.000, Castellum 20.000, Eniro 4.000, Expanda 2.000, Elgruppen 2.000. Fagerhult 5.000, Fastpartner 50.000, Gunnebo 4.000, Gunnebo Industrier 2.000, Hagströmer och Qviberg 18.000, Geveko 6.600, Fabege 35.250, Industrivärden A 47.000 Industrivärden C 20.000, Investor A 20.000, Investor B 20.000. Kungsleden 36.000, Klövern 10.000, Latour 7.500, Latour B 15.000, Ledstiernan 10.000. (inköpspris 1,35 kronor). Lundbergs 20.000, Malmbergs 4.000, Midway 20.000, Nordea 10.000, Novotek 8.000, Ratos A 8.000, Ratos B 82.000, Reijlers 10.000, Saab 2.000, Securitas Systems 16.000, Securitas 16.000, SEB 1.000, Sigma 6.000, Stora A 5.000, Stora B 5.000, Svolder 30.000, Säki 5.000, Sensys Traffic 20.000. Telelogic 2.000, Prevas 10.000, Telia Sonera 17.000, Trelleborg 1.000, Wihlborgs 14.400, Xano 10.000, Öresund 90.000, Getinge 2.000, Transatlantic 10.000, Skanska 6.000, Catena 1.000, Connecta 5.000, HiQ 4.000, Lindab 400 Novotek 8.000.
Han föddes 1916 på en gård i Småland och är alltså 93 år idag och är lika nyfiken och alert som tidigare. Sommaren 2007 var han i god för 138 miljoner kr.
Vid 13 års ålder slutade han skolan och arbetade på gårdar och i industri. 1939 åkte han hem till familjen i Småland och såg i samband med det en annons om ett arbete som stationskarl på järnvägen i Kalmar. Han började där 1940 och gick i pension 1980.
Under tiden han arbetade började han intressera sig för aktier som ett sätt att inflationsskydda sina pengar. Han läste på nättern under tre år C.R. Pokornys artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning när han väntade på tågen.
1946 tog han mod till sig och köpte 5 Sandvik aktier för 600 kr (vilket innebar ungefär 4 månadslöner). Han var då 30 år gammal. Han höll detta hemligt för mamma som han visste skulle börja berätta skräckhistorier om bekanta som hade ruinerat sig under Kreuger-krisen.
Efter några år köpte han aktier i Industrivärden, Investor, Ratos och Custos. Och 1980, lagom till pensionen, var aktieportföljen värd 1 000 000 kr.
Tio år efter (1990) att han nådde sin första miljon hade portföljen ökat till 15 miljoner kr. Under kraschen i början på 1990-talet förlorade han 10 miljoner, portföljens värde var 5 miljoner. Men han hade tålamod och höll huvudet kallt och fortsatte investera.
Ytterligare tio år senare, år 2000, var portföljen värd 56 miljoner kr.
Ytterligare 7 år senare, år 2007, var portföljen värd 138 miljoner kr.
Aktiestinsens placeringsfilosofi är ganska lik Warren Buffets; långsiktighet och att det finns en skillnad mellan pris och värde. Priset är det du betalar och värdet är det du får. Det handlar också om ränta-på-ränta och att återinvestera utdelningarna.
Aktiestinsens grundregler handlar om substansvärde, direktavkastning och p/e-tal. Substansrabatt: Om man kan köpa en krona för 50 öre ska bli det en bra affär!
Direktavkastningen ska vara på mellan 3 och 6 %. P/e-talet ska vara mellan 5-20. Och han lånar inte till att köpa aktier. Ett allmänt råd han ger är att köpa när ingen vågar äga aktier och sälja när alla tror att det är riskfritt.
Hans grundregler gjorde att han inte investerade i IT-aktier i slutet på 1990-talet. Han investerade istället i fastigheter och skog. Dessa gick upp flera hundra procent. Och det gjorde inte IT-aktierna! Fondförvaltare och unga förståsigpåare ger han inte mycket för. Vad som krävs är sunt förnuft.
Aktiestinsens största innehav idag är Industrivärden, Öresund, Ratos, Latour och Lundbergs.
Hans privata intressen är stavgång varje dag, dans (fredag kväll) och att lösa korsord. Han läser bokslut och förbereder föredrag. Och han är nykterist.
Vad jag tycker är särskilt motiverande med Aktiestinsens placeringsstrategi är långsiktigheten. Aktiestinsen behåller sina aktier både i uppgång och nedgång. Hans stora tålamod och förmåga att inte drabbas av panik inspirerar mig att hålla huvudet kallt och se långsiktigt, han har ju bevisat att det fungerar.
Detta är Aktiestinsens kompletta aktieportfölj den 15 maj 2008 (enligt DI).Addtech 10.400, Assa Abloy 8.000, Avanza 31.250, Beijer Alma 4.000, Bure 24.000, Bilia 1.000, Broströms 2.000, Castellum 20.000, Eniro 4.000, Expanda 2.000, Elgruppen 2.000. Fagerhult 5.000, Fastpartner 50.000, Gunnebo 4.000, Gunnebo Industrier 2.000, Hagströmer och Qviberg 18.000, Geveko 6.600, Fabege 35.250, Industrivärden A 47.000 Industrivärden C 20.000, Investor A 20.000, Investor B 20.000. Kungsleden 36.000, Klövern 10.000, Latour 7.500, Latour B 15.000, Ledstiernan 10.000. (inköpspris 1,35 kronor). Lundbergs 20.000, Malmbergs 4.000, Midway 20.000, Nordea 10.000, Novotek 8.000, Ratos A 8.000, Ratos B 82.000, Reijlers 10.000, Saab 2.000, Securitas Systems 16.000, Securitas 16.000, SEB 1.000, Sigma 6.000, Stora A 5.000, Stora B 5.000, Svolder 30.000, Säki 5.000, Sensys Traffic 20.000. Telelogic 2.000, Prevas 10.000, Telia Sonera 17.000, Trelleborg 1.000, Wihlborgs 14.400, Xano 10.000, Öresund 90.000, Getinge 2.000, Transatlantic 10.000, Skanska 6.000, Catena 1.000, Connecta 5.000, HiQ 4.000, Lindab 400 Novotek 8.000.
Ekonomiskt oberoende kontra välfärdsstaten
Jag läste i helgen en gammal artikel från Reader’s Digest oktober 1950 s. 32 ”Fable of the Gullible Gull”. Det är en mycket ”simpel” berättelse, men fruktansvärt bra och tankvärd. Trots att den är nästan 60 år gammal är den mer aktuell än någonsin.
”I St. Augustine i Florida svälter stora flockar fiskmåsar ihjäl trots att det finns gott om fisk, men måsarna vet inte hur de ska fånga fisken. Under flera ‘fiskmåsgenerationer’ har de försörjt sig på avskrädet som räkflottan i hamnen har lämnat efter sig. Nu har denna flotta flyttat. Räkfiskarna hade skapat en ‘välfärdsstat’ för fiskmåsarna. Fiskmåsarna bemödade sig aldrig om att lära sig att fiska själva och de undervisade aldrig sina barn i fiske. I stället ledde de sina små till räknäten. De vackra fiskmåsarna som nästan symboliserar friheten själv, svälter nu till döds på grund av att de gav efter för ’något-för-ingenting-myten’! De offrade sitt oberoende för allmosor. Alldeles för många människor är sådana. De ser inte att det är något fel i att plocka det härliga avskrädet från skattenäten som tillhör USA:s regerings ’räkflotta’. Men vad kommer att hända när staten har uttömt sina resurser? Vad händer barnen i kommande generationer? Låt oss inte bli lättlurade fiskmåsar. Vi måste bevara vår talang för att vara oberoende, vår gåva att skapa egna möjligheter, vår känsla för idoghet och vår sanna kärlek till oberoende.”
Att vilja ha och ta emot oförtjänta förmåner har blivit alldeles för naturligt i vårt samhälle. De politiska valens utgång beror ofta på vad kandidaterna lovar att göra med regeringens ekonomiska resurser för dem som röstar på dem. Bidragstagare röstar på det parti som lovar mest och eftersom de är så många ser några partier lättköpta röster framför sig. De länder som accepterar och tillämpar detta i en stat kommer göra medborgarna till inkompetenta soffpotatisar utan självrespekt.
Man ska vara självförsörjande och oberoende av andra för sin existens. Det är inte bara de styrande som gör sig skyldiga till detta. Många föräldrar gör sina barn till ”lättlurade måsar” genom att låta barnen göra vad de vill och genom att dela ut ”allmosor” från familjens ekonomiska resurser. Sådana handlingar från föräldrarnas sida är förödande för barnen än något samhällsprogram. Våra barn får bara pengar efter att de har gjort en insats i form av någon sorts arbete; städ, tvätt, trädgårdsarbete etc. Vi lär dom att man aldrig får pengar för ingenting, vill man ha pengar måste man jobba för det.
”I St. Augustine i Florida svälter stora flockar fiskmåsar ihjäl trots att det finns gott om fisk, men måsarna vet inte hur de ska fånga fisken. Under flera ‘fiskmåsgenerationer’ har de försörjt sig på avskrädet som räkflottan i hamnen har lämnat efter sig. Nu har denna flotta flyttat. Räkfiskarna hade skapat en ‘välfärdsstat’ för fiskmåsarna. Fiskmåsarna bemödade sig aldrig om att lära sig att fiska själva och de undervisade aldrig sina barn i fiske. I stället ledde de sina små till räknäten. De vackra fiskmåsarna som nästan symboliserar friheten själv, svälter nu till döds på grund av att de gav efter för ’något-för-ingenting-myten’! De offrade sitt oberoende för allmosor. Alldeles för många människor är sådana. De ser inte att det är något fel i att plocka det härliga avskrädet från skattenäten som tillhör USA:s regerings ’räkflotta’. Men vad kommer att hända när staten har uttömt sina resurser? Vad händer barnen i kommande generationer? Låt oss inte bli lättlurade fiskmåsar. Vi måste bevara vår talang för att vara oberoende, vår gåva att skapa egna möjligheter, vår känsla för idoghet och vår sanna kärlek till oberoende.”
Att vilja ha och ta emot oförtjänta förmåner har blivit alldeles för naturligt i vårt samhälle. De politiska valens utgång beror ofta på vad kandidaterna lovar att göra med regeringens ekonomiska resurser för dem som röstar på dem. Bidragstagare röstar på det parti som lovar mest och eftersom de är så många ser några partier lättköpta röster framför sig. De länder som accepterar och tillämpar detta i en stat kommer göra medborgarna till inkompetenta soffpotatisar utan självrespekt.
Man ska vara självförsörjande och oberoende av andra för sin existens. Det är inte bara de styrande som gör sig skyldiga till detta. Många föräldrar gör sina barn till ”lättlurade måsar” genom att låta barnen göra vad de vill och genom att dela ut ”allmosor” från familjens ekonomiska resurser. Sådana handlingar från föräldrarnas sida är förödande för barnen än något samhällsprogram. Våra barn får bara pengar efter att de har gjort en insats i form av någon sorts arbete; städ, tvätt, trädgårdsarbete etc. Vi lär dom att man aldrig får pengar för ingenting, vill man ha pengar måste man jobba för det.
Warren Buffet: "Kortsiktighet knäcker kapitalismen"
Saxat från DI. Kortsiktigheten hotar förtroendet för den amerikanska kapitalismen, dundrar superinvesteraren Warren Buffett. Tillsammans med 27 andra tunga amerikanska företagskändisar går han till attack mot kvartalskapitalismen. I ett öppet brev riktar Buffett med flera giftig kritik mot det kortsiktiga agerandet hos ”styrelser, företagsledningar, aktieägare och myndigheter”.
Kortsiktigheten har varit på bekostnad av ”önskvärd långsiktig tillväxt och uthålliga vinster”, skriver de. Avsändare är Aspen Institute, som förutom Buffett innefattar bland andra tidigare IBM-bossen Lou Gerstner och fondbolaget Vanguards grundare John Bogle. Benägenheten att prioritera vinst nästa kvartal i stället för att ta tuffa långsiktiga beslut har satt hela USA:s näringsliv på spel, enligt brevskrivarna. ”Vi anser att kortsiktiga mål har urholkat förtroendet för att de amerikanska företagen kan fortsätta vara grunden för det fria företagandet vilket i sin tur varit grunden för hela vår ekonomi”. Warren Buffett själv är känd för att ha byggt upp sin legendariska förmögenhet med omtalat långsiktiga investeringar. Han var också en tidig kritiker av marknaden för den bolånekopplade värdepappershandel som sedermera utlöste finanskrisen. Buffett kallade bolånepappren för finansvärldens massförstörelsevapen. ///
Exakt. Kunde inte sagt det bättre själv. Kortsiktigheten och girigheten har förstört hur mycket som helst. Jag tror på kapitalismen, men när det är kortsiktigt blir det för egoistiskt och då riskerar vi det enda system som har fungerat under flera hundra år (vilket är det enda i sitt slag).
Kortsiktigheten har varit på bekostnad av ”önskvärd långsiktig tillväxt och uthålliga vinster”, skriver de. Avsändare är Aspen Institute, som förutom Buffett innefattar bland andra tidigare IBM-bossen Lou Gerstner och fondbolaget Vanguards grundare John Bogle. Benägenheten att prioritera vinst nästa kvartal i stället för att ta tuffa långsiktiga beslut har satt hela USA:s näringsliv på spel, enligt brevskrivarna. ”Vi anser att kortsiktiga mål har urholkat förtroendet för att de amerikanska företagen kan fortsätta vara grunden för det fria företagandet vilket i sin tur varit grunden för hela vår ekonomi”. Warren Buffett själv är känd för att ha byggt upp sin legendariska förmögenhet med omtalat långsiktiga investeringar. Han var också en tidig kritiker av marknaden för den bolånekopplade värdepappershandel som sedermera utlöste finanskrisen. Buffett kallade bolånepappren för finansvärldens massförstörelsevapen. ///
Exakt. Kunde inte sagt det bättre själv. Kortsiktigheten och girigheten har förstört hur mycket som helst. Jag tror på kapitalismen, men när det är kortsiktigt blir det för egoistiskt och då riskerar vi det enda system som har fungerat under flera hundra år (vilket är det enda i sitt slag).
Spara tusenlappar på att sluta dricka juice
Något hände i somras! Min hustru sa till mig i augusti att något hade hänt under sommaren. Hon hade märkt att jag hade blivit ännu mer sparsam än tidigare. Bl.a. slutade jag att köpa juice.
Tidigare hade jag druckit juice i mängder; apelsinjuice, äpplejuice, olika blandningar av juice. Ibland hade jag köpt de dyrare juicerna/pressade frukterna; pressad hallon, pressad jordgubb etc. Men plötsligt slog det mig, varför ska jag bälga i mig dyra juicer som dessutom ofta innehåller mängder med socker. Jag älskade att dricka juice, men nu ser jag alla pengarna jag sparar som en ännu större belöning än att dricka den goda juicen.
Hustrun kontrade genom att börja baka bröd igen. Hon bakar ett fantastiskt gott bröd, mörkt och saftigt. T.o.m. barn gillar brödet med skinkost eller jordnötssmör på. Så på detta sätt har vi under de senaste månaderna sparat ett antal 100-lappar (kanske t.o.m. så mycket som 1000 kr sammanlagt) med tanke på hur dyrt det är att köpa juice och bröd i butik. Under ett år blir det kanske 6 000 kr som man kan köpa 60 Nokia-aktier för.
Texten är tagen från mitt svar på en kommentar. Jag tycker att det är riktigt intressant, eftersom man har fått lära sig från Arla bl.a. att juice är så oerhört nyttigt.
Det finns socker i juicen, och inte bara fruktsocker. Det finns druvsocker, fruktsocker och sackaros.
Visst är juice bättre än läsk, men sockermängden är lika stor. Därför är det bra att inte dricka mycket juice. Se också nedan.
På GP ( http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=134&a=309559 ) skriver Janette Vera: De flesta juicesorter innehåller 11 gram kolhydrater per 100 milliliter. Detta innebär cirka 3,5 sockerbitar. Observera att detta är naturligt socker, fruktos. Skillnaden mellan äppeljuice, apelsinjuice eller annan juice är minimal. Detta innebär att det spelar ingen roll vad det är för sorts juice du dricker, fruktsockerhalten är nästan densamma. När det gäller läsk så ligger sockerhalten på cirka 10 till 11 g per milliliter, det vill säga nästan som i juicen, fast nu pratar vi om rent socker, alltså tillsatt. Juice innehåller, trots att det ger lika mycket kalorier som läsk, även lite fibrer, C-vitamin och andra nyttigheter. Att i stället äta en hel apelsin ger mycket mer fibrer än juice, mer C-vitamin och mindre socker. Ett glas juice (cirka 2 dl) ger 7 sockerbitar, en apelsin cirka 3 stycken.
På Arlas hemsida (http://www.arla.se/Default____17667.aspx) står det bl.a.:Juice innehåller inte något tillsatt socker. Det socker som finns i juicen kommer från frukten och det är fruktsocker, druvsocker och sackaros (samma sockerart som vanligt socker). Det finns knappt tio gram enkla sockerarter i en apelsin, det motsvarar lite drygt två sockerbitar. En banan har nästan dubbelt så mycket och ett äpple lite drygt tre sockerbitar. Frukten innehåller naturligt socker, precis som juicen. Det är nio gram enkla sockerarter i en deciliter apelsinjuice, eftersom varje sockerbit väger fyra gram lägger man 2 sockerbitar framför juiceglaset. Men sockerbitarna lurar tidningsläsaren att tro att det är tillsatt socker i juicen vilket det alltså inte är. De båda sockerbitarna motsvarar det naturliga innehållet av enkla kolhydrater som finns i frukten. Läsk är en sockerlösning, det vill säga, kolsyrat vatten, socker, smak- och ibland även färgämnen. Allt socker i läsk består av tillsatt socker.Sockret i juicen är fruktens naturliga innehåll av druvsocker, fruktsocker och sackaros. Läsken ger ingen näring förutom kolhydrater, men juicen är full av vitaminer och mineraler.
Tidigare hade jag druckit juice i mängder; apelsinjuice, äpplejuice, olika blandningar av juice. Ibland hade jag köpt de dyrare juicerna/pressade frukterna; pressad hallon, pressad jordgubb etc. Men plötsligt slog det mig, varför ska jag bälga i mig dyra juicer som dessutom ofta innehåller mängder med socker. Jag älskade att dricka juice, men nu ser jag alla pengarna jag sparar som en ännu större belöning än att dricka den goda juicen.
Hustrun kontrade genom att börja baka bröd igen. Hon bakar ett fantastiskt gott bröd, mörkt och saftigt. T.o.m. barn gillar brödet med skinkost eller jordnötssmör på. Så på detta sätt har vi under de senaste månaderna sparat ett antal 100-lappar (kanske t.o.m. så mycket som 1000 kr sammanlagt) med tanke på hur dyrt det är att köpa juice och bröd i butik. Under ett år blir det kanske 6 000 kr som man kan köpa 60 Nokia-aktier för.
Texten är tagen från mitt svar på en kommentar. Jag tycker att det är riktigt intressant, eftersom man har fått lära sig från Arla bl.a. att juice är så oerhört nyttigt.
Det finns socker i juicen, och inte bara fruktsocker. Det finns druvsocker, fruktsocker och sackaros.
Visst är juice bättre än läsk, men sockermängden är lika stor. Därför är det bra att inte dricka mycket juice. Se också nedan.
På GP ( http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=134&a=309559 ) skriver Janette Vera: De flesta juicesorter innehåller 11 gram kolhydrater per 100 milliliter. Detta innebär cirka 3,5 sockerbitar. Observera att detta är naturligt socker, fruktos. Skillnaden mellan äppeljuice, apelsinjuice eller annan juice är minimal. Detta innebär att det spelar ingen roll vad det är för sorts juice du dricker, fruktsockerhalten är nästan densamma. När det gäller läsk så ligger sockerhalten på cirka 10 till 11 g per milliliter, det vill säga nästan som i juicen, fast nu pratar vi om rent socker, alltså tillsatt. Juice innehåller, trots att det ger lika mycket kalorier som läsk, även lite fibrer, C-vitamin och andra nyttigheter. Att i stället äta en hel apelsin ger mycket mer fibrer än juice, mer C-vitamin och mindre socker. Ett glas juice (cirka 2 dl) ger 7 sockerbitar, en apelsin cirka 3 stycken.
På Arlas hemsida (http://www.arla.se/Default____17667.aspx) står det bl.a.:Juice innehåller inte något tillsatt socker. Det socker som finns i juicen kommer från frukten och det är fruktsocker, druvsocker och sackaros (samma sockerart som vanligt socker). Det finns knappt tio gram enkla sockerarter i en apelsin, det motsvarar lite drygt två sockerbitar. En banan har nästan dubbelt så mycket och ett äpple lite drygt tre sockerbitar. Frukten innehåller naturligt socker, precis som juicen. Det är nio gram enkla sockerarter i en deciliter apelsinjuice, eftersom varje sockerbit väger fyra gram lägger man 2 sockerbitar framför juiceglaset. Men sockerbitarna lurar tidningsläsaren att tro att det är tillsatt socker i juicen vilket det alltså inte är. De båda sockerbitarna motsvarar det naturliga innehållet av enkla kolhydrater som finns i frukten. Läsk är en sockerlösning, det vill säga, kolsyrat vatten, socker, smak- och ibland även färgämnen. Allt socker i läsk består av tillsatt socker.Sockret i juicen är fruktens naturliga innehåll av druvsocker, fruktsocker och sackaros. Läsken ger ingen näring förutom kolhydrater, men juicen är full av vitaminer och mineraler.
Marknadsekonomin
Jag älskar marknadsekonomin pga dess frihet, konkurrens och effektivitet. Visst finns det brister, men detta är verkligen det bästa systemet någon någonsin har ”uppfunnit”. Till och med Nikita Chrusjtjov har sagt ”Kalla det vad ni vill! Det enda sättet att få människor att arbeta hårdare är att utfästa belöningar.” Ja, nu finns det knappt några kommunistiska länder kvar, och de som finns håller på att dö ut fullständigt. Om man jämför Syd- och Nordkorea ser man vilka enorma skillnader det finns i systemen. Den största skillnaden finns i invånarnas livskvalitet. Sydkorea skickar mat till Nordkorea eftersom det råder svält där. Ett annat närmare exempel på kommunismens och socialismens fördärvliga system har vi i Väst- och Östtyskland.
Winston Churchill sa ”Några tycker att den fria företagsamheten är en tiger som bör skjutas. Andra tycker att den är en ko som är till för att mjölkas. I själva verket är den hästen som dras lasset.” Det är företagen som drar in pengar till länderna. Det är inte den offentliga sektorn som drar in pengar som Sahlin, Ohly och de andra på den sidan tror. Det är skandal att de vilseleder den svenska befolkning med att vi borde anställa fler i den offentliga sektorn. Sanningen är att den offentliga sektorn bara kostar pengar. Därför ska den vara så liten som möjligt, och samtidigt kunna ge tillräckligt mycket till befolkningen i form av sjukvård, skolor etc. Men målet ska inte vara att den offentliga sektorn ska vara stor och ge alla jobb. Det är där det slinter i deras hjärnor.
Detta inlägg avslutar jag med ”En av huvudkällorna till förebråelser mot en fri ekonomi ligger i själva verket just i att den utför sin funktion så väl. Den ger folk vad de vill ha i stället för att ge dem sådant som en viss grupp tycker att de bör önska sig. Bakom de flesta argumenten mot en fri marknad ligger en bristande tro på själva friheten.” (Milton Friedman). Det är också detta som jag hatar med socialism och kommunism; politiker som Mona Sahlin och andra vill vara förmyndare för befolkningen vill säga vad som är bäst till oss. De tror inte att vi kan välja själva.
Winston Churchill sa ”Några tycker att den fria företagsamheten är en tiger som bör skjutas. Andra tycker att den är en ko som är till för att mjölkas. I själva verket är den hästen som dras lasset.” Det är företagen som drar in pengar till länderna. Det är inte den offentliga sektorn som drar in pengar som Sahlin, Ohly och de andra på den sidan tror. Det är skandal att de vilseleder den svenska befolkning med att vi borde anställa fler i den offentliga sektorn. Sanningen är att den offentliga sektorn bara kostar pengar. Därför ska den vara så liten som möjligt, och samtidigt kunna ge tillräckligt mycket till befolkningen i form av sjukvård, skolor etc. Men målet ska inte vara att den offentliga sektorn ska vara stor och ge alla jobb. Det är där det slinter i deras hjärnor.
Detta inlägg avslutar jag med ”En av huvudkällorna till förebråelser mot en fri ekonomi ligger i själva verket just i att den utför sin funktion så väl. Den ger folk vad de vill ha i stället för att ge dem sådant som en viss grupp tycker att de bör önska sig. Bakom de flesta argumenten mot en fri marknad ligger en bristande tro på själva friheten.” (Milton Friedman). Det är också detta som jag hatar med socialism och kommunism; politiker som Mona Sahlin och andra vill vara förmyndare för befolkningen vill säga vad som är bäst till oss. De tror inte att vi kan välja själva.
Robert Kiyosakis 4 människotyper; vinnarna + 3
1. De som mest av allt vill vinna.
2. De som mest av allt vill ha rätt.
3. De som mest av allt vill ha det bekvämt.
4. De som mest av allt vill vara omtyckta och populära.
Intressant indelning. Jag tycker att nog är den en grov indelning men att den ändå kan ge en del insikter och modellen är säkert användbar på många sätt.
Jag har under många år undrat och diskuterat med andra vad en vinnare är. Jag är oerhört fascinerad av vinnare inom sport, affärsliv, musik, litteratur och familjen m.m. Och jag är mycket imponerad över “vanliga” människor som har övervunnit sig själva. De som kanske kommer från svåra förhållanden och ändå lyckas med sitt mål. Hur kan man definiera en vinnare? Är de rika och berömda vinnare? Ja, det kan de vara. Men ibland inte.
Många tänker att det bara finns några få vinnare, en Federer, en Tiger Woods o.s.v. Men alla kan bli en vinnare i sina liv. Jag tror att man blir en vinnare om man övervinner sig själv och blir så bra man kan bli; en vinnare är en person som uppnår allt som den personen kan uppnå. En person som uppnår sitt potential, som utvecklar sina talanger.
En sorts vinnare är Gandhi och Moder Teresa i Indien. Ingen av dom hade några ägodelar när de lämnade detta jordeliv, men de har påverkat miljontals människor att göra gott runt om i världen. En annan vinnare är Ingvar Kamprad som har byggt upp IKEA från ingenting. Han är idag en av världens rikaste människor. (Å andra sidan har han själv beklagat att han i sin strävan ”offrade” sin första familj.) Han har också påverkat många miljoner människor genom det sätt vi har möblerat våra hem.
Rich Dad menar att människorna i grupperna 2-4 inte kommer att kunna bli vinnare eftersom de fokuserar på helt fel saker. Om man fokuserar på att vara populära i omgivningen kanske man ger bort för mycket av sin inkomst (köper vänner) och kan därför inte spara och investera så mycket. Det kanske är lättare att kompromissa med sina värderingar bara för att bli accepterad. Om man alltid vill ha rätt blir det nog tvärtom jämfört med populäritetssökaren. Eftersom man aldrig vill förlora en argumentation förlorar man till slut sina vänner, eventuella affärspartners och kunder. Och de som i första hand fokuserar på att ha det bekvämt kan inte nå några stora mål.
Det är kanske inte alltid lätt att bli vinnare. De som vill ha rätt, vara populära eller bekväma. Är det inte många av oss som ser släktingar, vänner eller arbetskamrater som inte når upp till sitt potential. Det är tragiskt.
Lite klämkäckt kan man likna livet vid ett kortspel. Man måste acceptera de kort man har fått och försöka spela livets spel så bra man kan. Jag tror att några människor har fått många kort/talanger. Som exempel kan man nämna Lisa Miskovsky som både har varit med i Svenska landslaget i snowboard och skrivit världshits både för andra artister och sig själv. Det är inte många som lyckas med två karriärer som hon har gjort. Andra människor har kanske bara fått en talang. Ni, liksom jag, har kanske ibland känt att man inte har något särskilt att erbjuda världen. Men då anser jag att man ska utveckla den talang man har fått och bli så bra man kan på denna sak.
Sedan finns det olika sorters talanger. Vissa har talanger som syns, de är mycket duktiga socialt, duktiga talare, ledare, musiker, idrottsmän etc. Andra är blyga och syns inte på samma sätt, men de är världens mest lojala och trofasta människor som aldrig slutar att kämpa för och hjälpa sin familj och sina vänner. Vissa människor har ekonomiska talanger och kan bli rika, andra satsar på att hjälpa andra utan ekonomisk ersättning.
Många som skriver om vinnare och psykologin kring vinnare (t.ex. Denis Waitley och Napoleon Hill) nämner att förlorare har alla det gemensamt att de inte har något syfte eller mål med livet. De är som en båt utan roder som irrar runt på haven och förs dit vinden för den. För dessa irrande förlorare finns det ingen ”bra” vind eftersom de ändå inte ska någonstans.
Vinnare däremot har målen solklara framför sig. De styr mot ett mål och kommer kanske ofta ur kurs, men de återhämtar sig och tar sig hela tiden närmare målet. En intressant tanke är att dessa vinnare ser inte destinationen mer än i sitt huvud och i sin fantasi. Det är först när de kommer riktigt när de till slut kan se det med sina fysiska ögon. Vinnarna kanske inte har den snabbaste båten eller den största båten, men de lyckas utnyttja de segel de har och den vind de får och tar sig hela tiden mot sina mål.
2. De som mest av allt vill ha rätt.
3. De som mest av allt vill ha det bekvämt.
4. De som mest av allt vill vara omtyckta och populära.
Intressant indelning. Jag tycker att nog är den en grov indelning men att den ändå kan ge en del insikter och modellen är säkert användbar på många sätt.
Jag har under många år undrat och diskuterat med andra vad en vinnare är. Jag är oerhört fascinerad av vinnare inom sport, affärsliv, musik, litteratur och familjen m.m. Och jag är mycket imponerad över “vanliga” människor som har övervunnit sig själva. De som kanske kommer från svåra förhållanden och ändå lyckas med sitt mål. Hur kan man definiera en vinnare? Är de rika och berömda vinnare? Ja, det kan de vara. Men ibland inte.
Många tänker att det bara finns några få vinnare, en Federer, en Tiger Woods o.s.v. Men alla kan bli en vinnare i sina liv. Jag tror att man blir en vinnare om man övervinner sig själv och blir så bra man kan bli; en vinnare är en person som uppnår allt som den personen kan uppnå. En person som uppnår sitt potential, som utvecklar sina talanger.
En sorts vinnare är Gandhi och Moder Teresa i Indien. Ingen av dom hade några ägodelar när de lämnade detta jordeliv, men de har påverkat miljontals människor att göra gott runt om i världen. En annan vinnare är Ingvar Kamprad som har byggt upp IKEA från ingenting. Han är idag en av världens rikaste människor. (Å andra sidan har han själv beklagat att han i sin strävan ”offrade” sin första familj.) Han har också påverkat många miljoner människor genom det sätt vi har möblerat våra hem.
Rich Dad menar att människorna i grupperna 2-4 inte kommer att kunna bli vinnare eftersom de fokuserar på helt fel saker. Om man fokuserar på att vara populära i omgivningen kanske man ger bort för mycket av sin inkomst (köper vänner) och kan därför inte spara och investera så mycket. Det kanske är lättare att kompromissa med sina värderingar bara för att bli accepterad. Om man alltid vill ha rätt blir det nog tvärtom jämfört med populäritetssökaren. Eftersom man aldrig vill förlora en argumentation förlorar man till slut sina vänner, eventuella affärspartners och kunder. Och de som i första hand fokuserar på att ha det bekvämt kan inte nå några stora mål.
Det är kanske inte alltid lätt att bli vinnare. De som vill ha rätt, vara populära eller bekväma. Är det inte många av oss som ser släktingar, vänner eller arbetskamrater som inte når upp till sitt potential. Det är tragiskt.
Lite klämkäckt kan man likna livet vid ett kortspel. Man måste acceptera de kort man har fått och försöka spela livets spel så bra man kan. Jag tror att några människor har fått många kort/talanger. Som exempel kan man nämna Lisa Miskovsky som både har varit med i Svenska landslaget i snowboard och skrivit världshits både för andra artister och sig själv. Det är inte många som lyckas med två karriärer som hon har gjort. Andra människor har kanske bara fått en talang. Ni, liksom jag, har kanske ibland känt att man inte har något särskilt att erbjuda världen. Men då anser jag att man ska utveckla den talang man har fått och bli så bra man kan på denna sak.
Sedan finns det olika sorters talanger. Vissa har talanger som syns, de är mycket duktiga socialt, duktiga talare, ledare, musiker, idrottsmän etc. Andra är blyga och syns inte på samma sätt, men de är världens mest lojala och trofasta människor som aldrig slutar att kämpa för och hjälpa sin familj och sina vänner. Vissa människor har ekonomiska talanger och kan bli rika, andra satsar på att hjälpa andra utan ekonomisk ersättning.
Många som skriver om vinnare och psykologin kring vinnare (t.ex. Denis Waitley och Napoleon Hill) nämner att förlorare har alla det gemensamt att de inte har något syfte eller mål med livet. De är som en båt utan roder som irrar runt på haven och förs dit vinden för den. För dessa irrande förlorare finns det ingen ”bra” vind eftersom de ändå inte ska någonstans.
Vinnare däremot har målen solklara framför sig. De styr mot ett mål och kommer kanske ofta ur kurs, men de återhämtar sig och tar sig hela tiden närmare målet. En intressant tanke är att dessa vinnare ser inte destinationen mer än i sitt huvud och i sin fantasi. Det är först när de kommer riktigt när de till slut kan se det med sina fysiska ögon. Vinnarna kanske inte har den snabbaste båten eller den största båten, men de lyckas utnyttja de segel de har och den vind de får och tar sig hela tiden mot sina mål.
Sveriges bäst betalda yrken enligt di.se
1. Värdepappersmäklare 88 300
2. Verkställande direktörer, verkschefer 73 100
3. Forsknings- och utvecklingschefer 59 600
4. Högre ämbetsmän och politiker 57 000
5. Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag 56 900
6. Läkare 55 400
7. Försäljnings- och marknadschefer 53 800
8. IT-chefer 52 400
9. Reklam- och pr-chefer 51 700
10. Ekonomichefer och administrativa chefer 51 100
11. Övriga chefer inom specialområden 50 500
12. Personalchefer 50 100
13. Advokater och åklagare 48 900
14. Flygledare 48 900
15. Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag 48 700
16. Driftchefer inom byggverksamhet 47 100
17. Inköps- och distributionschefer 45 600
18. Matematiker 45 200
19. Övriga drift- och verksamhetschefer 44 900
20. Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 43 900
Och de sämst betalda:
1. Kaféföreståndare 16 700
2. Köks- och restaurangbiträden 18 400
3. Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 18 500
4. Hotell- och kontorsstädare 18 800
5. Växtodlare och djuruppfödare 19 100
6. Barnskötare 19 100
7. Övriga djuruppfödare och djurskötare 19 200
8. Fjäderfäuppfödare 19 300
9. Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 19 600
10. Övriga servicearbetare 19 800
11. Symaskinoperatörer 19 800
12. Husdjursuppfödare och husdjursskötare 20 000
13. Bil- och taxiförare 20 100
14. Övrig servicepersonal, personliga tjänster 20 100
15. Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 400
16. Biblioteksassistenter 20 400
17. Bagare och konditorer 20 500
18. Tapetserare 20 600
19. Kioskföreståndare 20 600
20. Telefonister 20 600
Jag undrar varför värdepappersmäklare tjänar så mycket när de gör ett så dåligt jobb?
2. Verkställande direktörer, verkschefer 73 100
3. Forsknings- och utvecklingschefer 59 600
4. Högre ämbetsmän och politiker 57 000
5. Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag 56 900
6. Läkare 55 400
7. Försäljnings- och marknadschefer 53 800
8. IT-chefer 52 400
9. Reklam- och pr-chefer 51 700
10. Ekonomichefer och administrativa chefer 51 100
11. Övriga chefer inom specialområden 50 500
12. Personalchefer 50 100
13. Advokater och åklagare 48 900
14. Flygledare 48 900
15. Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag 48 700
16. Driftchefer inom byggverksamhet 47 100
17. Inköps- och distributionschefer 45 600
18. Matematiker 45 200
19. Övriga drift- och verksamhetschefer 44 900
20. Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 43 900
Och de sämst betalda:
1. Kaféföreståndare 16 700
2. Köks- och restaurangbiträden 18 400
3. Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 18 500
4. Hotell- och kontorsstädare 18 800
5. Växtodlare och djuruppfödare 19 100
6. Barnskötare 19 100
7. Övriga djuruppfödare och djurskötare 19 200
8. Fjäderfäuppfödare 19 300
9. Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 19 600
10. Övriga servicearbetare 19 800
11. Symaskinoperatörer 19 800
12. Husdjursuppfödare och husdjursskötare 20 000
13. Bil- och taxiförare 20 100
14. Övrig servicepersonal, personliga tjänster 20 100
15. Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 400
16. Biblioteksassistenter 20 400
17. Bagare och konditorer 20 500
18. Tapetserare 20 600
19. Kioskföreståndare 20 600
20. Telefonister 20 600
Jag undrar varför värdepappersmäklare tjänar så mycket när de gör ett så dåligt jobb?
Studenterna gråder "Lacoste"-tårar över sin "fattigdom"
2 september 2009
I Expressen skriver Sakine Madon om de ”fattiga” studenterna med caffelatte och Lacoste-tröjor ( http://www.expressen.se/ledare/sakinemadon/1.1687422/sakine-madon-studenternas-lacoste-tarar ) . Jag kan inte annat än att hålla med henne om att många studenter inte förstår verkligheten.
Nu finns det en hel del ensamstående föräldrar som studerar och kämpar för sitt liv att få ihop tid och pengar och tentaplugg samtidigt som de ska ta hand om sina barn. För denna grupp av föräldrar kanske man skulle kunna göra en del extra åtgärder (nu får de lite mer bidrag och de får ta lite större lån om man har barn) men kanske man ska se över systemet för dom.
Men om vi återvänder till många studenter i 20 års åldern så känner jag en inre ilska gentemot deras attityd. Som redan är känt ratar många ungdomar lägenheterna som inte ligger i centrum. De kan inte tänka sig att leva i en enkel etta i ett ”dåligt” område i universitetsstäderna. Och de tror att det är en mänsklig rättighet att dricka köpkaffe och äta på café eller restaurang varje dag. Horribelt.
Jag själv har studerat en av de tyngsta utbildningarna och utan att ta ett enda lån. Jag klarade mig genom att ta ”skit-jobb” på helger, kvällar och ibland nätter, bl.a. städning. (Nu tror jag inte att det finns s.k. skitjobb, alla jobb är väl lika bra så länge de är ärliga pengar och man gör nytta för någon eller något.) De studenter som klagar över att det inte finns jobb att få, de är sådana människor som inte kan tänka sig att nedlåta sig till att städa eller stå på McDonald’s. De är förmer och tycker att staten ska ge dom mer pengar. Fy tusan för denna typ av människor.
Nu när jag har fått ett antal arbeten och till slut fått ett som är ganska bra avlönat känner jag mig grymt nöjd med att ha levt ”fattig” ett tag. Då uppskattar man de extra slantarna, jag har också ett självförtroende i att man kan klara sig på lite pengar utan att skrämmas (och skämmas som en del verkar göra om de inte kan följa med i alla trender). Man måste betala priset.
Man kan inte förvänta sig att staten ska betala för studenterna för att de ska tjäna (om några år) ännu bättre än de som inte studerar. De måste själva se till att dra in sina pengar. Ibland är Sverige alldeles för generöst!
I Expressen skriver Sakine Madon om de ”fattiga” studenterna med caffelatte och Lacoste-tröjor ( http://www.expressen.se/ledare/sakinemadon/1.1687422/sakine-madon-studenternas-lacoste-tarar ) . Jag kan inte annat än att hålla med henne om att många studenter inte förstår verkligheten.
Nu finns det en hel del ensamstående föräldrar som studerar och kämpar för sitt liv att få ihop tid och pengar och tentaplugg samtidigt som de ska ta hand om sina barn. För denna grupp av föräldrar kanske man skulle kunna göra en del extra åtgärder (nu får de lite mer bidrag och de får ta lite större lån om man har barn) men kanske man ska se över systemet för dom.
Men om vi återvänder till många studenter i 20 års åldern så känner jag en inre ilska gentemot deras attityd. Som redan är känt ratar många ungdomar lägenheterna som inte ligger i centrum. De kan inte tänka sig att leva i en enkel etta i ett ”dåligt” område i universitetsstäderna. Och de tror att det är en mänsklig rättighet att dricka köpkaffe och äta på café eller restaurang varje dag. Horribelt.
Jag själv har studerat en av de tyngsta utbildningarna och utan att ta ett enda lån. Jag klarade mig genom att ta ”skit-jobb” på helger, kvällar och ibland nätter, bl.a. städning. (Nu tror jag inte att det finns s.k. skitjobb, alla jobb är väl lika bra så länge de är ärliga pengar och man gör nytta för någon eller något.) De studenter som klagar över att det inte finns jobb att få, de är sådana människor som inte kan tänka sig att nedlåta sig till att städa eller stå på McDonald’s. De är förmer och tycker att staten ska ge dom mer pengar. Fy tusan för denna typ av människor.
Nu när jag har fått ett antal arbeten och till slut fått ett som är ganska bra avlönat känner jag mig grymt nöjd med att ha levt ”fattig” ett tag. Då uppskattar man de extra slantarna, jag har också ett självförtroende i att man kan klara sig på lite pengar utan att skrämmas (och skämmas som en del verkar göra om de inte kan följa med i alla trender). Man måste betala priset.
Man kan inte förvänta sig att staten ska betala för studenterna för att de ska tjäna (om några år) ännu bättre än de som inte studerar. De måste själva se till att dra in sina pengar. Ibland är Sverige alldeles för generöst!
Finansiella rådgivare - obehagliga
26 augusti 2009
Via mitt arbete fick jag möjlighet att gå till en finansiell rådgivare i stan. Flashigt kontor och fräcka broschyrer mötte mig. Sedan satte vi oss i ett rum där rådgivaren ställde massor av frågor om min ekonomi.
Efter en timmes svarande på frågor tyckte han att jag skulle ge bort makten över PPM-fonderna och pensionspengarna, som även finns på andra platser (just detta med pensionspengar är något jag inte vet mycket om, någon av läsarna?), och att jag skulle börja fondspara genom dom där de bestämmer vilka fonder som passade min profil. Jag såg väl skeptisk ut så han sa att han skulle ringa mig efter att jag hade tänkt några dagar. Hur tänker de? Att man ska ge dem ”skötselfullmakt” för mina pengar. Aldrig! Det låter ju fullständigt livsfarligt.
Via mitt arbete fick jag möjlighet att gå till en finansiell rådgivare i stan. Flashigt kontor och fräcka broschyrer mötte mig. Sedan satte vi oss i ett rum där rådgivaren ställde massor av frågor om min ekonomi.
Efter en timmes svarande på frågor tyckte han att jag skulle ge bort makten över PPM-fonderna och pensionspengarna, som även finns på andra platser (just detta med pensionspengar är något jag inte vet mycket om, någon av läsarna?), och att jag skulle börja fondspara genom dom där de bestämmer vilka fonder som passade min profil. Jag såg väl skeptisk ut så han sa att han skulle ringa mig efter att jag hade tänkt några dagar. Hur tänker de? Att man ska ge dem ”skötselfullmakt” för mina pengar. Aldrig! Det låter ju fullständigt livsfarligt.
Att bli skuldfri
25 augusti 2009
På http://minnastankar.blogspot.com/2009/08/en-skuldfri-man.html kan vi läsa om en kollega till Minna som har avbetalat allt på sitt hus och dessutom sålt sitt hus för 6 000 000 kr efter att ha renoverat det under 10 år. Inköpspriset var 1 000 000 kr. Nu har de köpt ett drömhus för 3 miljoner och har 3 miljoner på banken. Berättelsen är grymt inspirerande.
Däremot vet jag inte riktigt om det är det smartaste för min egen del. Jag är säker på att börsen går upp mer än räntorna på lånen. Jag tror inte på att amortera på det sättet (även om jag är grymt imponerad av Minnas kollegas självdisciplin och framgång). Det beror också på att jag inte har någon lust att renovera hela tiden. Jag tror att jag använder tiden bättre till att ha koll på börsen och investera tid och pengar där.
På http://minnastankar.blogspot.com/2009/08/en-skuldfri-man.html kan vi läsa om en kollega till Minna som har avbetalat allt på sitt hus och dessutom sålt sitt hus för 6 000 000 kr efter att ha renoverat det under 10 år. Inköpspriset var 1 000 000 kr. Nu har de köpt ett drömhus för 3 miljoner och har 3 miljoner på banken. Berättelsen är grymt inspirerande.
Däremot vet jag inte riktigt om det är det smartaste för min egen del. Jag är säker på att börsen går upp mer än räntorna på lånen. Jag tror inte på att amortera på det sättet (även om jag är grymt imponerad av Minnas kollegas självdisciplin och framgång). Det beror också på att jag inte har någon lust att renovera hela tiden. Jag tror att jag använder tiden bättre till att ha koll på börsen och investera tid och pengar där.
Månadens sparande läggs på Nokia
25 augusti 2009
Nu kommer lönen och då är alltid frågan hur mycket man ska lägga undan och investera. Jag betalar alltid alla räkningar så fort pengarna kommer och jag lägger även undan pengarna att investera direkt. Denna månaden ska jag lägga undan 10 000 kr för att köpa Nokia för (se tidigare inlägg och tips från Tompa). Sedan försöker jag se till att vi överlever på den resterande summan. Jag tror nämligen att om man lägger undan och köper aktier direkt så lyckas man på något sätt att klara sig på det man har kvar på ”användarkontot”. Men om man gör tvärtom; alltså köper allt man ”behöver” för att se hur mycket det är kvar att investera i slutet av månaden, då finns det inte mycket kvar att investera. Det är så mycket man tycker att man ”behöver” om pengarna finns lätt tillgängliga.
Nu kommer lönen och då är alltid frågan hur mycket man ska lägga undan och investera. Jag betalar alltid alla räkningar så fort pengarna kommer och jag lägger även undan pengarna att investera direkt. Denna månaden ska jag lägga undan 10 000 kr för att köpa Nokia för (se tidigare inlägg och tips från Tompa). Sedan försöker jag se till att vi överlever på den resterande summan. Jag tror nämligen att om man lägger undan och köper aktier direkt så lyckas man på något sätt att klara sig på det man har kvar på ”användarkontot”. Men om man gör tvärtom; alltså köper allt man ”behöver” för att se hur mycket det är kvar att investera i slutet av månaden, då finns det inte mycket kvar att investera. Det är så mycket man tycker att man ”behöver” om pengarna finns lätt tillgängliga.
Självdisciplin enligt M. Scott Peck
M. Scott Pecks bok ”The road less traveled” är fantastisk. Han skriver att livet är svårt och det är meningen att det ska vara svårt. Det är då man utvecklas. Detta tycker jag är en härlig filosofi och visar på en positiv människosyn; att vi människor kan klara av livet. Visst måste man få ta det lugnt ibland och njuta av livets goda. Men utan utmaningar blir livet meningslöst.
M. Scott Peck har fyra verktyg för att klara av livet på ett konstruktivt sätt. De är: 1. Förmåga att skjuta upp belöningen, 2. Acceptera ditt ansvar, 3. Var alltid sann och 4. Var alltid balanserad
Ett av de bästa citaten i boken är ”Without discipline we can solve nothing. With only some discipline we can solve only some problem. With total discipline we can solve all problems.”
M. Scott Peck har fyra verktyg för att klara av livet på ett konstruktivt sätt. De är: 1. Förmåga att skjuta upp belöningen, 2. Acceptera ditt ansvar, 3. Var alltid sann och 4. Var alltid balanserad
Ett av de bästa citaten i boken är ”Without discipline we can solve nothing. With only some discipline we can solve only some problem. With total discipline we can solve all problems.”
Nokia-aktier
Tack Ramona för ditt inlägg om Nokia. Alltså, man kan ju aldrig veta om framtiden, men det känns som att Nokia är en grymt bra långsiktig vinnare. De är världsledande, de säljer mest mobiltelefoner av alla. Nu i år har de gått ner i år, men jag tror att det gör att man kan bygga på sig ännu mer aktier i Nokia.
Warren Buffet skriver många gånger om att man ska investera i det man vet något om (jag vill nu inte påstå att jag vet särskilt mycket om Nokia) men mobiltelefoner kommer att behövas för alltid i all evighet. Och det kommer att behövas mer och mer mobiltelefoner. Sedan säger Warren Buffet också att man ska investera i företag som man skulle vilja äga. Jag skulle gärna äga Nokia!
Warren Buffet skriver många gånger om att man ska investera i det man vet något om (jag vill nu inte påstå att jag vet särskilt mycket om Nokia) men mobiltelefoner kommer att behövas för alltid i all evighet. Och det kommer att behövas mer och mer mobiltelefoner. Sedan säger Warren Buffet också att man ska investera i företag som man skulle vilja äga. Jag skulle gärna äga Nokia!
Amortera eller inte?
Tack Minna och Ramona för era inlägg.
Jag brottas ständigt med frågan om man ska amortera och i så fall hur mycket. Nu, i denna ekonomiska situation, är det rea på aktier. Aktierna måste gå ganska mycket bättre än bankräntan och därför tänker jag att det är absolut smartast att köpa aktier. Ju bättre börsen går och den börjar närma sig en topp så borde man öka andelen av sparandet i amortering i stället. Det svåra med det är att man kan aldrig veta när man är på en botten eller en topp.
Vidare tänker jag att det inte är någon idé att amortera under de närmsta åren innan vi har köpt ett större hus. Vi trivs bra i huset, men vi drömmer om ett större hus med större trädgård, närmare city, etc. När vi köper nästa hus måste man ändå ta lån ”igen” på det man har betalat av. Kanske det då är bättre att bygga på en aktieportfölj som kan ge passiv inkomst längre fram. Utdelningar etc. kan förhoppningsvis betala för de högre räntekostnaderna när vi väl har köpt vårt hus.
Jag brottas ständigt med frågan om man ska amortera och i så fall hur mycket. Nu, i denna ekonomiska situation, är det rea på aktier. Aktierna måste gå ganska mycket bättre än bankräntan och därför tänker jag att det är absolut smartast att köpa aktier. Ju bättre börsen går och den börjar närma sig en topp så borde man öka andelen av sparandet i amortering i stället. Det svåra med det är att man kan aldrig veta när man är på en botten eller en topp.
Vidare tänker jag att det inte är någon idé att amortera under de närmsta åren innan vi har köpt ett större hus. Vi trivs bra i huset, men vi drömmer om ett större hus med större trädgård, närmare city, etc. När vi köper nästa hus måste man ändå ta lån ”igen” på det man har betalat av. Kanske det då är bättre att bygga på en aktieportfölj som kan ge passiv inkomst längre fram. Utdelningar etc. kan förhoppningsvis betala för de högre räntekostnaderna när vi väl har köpt vårt hus.
T. Harv Eker "Secrets of the Millionaire Mind, Think Rich to Get Rich"
T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind, Think Rich to Get Rich” är en höjdare. Jag ser den framför allt som en motivationsbok och tankeställare. Den är inte helt tillämplig i alla lägen i mitt liv t.ex. Men när jag läser den ökar motivationen helt klart.
T. Harv Eker jämför fattiga och rika. Hur gör de rika jämfört med de fattiga. Hur skiljer tänkadet sig åt. Etc. Jag minns inte att det finns några vetenskapliga undersökningar bakom hans jämförelser. Men det känns som att det ligger mycket sanningar i boken, även om det i vissa fall är förenklingar och generaliseringar.
Här kommer hans 17 punkter på skillnader mellan fattiga och rikas sätt att tänka.
1. Rika tror ”Jag skapar mitt liv”
Fattiga tror ”Livet händer mig”
2. Rika spelar ”pengaspelet” för att vinna
Fattiga spelar ”pengaspelet” för att inte förlora
3. Rika har beslutat sig för att bli rika
Fattiga vill bli rika
4. Rika tänker stort
Fattiga tänker litet
5. Rika tänker på alla möjligheter
Fattiga tänker på alla hinder
6. Rika ser upp till och beundrar andra rika och framgångsrika människor
Fattiga ser inte upp till de rika
7. Rika umgås med andra positiva och framgångsrika människor
Fattiga umgås med negativa och icke-framgångsrika människor
8. Rika är villiga att göra ”reklam” för sig själva och sitt värde
Fattiga tänker negativt om försäljning och att klättra i karriären
9. Rika är större än sina problem
Fattiga är mindre än sina problem
10. Rika är utmärkta mottagare
Fattiga är ”svaga mottagare”
11. Rika väljer att få betalt baserat på resultat
Fattiga väljer att få betalt baserat på tid
12. Rika tänker ”både och”
Fattiga tänker ”antingen eller”
13. Rika fokuserar på sitt nettovärde
Fattiga fokuserar på sin inkomst
14. Rika tar hand om sina pengar väl
Fattiga tar inte hand om sina pengar väl
15. Rika låter sina pengar arbeta hårt för dom
Fattiga arbetar hårt för sina pengar
16. Rika agerar trots rädsla
Fattiga låter rädslan stoppa dom
17. Rika växer och lär sig ständigt
Fattiga tänker att de redan vet
”Majoriteten av människorna har inte kapaciteten att skapa och hålla kvar stora summor och den ökade utmaningen det innebär när man får framgång och pengar. Det är, mina vänner, den första anledningen till varför de inte har mycket pengar.”
”Det osynliga skapar det synliga — Om du vill ändra det synliga, så måste du först ändra det osynliga — Det är det som är i jorden som skapar det som är ovanför jorden — Du kan inte ändra frukterna som redan hänger på trädet. Men du kan ändra morgondagens frukter genom att styrka dina rötter — Den yttre världen är en reflektion på vad som händer på insidan — Att inte ha pengar är aldrig, aldrig, aldrig, något problem. Att inte ha pengar är helt enkelt ett symptom på vad som händer under ytan — ”
”Rika människor tänker på ett särskilt sätt och fattiga tänker helt annorlunda, och dessa olika sätt att tänka avgör deras handlingar och därför också deras resultat.”
”Det räcker inte att vara på rätt plats på rätt tid. Man måste vara rätt person på rätt plats på rätt tid.”
”Din inkomst växer endast så mycket som du växer!”
”Om din motivation för att tjäna pengar eller få framgång kommer från negativa rötter som rädsla, ilska eller ett behov av att bevisa sig själv så kommer dina pengar aldrig att ge dit lycka!”
”Istället för att ta ansvar för vad som händer i sina liv så väljer fattiga människor att spela rollen av offer.”
”[Fattiga] … rationaliserar sin situation genom att säga någon som ‘Pengar är egentligen inte viktiga’. Låt mig ställa den här frågan. Om du sa att din man eller fru, eller din pojkvän eller flickvän, eller din partner eller vän inte var så viktiga, skulle någon av dom vara kvar särskilt länge? Jag tror inte det, och det gör inte pengar heller! — Låt mig vara rakt på sak: de som säger att pengar inte är viktiga har inga! — De [fattiga] argumenterar och säger att ‘Pengar är inte lika viktiga som kärlek’. Vad är det för dum jämförelse? Vad är viktigast, din arm eller ditt ben? Kanske de båda är viktiga. — Även om kärlek gör så att världen fungerar så kan den inte betala för sjukhusen, kyrkorna eller hemmen. Och inte heller kan kärlek göra någon mätt. — Inga rika människor anser att pengar inte är viktiga.”
”När man klagar så blir man en levande ’skräpmagnet’. — De säger ‘Det är väl klart att jag klagar, se hur dåligt mitt liv blev.’ … ‘Nej, ditt liv blev så dåligt pga att du klagar.”
”Det är dags att bestämma sig. Du kan vara ett offer eller du kan bli rik, men du kan inte vara både ock.”
”Fattiga människors mål är att ha tillräckligt för att betala räkningarna. — [Medelklassens] mål i livet råkar också vara deras favoritord. De vill ha det ‘bekvämt’. — Om ditt mål är att ha det bekvämt så är risken att du aldrig kommer bli rik. Men om ditt mål är att bli rik så är chansen stor att du kommer ha det mycket bekvämt.”
”Sanningen är att de flesta människor egentligen inte vill bli rika. Varför? Jo, för de har mängder av negativa ‘filer’ i sitt undermedvetna om att det är något fel med att vara rik. — Rakt på sak, om du inte får den förmögenhet du säger att du önskar, så är det troligen antingen pga att du undermedvetet inte egentligen vill bli rik, eller att du inte är villig att göra vad som krävs.”
”Fattiga tar sina beslut baserade på rädsla. — Medelklassen är lite mer optimistiska. De tänker ‘Jag hoppas verkligen det här fungerar.’ — Rika människor … agerar utifrån tänkandet ‘Det kommer att fungera därför att jag kommer se till att det fungerar.”
”Om du vill bli rik, fokusera på att tjäna, behålla och investera dina pengar. Om du vill bli fattig, fokusera på att spendera dina pengar.”
”Du måste inse att om du ser rika människor som dåliga/onda på något sätt … och du vill bli en god/bra person, då kan du aldrig bli rik. Det är omöjligt. Hur kan du bli något som du föraktar?”
”Framgångsrika människor ser upp till andra framgångsrika människor som ett sätt att motivera sig själv. De ser andra framgångsrika människor som förebilder att lära sig av. De säger till sig själva ‘Om de klarar det så kan jag det också!’”
”Rika människor är tacksamma att andra har lyckats före dom så att det nu har en ritning att följa som gör det enklare att uppnå sina egna mål och få framgång.”
”I motsats till de rika, när fattiga hör om andra människors framgångar dömer de dom, kritiserar dom, hånar dom och försöker dra ner dom till samma låga nivå där de själva är.”
”Visste du att de flesta människorna tjänar inom 20 % av den genomsnittliga inkomsten av deras närmaste vänner. Det är därför du måste se upp med vilka du umgås och välj noggrant med vilka du spenderar din tid.”
”Jag … aktar mig för ‘giftiga’ situationer. — Bland dessa inkluderar jag argumentationer, skvaller och att tala bakom folks rygg. Jag skulle också inkludera att titta på ‘mindless’ TV. — När jag tittar är det vanligtvis sport. För det första gillar jag att se mästare på jobbet, eller i detta fall, spelet, och för det andra gillar jag att höra intervjuerna efter matcherna. Jag älskar att höra på mästarnas tankar.”
”Rika hänger med vinnare. Fattiga hänger med förlorare. Varför? Det handlar om bekvämlighet. Rika är bekväma med andra framgångsrika människor.”
”Hemligheten till framgång, mina vänner, … är att man växer så att man är större än något problem. — Storleken på problemen är inte så viktigt – det som betyder något är storleken på dig!”
T. Harv Eker jämför fattiga och rika. Hur gör de rika jämfört med de fattiga. Hur skiljer tänkadet sig åt. Etc. Jag minns inte att det finns några vetenskapliga undersökningar bakom hans jämförelser. Men det känns som att det ligger mycket sanningar i boken, även om det i vissa fall är förenklingar och generaliseringar.
Här kommer hans 17 punkter på skillnader mellan fattiga och rikas sätt att tänka.
1. Rika tror ”Jag skapar mitt liv”
Fattiga tror ”Livet händer mig”
2. Rika spelar ”pengaspelet” för att vinna
Fattiga spelar ”pengaspelet” för att inte förlora
3. Rika har beslutat sig för att bli rika
Fattiga vill bli rika
4. Rika tänker stort
Fattiga tänker litet
5. Rika tänker på alla möjligheter
Fattiga tänker på alla hinder
6. Rika ser upp till och beundrar andra rika och framgångsrika människor
Fattiga ser inte upp till de rika
7. Rika umgås med andra positiva och framgångsrika människor
Fattiga umgås med negativa och icke-framgångsrika människor
8. Rika är villiga att göra ”reklam” för sig själva och sitt värde
Fattiga tänker negativt om försäljning och att klättra i karriären
9. Rika är större än sina problem
Fattiga är mindre än sina problem
10. Rika är utmärkta mottagare
Fattiga är ”svaga mottagare”
11. Rika väljer att få betalt baserat på resultat
Fattiga väljer att få betalt baserat på tid
12. Rika tänker ”både och”
Fattiga tänker ”antingen eller”
13. Rika fokuserar på sitt nettovärde
Fattiga fokuserar på sin inkomst
14. Rika tar hand om sina pengar väl
Fattiga tar inte hand om sina pengar väl
15. Rika låter sina pengar arbeta hårt för dom
Fattiga arbetar hårt för sina pengar
16. Rika agerar trots rädsla
Fattiga låter rädslan stoppa dom
17. Rika växer och lär sig ständigt
Fattiga tänker att de redan vet
”Majoriteten av människorna har inte kapaciteten att skapa och hålla kvar stora summor och den ökade utmaningen det innebär när man får framgång och pengar. Det är, mina vänner, den första anledningen till varför de inte har mycket pengar.”
”Det osynliga skapar det synliga — Om du vill ändra det synliga, så måste du först ändra det osynliga — Det är det som är i jorden som skapar det som är ovanför jorden — Du kan inte ändra frukterna som redan hänger på trädet. Men du kan ändra morgondagens frukter genom att styrka dina rötter — Den yttre världen är en reflektion på vad som händer på insidan — Att inte ha pengar är aldrig, aldrig, aldrig, något problem. Att inte ha pengar är helt enkelt ett symptom på vad som händer under ytan — ”
”Rika människor tänker på ett särskilt sätt och fattiga tänker helt annorlunda, och dessa olika sätt att tänka avgör deras handlingar och därför också deras resultat.”
”Det räcker inte att vara på rätt plats på rätt tid. Man måste vara rätt person på rätt plats på rätt tid.”
”Din inkomst växer endast så mycket som du växer!”
”Om din motivation för att tjäna pengar eller få framgång kommer från negativa rötter som rädsla, ilska eller ett behov av att bevisa sig själv så kommer dina pengar aldrig att ge dit lycka!”
”Istället för att ta ansvar för vad som händer i sina liv så väljer fattiga människor att spela rollen av offer.”
”[Fattiga] … rationaliserar sin situation genom att säga någon som ‘Pengar är egentligen inte viktiga’. Låt mig ställa den här frågan. Om du sa att din man eller fru, eller din pojkvän eller flickvän, eller din partner eller vän inte var så viktiga, skulle någon av dom vara kvar särskilt länge? Jag tror inte det, och det gör inte pengar heller! — Låt mig vara rakt på sak: de som säger att pengar inte är viktiga har inga! — De [fattiga] argumenterar och säger att ‘Pengar är inte lika viktiga som kärlek’. Vad är det för dum jämförelse? Vad är viktigast, din arm eller ditt ben? Kanske de båda är viktiga. — Även om kärlek gör så att världen fungerar så kan den inte betala för sjukhusen, kyrkorna eller hemmen. Och inte heller kan kärlek göra någon mätt. — Inga rika människor anser att pengar inte är viktiga.”
”När man klagar så blir man en levande ’skräpmagnet’. — De säger ‘Det är väl klart att jag klagar, se hur dåligt mitt liv blev.’ … ‘Nej, ditt liv blev så dåligt pga att du klagar.”
”Det är dags att bestämma sig. Du kan vara ett offer eller du kan bli rik, men du kan inte vara både ock.”
”Fattiga människors mål är att ha tillräckligt för att betala räkningarna. — [Medelklassens] mål i livet råkar också vara deras favoritord. De vill ha det ‘bekvämt’. — Om ditt mål är att ha det bekvämt så är risken att du aldrig kommer bli rik. Men om ditt mål är att bli rik så är chansen stor att du kommer ha det mycket bekvämt.”
”Sanningen är att de flesta människor egentligen inte vill bli rika. Varför? Jo, för de har mängder av negativa ‘filer’ i sitt undermedvetna om att det är något fel med att vara rik. — Rakt på sak, om du inte får den förmögenhet du säger att du önskar, så är det troligen antingen pga att du undermedvetet inte egentligen vill bli rik, eller att du inte är villig att göra vad som krävs.”
”Fattiga tar sina beslut baserade på rädsla. — Medelklassen är lite mer optimistiska. De tänker ‘Jag hoppas verkligen det här fungerar.’ — Rika människor … agerar utifrån tänkandet ‘Det kommer att fungera därför att jag kommer se till att det fungerar.”
”Om du vill bli rik, fokusera på att tjäna, behålla och investera dina pengar. Om du vill bli fattig, fokusera på att spendera dina pengar.”
”Du måste inse att om du ser rika människor som dåliga/onda på något sätt … och du vill bli en god/bra person, då kan du aldrig bli rik. Det är omöjligt. Hur kan du bli något som du föraktar?”
”Framgångsrika människor ser upp till andra framgångsrika människor som ett sätt att motivera sig själv. De ser andra framgångsrika människor som förebilder att lära sig av. De säger till sig själva ‘Om de klarar det så kan jag det också!’”
”Rika människor är tacksamma att andra har lyckats före dom så att det nu har en ritning att följa som gör det enklare att uppnå sina egna mål och få framgång.”
”I motsats till de rika, när fattiga hör om andra människors framgångar dömer de dom, kritiserar dom, hånar dom och försöker dra ner dom till samma låga nivå där de själva är.”
”Visste du att de flesta människorna tjänar inom 20 % av den genomsnittliga inkomsten av deras närmaste vänner. Det är därför du måste se upp med vilka du umgås och välj noggrant med vilka du spenderar din tid.”
”Jag … aktar mig för ‘giftiga’ situationer. — Bland dessa inkluderar jag argumentationer, skvaller och att tala bakom folks rygg. Jag skulle också inkludera att titta på ‘mindless’ TV. — När jag tittar är det vanligtvis sport. För det första gillar jag att se mästare på jobbet, eller i detta fall, spelet, och för det andra gillar jag att höra intervjuerna efter matcherna. Jag älskar att höra på mästarnas tankar.”
”Rika hänger med vinnare. Fattiga hänger med förlorare. Varför? Det handlar om bekvämlighet. Rika är bekväma med andra framgångsrika människor.”
”Hemligheten till framgång, mina vänner, … är att man växer så att man är större än något problem. — Storleken på problemen är inte så viktigt – det som betyder något är storleken på dig!”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)