Portföljrapport december 2010 + vacklande + mål för 2011

Jag vacklar.
Jag vacklar mellan:
1. spara och slösa
2. fokusering och diversifiering
3. låg risk och hög risk
4. inte förlora några pengar och tjäna mycket pengar
5. tålamod och hög aktivitet

Det finns säkert flera bland er läsare som suckar och tänker ”Gröngöling” och ”Nybörjare.” Och det är sant, jag ser mig fortfarande som nybörjare. Men jag lär mig hela tiden. Jag är tacksam för alla andra bloggare och läsare som hör av sig till mig med kommentarer. Ibland med uppmuntran, ibland med visa råd och ibland med en tillrättavisning… Men alltid med en önskan att hjälpa till på sitt sätt.

Här kommer några snabbt nedskrivna tankar om motpolerna jag pendlar mellan.

1. Spara och slösa.
Det var en ganska intressant upplevelse att nå halvmiljonen. Plötsligt kände jag mig rik och köpte lite väl mycket julklappar till både mig själv och andra. Man skulle kunna säga att jag slösade. Min fru lade också märke till detta och sa allvarligt till mig att om vi ska nå miljonen kan man inte slösa så fort man når halvmiljonen. Man måste spara, sedan investera, för att till sist har råd att ”slösa”. Försöka tänka lite längre fram.

2. Fokusering och diversifiering.
Ja, om detta kommer de visa tvista om för all överskådlig framtid. Jag har inget svar. Och därför velar jag fortfarande. Av de tre kända investerare som motiverar mig mest (Buffett, Lynch och Aktiestinsen) så är det två som diversifierar (Lynch och Aktiestinsen) och en som fokuserar stenhårt (Buffett). Buffett har ju blivit rikast, men man kan knappast kalla de två andra som misslyckade. De allra flesta av er läsare och bloggarvänner förespråkar fokusering.

3. Låg risk och hög risk.
Om man tittar på Aktiestinsen så har han blivit mycket rik, men det har tagit tid. Han har valt, som jag ser det, låg risk. Om man däremot satsar på hög risk kan man bli rik mycket fortare. Jag läste med stort intresse om bloggarvännen Ture Tratt där han till slut lade alla sina pengar på ett bolag. Aktierna ökade i värde 3500 % på ett par år. Och jag är den förste att säga grattis. Men om man hade lagt alla sina pengar på HQ eller Carnegie så hade man varit luspank. Jag väljer att lägga 70 % i stora och trygga bolag och 30 % i riskaktier som har potential att ge mycket tillbaka.

4. Att inte förlora pengar och att tjäna mycket pengar.
Detta är en variant av den förra punkten. Vissa vill inte förlora något av sina mödosamt sparade pengar. Medan andra väljer att hoppas på att pengarna ska öka mycket. Här är det väl psyket som avgör. De allra flesta är säkert en blandning. Jag tänker satsa ungefär 30 % av portföljvärdet på att tjäna så mycket som möjligt och de övriga 70 % ska finnas där och ge trygg avkastning i utdelningar.

5. Tålamod och hög aktivitet.
Denna månaden har jag varit lite mer aktiv än vanligt. Jag sålde Öresund, Nokia och Alliance Oil och köpte PARE, EnQuest, Lundin Mining, Lundin Petrolium och Northland Resources. Sedan sålde jag PARE, EnQuest och Lundin Mining (det var ett kort ägande där) för att öka ännu mer i Northland Resources istället. Några tusenlappar gjorde jag på PARE’s uppgång och de andra två var plusminusnoll. Lundin Petrolium och SSAB har jag kvar. Och jag planerar att ha kvar dem länge. Så sluteffekten blev: ÖRE, NOK och AOIL såldes för att (till sist) köpa LUPE, SSAB och mer NAUR. Kanske detta blir bra i slutändan.

När jag ser tillbaka på mitt investerande så ångrar jag t.ex. att jag sålde Black Pearl och SKF för ett tag sedan. Nu känns det försent att hoppa på de tågen. Där borde jag ha haft mer is i magen och väntat tålmodigt. De gick ju upp ännu mer efter all time high och några dippar. Det kanske så man lär sig, att efter några år inse att det var fel att vara för aktiv. Att ha tålamod är inte alltid det lättaste. Ordet tålamod skulle man kunna dela upp i orden tålig och modig. Det kanske är så, man måste vara tålig och våga sitta still i båten när det stormar, både på börserna men kanske särskilt inombords där man tvivlar.

Efter detta amatörfilosoferande går vi nu till portföljrapporten.

På en månad har portföljens värde stigit med 60 000 kr. Det är två månadslöner! Inte illa. Portföljvärdet lyckades till slut hanka sig över halvmiljonstrecket! Värdet är idag 510 000 kr. Mycket av portföljökningen har Questerre och Northland Resources stått för. Nu verkar ju Questerre äntligen ha vaknat till ordentligt!! 40 % ökning på några veckor. Jag ligger tyvärr fortfarande något minus på Questerre, men jag tror att aktien kommer att stiga ytterligare.
Målet till nästa nyår är att nå 700 tkr. Om portföljen stiger med 15 – 20 % och om jag kan spara drygt 6000 kr per månad når jag målet. Men som ni alla vet kan man inte veta hur börsen går. Men jag är optimistisk inför 2011. Jag tror bl.a. på att Northland och Questerre kommer att stiga ännu mer.

Nu ser portföljen ut som följer.

Ratos 16,2 %
Skanska 11,2 %
H&M 10,6 %
Northland resources 10,0 %
Tele2 10,0 %
Avanza 9,2 %
Kinnevik 8,6 %
Questerre 8,2 %
Lundbergs 4,8 %
SSAB 4,4 %
Lundin Petrolium 2,4 %

Ha nu ett riktigt gott nytt år och väl mött med fortsatta investeringar och bloggar nästa år!

Den halva miljonen uppnådd!!! + Diversifiering contra fokusering

Idag kom depån upp i den efterlängtade halva miljonen! 503 000 kr!

Det känns riktigt bra att nå denna milstolpe. (Sedan vet vi ju alla att våra depåer går upp och ned (liksom börsen). Man kan inte veta vad depån har för värde imorgon eller efter jul- och nyårshelgerna.)

Orsaken till varför depån har stigit över den halva miljonen är för att Questerre har gått upp 17 % på två dagar, Northland har stigit 15 % på några veckor och PA Resources har ökat sitt värde 15 % på en vecka ungefär. Flera andra aktier har stigit, men ”bara” några blygsamma procent. (Pare är ny i portföljen, se nedan.)

Jag läste nyligen i ”Investera som mästarna” av Jonas Bernhardsson att t.ex. Templeton, Graham, Lynch, Stensrud och Aktiestinsen diversifierar i sitt investerande. Buffett, Rogers och Fisher t.ex. fokuserar sina innehav. Jag har tidigare skrivit om Buffetts uttalande om att de som diversifierar gör det pga okunskap. Men jag har alltid känt inom mig att som person vill jag hellre ha fler aktier och vara lite mer aktiv. Och nu när jag såg listan på investerare som också har lyckats oerhört bra och att de faktiskt diversifierar så kände jag att nu ska jag följa min personlighet och diversifiera mer.

Sagt och gjort. Min investerarfilosofi är ju att inte vara för aktiv och ligga lång på så många aktier som möjligt. Men det känns ändå som att det är läge att byta innehaven lite oftare än jag har tänkt.

Jag sålde därför helt osentimentalt Nokia, Alliance Oil och Öresund. Jag gjorde en liten förlust på Nokia, men Alliance Oil och Öresund gav mig några tusenlappar. Alliance Oil kändes för riskabel när jag tittade lite mer på den sedan mitt förra blogginlägg. Och Öresund har tappat mycket av sitt förtroende.

Jag köpte istället Lundin Mining, Lundin Petrolium, PA Resources, Enquest och SSAB för pengarna.

Diversifiering! Here I come!!

När jag tittar tillbaka till i början av mars i år så var portföljvärdet 350 000 kr och de aktier jag har kvar från den tiden är Ratos, Kinnevik, Tele2, Avanza och Questerre. Jag är mycket nöjd med att ha haft tålamod med dessa bolag och att de har ”stannat kvar” hela vägen. Jag har också ökat i dessa bolag under året. Förutom Questerre har de övriga gett bra avkastning. (Jag borde dock ha haft Black Pearl och SKF kvar också…)

Jag återkommer i slutet av december/början på januari för att ge en mer exakt rapport om portföljen. Då får vi se om värdet fortfarande är den halva miljonen.

Portföljrapport november 2010

Den 30 november 2010 var portföljvärdet 460 000 kr. Det känns som att den där vackra siffran -en halv miljon- retas brutalt med mig. Varför når jag inte siffran? Men jag är övertygad om att det mest effektiva för att bli rik är att spara och investera långsiktigt. Nackdelen är att det är "roligare” att trada, man får en kick om man lyckas tjäna några tusenlappar på några minuter. Så det jag måste göra är att beväpna sig med tålamod och stålsätta mig mot tradarfrestelsen. Särskilt nu när det inte går framåt utan istället bakåt.

Portföljsammansättningen ser ut som följer:

Ratos 17,2 %
H&M 12,4 %
Skanska 12,1 %
Tele2 11,2 %
Kinnevik 9,9 %
Avanza 9,5 %
Öresund 6,0 %
Northland resources 5,2 %
Questerre 4,9 %
Lundbergs 4,6 %
Nokia 4,1 %
Alliance Oil 3,8 %

Ett av de företagen jag kommer att köpa mer aktier i är Alliance Oil. Det känns som ett spännande företag i oljebranschen. Alliance Oil är ett ryskt företag med 7000 anställda. Huvudkontoret ligger i Moskva. Man kan undra varför Alliance Oil finns på Stockholmsbörsen. Svaret är att det svensknoterade bolaget West Siberian Resources slogs ihop med det ryska Alliance 2008. Goldman Sachs har satt en riktkurs på 184 kr ( https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=180203 ). Det kan bli en bra uppgång.

Portföljrapport oktober 2010 - Questerre vs. Northland

Nu är det mycket på jobbet och hemma. Hustrun har tagit tjänstledig för studier och de pengar vi nu får in är naturligtvis inte alls lika mycket som tidigare. Det känns riktigt tråkigt att inte kunna investera så mycket trots att vi lever sparsamt för att kunna lägga undan. Men självklart stöttar jag hustrun i detta. Pengar är ju inte allt… (Man måste få klaga lite ibland.) Dessutom hinner jag varken läsa bloggar (mer än att kasta en blick några gånger i veckan) eller skriva min egen (mer än den minimala portföljrapporten). Det är lite segt nu och jag saknar att kunna engagera mig mer. Men det kommer att bli bättre. Hoppas jag.

Jag har en bra och en dålig sak att rapportera för oktober månad.

Vi börjar med den dåliga. Jag gjorde en trist felbedömning i början av månaden. Jag trodde att Questerre inte kunde sjunka längre ner så jag sålde SäkI (där jag hade gått plusminusnoll) och köpte mer Questerre för pengarna. Under några dagar efteråt sjönk Questerre med 30 % ytterligare. Tråkigt. Mitt Questerreinnehav är nu på 30 000 kr från friska 60 000 kr ungefär. Losat 30 000 kr på detta. Jag såg att flera andra bloggarvänner också råkade ut för olika sorters kroppsliga besvär av att se kursen störtdyka. Lite tröst att inte vara ensam. Men jag litar på att gaspriset stiger och aktien likaså. Det borde vara en långsiktig vinnare. Därför behåller jag den. Jag finner tålamod i att ett av Warren Buffetts största investeringar sjönk med 50 % innan aktien vände och sedan gav honom en mycket stor vinst.

Jag sålde också Latour (där jag hade gått plus 20 %) och köpte Northland Resources för pengarna. Det var mycket roligare. Aktien har gått upp en del och idag gick Northland upp med drygt 3 %. Aktien borde också vara en vinnare på lång sikt.

Under månaden har i stort sett alla aktier gått bra. Med det lysande undantaget Questerre. Nu är beloppet 470 000 kr. Summan fördelar sig på följande sätt:

Ratos 16,7 %
H&M 12,0 %
Skanska 11,8 %
Tele2 11,5 %
Kinnevik 9,5 %
Avanza 9,4 %
Questerre 6,5 %
Öresund 5,9 %
Northland 5,7 %
Lundbergs 4,5 %
Nokia 4,4 %
Alliance oil 3,5 %

Jag har under månaden också funderat mycket på råvaruaktier. Hur ska man tänka? Som det ser ut nu är de riktiga vinnare, men resurserna är ju ändliga. Vad händer med företagen och aktierna när resurserna börjar sina i sina brunnar och gruvor? Någon insiktsfull person får gärna upplysa mig!!

Portföljrapport september 2010

Under månaden som gick har jag kanske varit lite väl aktiv. Min grundidé är ju att vara tålmodig och inte göra för många förändringar. Men jag har ändrat i portföljen genom att sälja Axfood, Svolder och Midway. De två förstnämnda har gått plus 20 % sedan inköpet, men de har stått och stampat i det senaste. Tveksamt om de aktierna fortsätter upp. Midway har jag förlorat lite på. Jag har dessutom minskat i Öresund och SäkI. Öresund har förlorat en hel del i förtroende med HQ-krisen och SäkI flaggade för att inte ha så hög utdelning nästa år.

Jag har istället utökat i Avanza som jag tycker sköter sig oerhört väl. (Vad gäller Avanzas närmaste konkurrent så blir jag mer och mer missnöjd med deras courtage, bristande service och priser.) Avanza ökar vinsten och får fler och fler kunder varje månad. Jag har även utökat i Skanska som är ett jätteföretag med hög direktavkastning. Jag har köpt lite i Alliance Oil. Jag ser det som ett sätt att lära mig mer om råvarusidan. Och slutligen Nokia har gjort ”comeback” i portföljen. Nokias direktavkastning är mycket bra och jag tror att de nu med ny vd kan vända Nokias nedåtgående trend. (Och idag gläder Nokia börsen med en uppgång på nästan 4 %.)

Min portfölj ser ut som följer (värdet är idag 467 000 kr):
Ratos 16,2 %
H&M 12,4 %
Skanska 11,5 %
Tele2 10,9 %
Kinnevik 9,7 %
Avanza 8,7 %
Questerre 6,7 %
Öresund 5,5 %
Latour 4,0 %
Alliance Oil 3,2 %
SäkI 2,1 %

Om inget oförutsett händer (man vet aldrig med börsen eller om det dyker upp oförutsedda utgifter i privatekonomin) så hoppas jag att nästa milstolpe (en halv miljon) är uppnått innan årsskiftet.

Jobbkrisen är en bluff - Artikel av Linda Skugge

http://www.aftonbladet.se/debatt/article7712800.ab

Jobbkrisen är en bluff

Linda Skugge: Värst är ungdomarna som är för ”fina” för riktigt arbete
– Ge mig tjugo minuter så ska jag fixa ett jobb!
Så sa jag till Fredrik Eddahri (Big Fred) när han intervjuade mig för jobbgrillen.se. Säger man så blir folk jätteupprörda. För det finns ju inga jobb, sägs det.
Det finns inget som gör mig mer upprörd än unga som säger att politikerna måste skapa fler jobb. Det är så sorgligt att vi bor i ett land där så många på fullaste allvar tror att någon annan kan skapa jobb.
Jobb är ingenting du får – utan något du skapar och skaffar dig själv. Först börjar man med att skaka av sig sin fin-i-kanten-rock och lata attityd och sedan använder man sina två ben och går gata upp och gata ner och knackar på hos alla butiker och restauranger.
Sedan tonåren har jag alltid haft jobb. Jag har gjort allt från att sälja toalettbalar genom dörrknackning till att städa hotellrum. Jag har haft alla möjliga jobb, kassörska, au pair, jobbat på Posten, kafébiträde – jag har gjort allt! Jag är en förortsunge som utan utbildning och kontakter skaffade mig alla jobb själv.
Jag har aldrig ”fått” ett jobb. Jag har skapat mina jobb själv, genom fantasi och innovation och allra främst: jag har behållit mina jobb eftersom jag är pålitlig och alltid levererar och är tillgänglig.
I dag driver jag två bolag inom bok- och pr-branschen, vi söker ständigt folk, gärna unga människor. Men gång på gång måste vi säga upp dem för att de inte klarar av att jobba!
Det vanligaste är att de inte är tillgängliga. Alla snackar om att ungdomar ständigt är uppkopplade – ha, vilken jävla bullshit säger jag! De svarar vare sig på sms, mejl eller Facebook. Det har hänt flera gånger att unga människor vi anlitat helt gått under jorden.
Sedan påstår de att de är stresståliga och gillar att hugga i men efter endast någon vecka vill de inte gå ut och göra ett ärende för att det snöar och är för kallt.
Jag kan rada upp hur många exempel som helst på odugliga ungdomar.
Värst är de som är för ”fina” för riktigt arbete, de som sätter någon slags ”personlig integritet” främst. Som en tjej som skrev på min blogg att hon tycker att det är att ”sälja ut sin själ och integritet” att jobba på McDonalds och likställer McDonaldsjobb med att prostituera sig.
Vet ni vad jag gör på mitt jobb? Jo, jag sitter och copy-pastar mejladresser hela dagarna, packar goodiebags, åker omkring med min eventbil full av grovsopor och annan skit. Jag horar och drar ner brallorna hela dagarna.
Tror ni att det finns fina jobb utan grov- och horarbete så är det klart att ni inte kan behålla ett jobb eller ens få ett! Jag tycker att McDonalds verkar som ett alldeles utmärkt val av jobb, för om du är duktig blir du chef inom ett par månader. Och är du inte duktig åker du ut och då får du skylla dig själv.
För vem annars än du själv kan ansvara för att du missköter ditt jobb? Pappa? Staten? Kommer du inte i tid, finns du inte tillgänglig, håller du inte deadlines, gnäller du (listan kan göras lång) så är det ditt eget fel att du inte har något jobb.
För mig finns det liksom inget alternativ – jag måste ha in en viss summa pengar varje månad för att försörja barnen och då finns helt enkelt bara en väg att gå: att se till så att jag har tillräckligt mycket jobb. Och måste jag göra skitjobb/horjobb/kuljobb/tråkjobb/whatever så är det fullständigt underordnat. Jag behöver pengarna. Precis som ni. Punkt.
Hur svårt kan det vara?
Linda Skugge

Portföljrapport augusti 2010 + valet + HQ Bank

Äntligen har valtemperaturen höjts och man märker att det är valtider. Det är fantastiskt att mer än halva Sveriges befolkning har börjat förstå att Alliansens politik är den bästa för Sveriges framtid. Nu går valet in i ett mycket spännande läge och jag ser fram emot fler debatter. Ju mer man hör Anders Borg och Fredrik Reinfeldt desto bättre känns det och jag känner framtidshopp.

En sak jag har lagt märke till i det senaste är att många sossar har tagit upp högerns historik för att på det sättet skrämma befolkningen och ”avslöja” de nya moderaterna. Men de tittar inte på sin egen historia och allt de har förstört för Sverige. Tvärtom menar dessa sossar att de gjorde ett fantastiskt arbete under 2ww, efterkrigstiden och ”folkhemsbyggandet”. Sanningen är ju den att vem som helst hade kunnat göra ett bra jobb då eftersom Sverige inte var sargat av kriget som alla andra länder. Det var inte socialdemokraternas förtjänst att Sverige hade framgång under de årtiondena, det var omvärldens situation som gjorde det möjligt. (Att diskutera Sveriges feghet att inte gå emot Hitler får vi ta en annan gång. Men jag är övertygad om att Svenskt stål tyvärr förlängde kriget och indirekt såg till att många medmänniskor i andra länder fick sätta livet till i onödan.)

Vänsterblocket tror att Staten kan trolla fram pengar och arbete. Det som vänsterblocket inte förstår är att det inte är Staten som ordnar arbete till ungdomar och andra. Arbetstillfällen kommer ifrån att medborgare och människor som bor i Sverige startar företag. Därför måste Sverige ha lättare regler och skattelättnader för att kunna starta företag och på det sättet kunna anställa. Dessutom finns det massor av arbete att få, problemet är att mängder av ungdomar inte vill ta de jobb som finns. Eller också har de inte den kompetens som behövs eftersom de har studerat de roliga och fräcka linjerna och inte de kurser där behovet finns. Och så har vi LAS. Sist in först ut-regeln är en fullständig katastrof. Det är ju sossarna och LO-packet själva som har skapat en regel som tvingar företagen att säga upp ungdomarna först. Man kan hoppas att de använders sig av en gnutta sunt förnuft och åtminstone viss logik och inser att om man tar bort sist in först ut-regeln så kan företag anställa ungdomar.

Man blir så irriterad på HQ Bank. Vilken sorts människor jobbar på dessa banker. Tror de att de leker med Monopolpengar som de kan tävla med? Ibland undrar jag om de anställda har tävlingar där deras dialoger handlar om hur många procent de lyckades öka kundernas portföljer. ”Kolla, jag lyckades få upp portföljen 50 procent på en vecka!” ”Kolla jag då, jag lyckades få 65 procent!” ”Å, nej, nu förlorade jag alltihop, hela deras sparkapital. Men strunt i det, jag får ändå min lön. Och herr och fru Rik klarar sig ändå.”

Det är trista tider på börsen. Mycket osäkerhet och rädsla gör att varenda liten statistisk siffra påverkat börsen nedåt. Med sorg har jag sett hur HQ Bankskristen har gjort att Öresundaktien har gått ner många procent. Från + 50 % för några månader sedan till – 10 %. Hälften av mina innehav står på minus nu. Det är inte kul, men jag får ha is i magen och tänka framåt. Aktiestinsen inspirerar mig ständigt! Köp, och sälj inte! Jag har investerat i Skanska denna månad. Låg skuldsättning och bra direktavkastning.

Idag den 31 augusti 2010 är portföljens värde 420 000 kr . Så här ser portföljen ut.

Ratos 15,5 %
HM 13,6 %
Tele2 11,5 %
Kinnevik 10,3 %
Öresund 9,2 %
Skanska 7,7 %
Questerre 5,2 %
SäkI 4,9 %
Axfood 4,8 %
Latour 4,5 %
Avanza 4,4 %
Lundbergs 4,3 %
Svolder 2,5 %
Midway 0,9 %

Peter Lynch – Beating the Street (4)(Peters princip 8-10)

Nu är det dags att åter igen ta tag i Peter Lynch ”serien”!

Peter Lynch är skeptiskt till de fondförvaltare som sitter dagarna i ända och tittar på aktiekurvor. Han anser att nyckeln till en framgångsrik investering är att inrikta sig på företagen och inte aktiernas rörelser. Hans tips till alla som investerar är istället att anteckna tankar och fakta om företagen man läser eller hör om; aktiekursen vid tillfället och en sammanfattning. När man köper och säljer aktier ska man anteckna orsakerna till varför beslutet togs. Annars kan man lätt glömma bort varför man tog vissa beslut. (För min egen del anser jag att denna blogg är mitt sätt att göra anteckningar i Lynchs anda.)

Vidare är en framgångshemlighet att Peter Lynch läste minst 700 årsredovisningar varje år. När Peter Lynch hade sina investeringsmöten med kollegorna brukade de ha som regel att inom tre minuter skulle man ha förklarat varför man ska köpa en viss aktie. Det ska vara enkelt att förstå och det ska gå fort.

Peter Lynch kan inte förstå varför investerare säljer sina bästa investeringar i rädsla för ekonomiska kriser eller krascher eftersom historien visar att den totala katastrofen sannolikt inte kommer. Han skriver att om den totala katastrofen kommer är pengar på banken troligen inte mer värt än aktier. Ett av de företag som Peter Lynch köpte mycket av var Chrysler som var inne i en jättekris och var oerhört förtalat. Ingen ville äga Chrysler. Och då gick Lynch in och köpte så mycket han kunde, han köpte det andra inte ville ha. Man ska uppfatta börskriser som möjligheter att köpa fler aktier till låga priser. Han påstår t.o.m. att det är på detta sätt stora förmögenheter skapas. Peter Lynch fann ofta de höga kurserna nedslående, han ville hellre ha ”fina” nedgångar då man kunde fynda billiga aktier. (Den enda gången Lynch anser att man borde strunta i aktier och istället köpa obligationer är om räntan på statsobligationerna överstiger utdelningarna med minst 6 %, Peters princip nr 8.)

Peter Lynch brukade också tänka att hans fondportfölj var indelat i två delar. Ena delen var små tillväxtföretag och den andra var ”konservativa” aktier. Tanken var att sälja de konservativa aktierna när marknaden går ner och köpa mer tillväxtföretag för pengarna. När marknaden gick upp igen såldes tillväxtvinnarna och han ökade innehavet av de konservativa aktierna igen.
Peter Lynch har fått kritik för att han hade för många aktier (under en period fler än 1400 olika aktier) i sin Magellanfond. Han anser inte att det var ett problem. Han menade att han kunde ”flyga under Wall Street-radarn” genom att köpa små och relativt okända företag. Och hans fond gick bra medan index gick åt andra hållet. Här kommer vi till Peters princip nr 9 - ”Alla vanliga aktier är inte så vanliga”. Det gällde att hitta många småföretag och sedan se hur det gick för dom. Magellans allra flesta aktier tillhörde just ”se hur det går”-aktier. Han ansåg att det var lättare att följa dom om han ägde några. Han brydde sig inte heller om att många av dessa små aktier hade låg likviditet och sällan omsattes. Han tycker tvärtom att det är fel att tänka på likviditeten eftersom man då kan missa massor av bra företag.

För oss svenskar kan vi med glädje konstatera att Peter Lynch storsatsade på Volvo. Han säger att det var Volvo, Ford och Chrysler som gjorde Magellan så framgångsrik. Under vissa perioder var Volvo t.o.m. hans största post. Han gillade också Electrolux som han köpte mycket av.

Peters tionde princip lyder: ”Se inte i backspegeln när du kör på Autobahn”. Jag har inte riktigt förstått vad han menade (även om jag förstår att man framförallt ska titta framåt när man kör på Autobahn). Om någon läsare har förstått får denne gärna upplysa mig!

(Något sen) portföljrapport juli 2010

Jag har haft en bra sommar och familjen har umgåtts hela tiden och vi har haft det bra tillsammans. (Detta är också orsaken till varför bloggen inte har uppdaterats förrän nu, jag har helt enkelt inte haft möjlighet att sätta mig vid datorn.) Nackdelen med somrarna är att det under semestertider spenderas mer pengar än vanligt; aktiviteter, inträden, bensin, kläder, mat ute och prylar som studsmatta och cyklop. Men det får det vara värt. Man ska ju inte vara snål mot sin familj enligt ”The Richest Man in Babylon”. Att vi dessutom fick en restskatt var lite tråkigt. Men detta måste ha varit en av de soligaste svenska somrarna på många år. Fantastiskt!

Summan på portföljen var 430 000 kr den sista juli och med risk för att få kritik för att jag diversifierar portföljen för mycket kan jag berätta att jag köpt Skanska för 20 000 kr under juli månad. (Jag tycker faktiskt att det är kul att äga aktier i flera olika bolag och inte ha allt i 5-6 st bolag.) Pengarna bestod till en del av ”nya” sparpengar och en del i ”gamla” likvida medel.

Orsaken till varför det blev Skanska är att de har hög direktavkastning och är ett stort och stabilt företag med verksamhet i många länder som innebär en bra riskspridning. I närheten av där vi bor har Skanska också några stora byggprojekt som imponerar.

Nu ser portföljen ut som följer:
Ratos 16,1 %
H&M 12,8 %
Öresund 11,6 %
Tele2 10,9 %
Kinnevik 10,3 %
Questerre 6,5 %
Avanza 5,0 %
Säki 4,9 %
Skanska 4,9 %
Axfood 4,6 %
Latour 4,5 %
Lundbergs 4,4 %
Svolder 2,4 %
Midway 0,8 %
Resten likvida medel; ungefär 3 %.

Portföljrapport juni 2010

Enligt Buffett borde man se fördelar när börsen går ner, det blir rea på aktierna. Men det är inte särskilt kul. Trots input är värdet på portföljen nu 390 000 kr.

Så här ser fördelningen ut.
Ratos 16,8 %
H&M 13,4 %
Tele2 10,9 %
Kinnevik 10,5 %
Öresund 9,7 %
Questerre 7,0 %
SäkI 5,2 %
Avanza 5,0 %
Axfood 5,0 %
Latour 4,9 %
Lundbergs 4,5 %
Svolder 2,7 %
Midway 0,9 %
Resten likvida medel.

Lite om Ratos och varför det är min största post

Ratos är numera min största post i portföljen. En del av er läsare undrar varför just Ratos. Mitt svar på den frågan är bl.a. att jag gillar Ratos resultat under de senaste tio åren. Och jag gillar riskspridningen i Ratos och även det jag har läst om Arne Karlsson, vd:n, gillar jag. (Se t.ex. Veckans affärer nr 16 2010 och Tobias Schildfats bok Vägen till din första miljon.) En ytterligare detalj är att jag gillar bolag där man har ett par riktigt stora ägare, särskilt om det är en familj. Jag tror att engagemanget och ägandet blir mer långsiktigt då. Ratos största ägare är grundarfamiljen Söderberg.

En kort introduktion till Ratos. Arne Karlsson tog över VD posten på Ratos 1999. Ett av Arne Karlssons första stora beslut år 1999 var att göra om investmentbolaget till ett riskkapitalbolag. Orsaken var att han hade insett att investmentbolagsrabatten i stort sett var omöjlig att bli av med. Arne Karlssons nya inriktning innebar att de skulle sälja börsportföljen och investera pengarna i onoterade bolag. Sedan dess har Ratos värde ökat 1600 % och idag är värdet på bolaget 40 miljarder jämfört med 5 miljarder vid strategiändringen.

Arne Karlsson säger att den största värdeökningen sker genom förädling av företag och inte genom att köpa och sälja bolag. Ratos äger bolag framför allt i Sverige, men också övriga Norden. Övriga Europa däremot, har Arne Karlsson inte någon ambition att gå in i. Varje år omprövar Ratos ägandet. De bolag som man tror klarar en avkastning på 20 preocent behålls. Om man inte tror på 20 procents avkastning övervägs försäljning av bolaget. Men en försäljning har inget egenvärde i sig bland annat pga transaktionskostnaderna.

Arne Karlssons ledord för Ratos är man ”måste vara systematiserad och organiserad för att kunna vara kreativ och flexibel”. Detta gäller även privat. Han är en hängiven friluftsmänniska och orienterare och hans träningstider förs in i en träningsdagbok. Han säger också att om man är en trygghetsberoende person ska man inte bli VD.

I detta inlägg har jag inte skrivit något om nyckeltal eller siffror. Inlägget handlar mer av ”humankapitaldelen” av Ratos. Men det är iallafall en del av förklaringen.

En viktig skillnad mellan fattiga och rika

Det finns säkert många skillnader i tankesätt och levnadsstil etc. mellan fattiga och rika. Men en skillnad som jag för två år sedan fick upp ögonen för är det som Kiyosaki skriver om i sin bok Rich Dad, Poor Dad.

Han skriver att den stora skillnaden mellan fattiga, medelklass och rika är att de rika använder så mycket pengar de kan på att köpa tillgångar medan de fattiga köper skräp och krafs. Ofta lånar de fattiga dessutom till att köpa skräpet. På detta sätt har de ”köpt” skulder. (Detta tycker jag mig kunna se väldigt tydligt i tv-programmet ”Lyxfällan”.) Medelklassen köper kanske inte så mycket skräp, men de spenderar onödigt mycket pengar på konsumtion istället för investeringar. Ofta köper medelklassen för stora hus än vad de egentligen har råd med.

I min värld innebär denna kunskap (att man borde köpa tillgångar) att om man kan köpa så mycket aktier (eller ev. fonder) man kan så kommer man att bli rik så småningom. Jag har ännu inte kommit till den nivån att jag vågar investera i fastigheter eller bolag, men aktier går bra eftersom man kan köpa ett antal varje månad när lönen kommer.

Jag har tidigare kritiserat Kiyosaki för en hel del av hans andra attityder (jag tycker bl.a. att han har en nedlåtande attityd mot förvärvsarbete) men just denna detalj håller jag med om till 100 procent. Det är därför jag köper aktier så fort lönen kommer in på kontot; på detta sätt omvandlar jag mitt arbete till tillgångar.

Nästa detalj är att lära sig hur man ska placera pengarna, i vilka aktier/företag man ska investera i. Och där finns det mycket än att lära sig. Och det är därför jag bloggar själv och läser ”bli rik-bloggar” och aktiebloggar.

Tack för all kunskap ni delar med er av! MVH Svenskmillionaire

Portföljrapport maj 2010

Under månaden som gått har ”börspsyket” prövats lite. När portföljvärdet går från 410 000 kr till 350 000 kr är ju inte kul att se. Nu har portföljvärdet stigit till 385 000 kr genom insättningar, utdelningar och att kurserna har stigit något. Jag tycker att ”Warren Buffett-marineringen” som jag har försökt att genomgå det senaste året har gett effekt. Jag har hela tiden tänkt några år in i framtiden och tänkt på Warren Buffett, Peter Lynch och Aktiestinsens m.fl. med stenhårda börspsyken som tänker ”Köpläge!” när börsen dyker.

Det oroliga börsläget har gjort att jag ser målet om en halv miljon till årsskiftet som lite tveksamt, men jag hoppas fortfarande att det ska gå vägen. Det räcker att vi kan fortsätta spara ungefär som vi har gjort i det senaste och att portföljen stiger 5-8 procent (och inte sjunker) fram till årsskiftet.

Under månaden som gått har jag sålt Black Pearl och ökat i H&M, Kinnevik, Tele2 och Ratos. Antalet aktier är 13.

Portföljen ser nu ut som följer (den totala summan är 385 000 kr)
Ratos 17,2 %
H&M 14,0 %
Tele2 10,8 %
Kinnevik 10,5 %
Öresund 7,8 %
Questerre 7,0 %
SäkI 5,5 %
Avanza 5,0 %
Axfood 5,0 %
Latour 5,0 %
Lundbergs 4,6 %
Svolder 2,7 %
Midway 0,9 %
Likvid 3,9 %

Portföljrapport april 2010

Trots nedgången under de senaste veckorna är portföljvärdet fortfarande 410 000 kr pga en insättning på 18 000 kr och några tusen i utdelningar. Det är allt lite surt att värdet är densamma trots en stor insättning och utdelningar, men det är skönt att värdet inte kom under 400 000 kr’s gränsen när man väl har kommit över den.

Det känns skönt att man äntligen har börjat få utdelningar som har märkts. Jag har under våren varit en flitig användare av aktieutdelningskalendern på http://www.dollarkursen.com/
På aktieutdelningskalendern kan man se när företagen i Sverige (plus Norge, Finland och USA) normalt ger utdelningar. Jag har använt aktieutdelningskalendern när jag har planerat vilka aktier man ska köpa så att man köper de i rätt ordning. Det vore trist att köpa dem månaden efter utdelningen. En mycket bra bonus är att Aktiestinsens och Warren Buffetts portföljer står med där också.

Jag gjorde en del förändringar i portföljen under april månad. När jag tänker efter kanske jag har varit lite för aktiv. Jag vill inte göra för många transaktioner, både pga av skatt och courtage, men jag ville ha något färre antal bolag i portföljen och därför sålde jag hela mitt innehav i både Fabege och SCA. Jag gick lite i vinst på båda men de har stått och stampat i flera månader nu så det kändes rätt. Jag sålde också av lite Axfood aktier (ungefär 10 000 kr). Jag köpte aktier i Ratos, Öresund, H&M, Kinnevik, Avanza, Lundbergs och lite BlackPearl för pengarna jag fick från försäljningarna och insättningen. Under månaden som gick har Avanza gått sjukt bra, medan Questerre har backat ordentligt. Jag behåller Questerre ändå, jag tror att aktien går upp när gaspriset stiger.

Nu ser portföljen ut som följer (i storleksordning):
Ratos 14,1 %
Öresund 9,1 %
H&M 9,0 %
Kinnevik 8,0 %
Tele2 8,0 %
Blackpearl 7,8 %
Questerre 7,8 %
SäkI 5,5 %
Avanza 5,4 %
Latour 5,2 %
Axfood 4,8 %
Lundbergs 4,4 %
Svolder 2,7 %
Midway 1,0 %
Likvida medel 6,8 %

En milstolpe mot miljonen – 400 000 kronors gränsen är nådd

Nu har jag kommit över 400 000 kr gränsen, närmare bestämt 410 000 kr. Det känns som att man har passerat en viktig milstolpe mot miljonen.

Jag ska nu förtydliga mina portföljrapporter något och lägger till posten ”likvida medel”. Jag har under månaden använt en hel del av mina tidigare likvida medel och har nu 25 000 kr kvar som buffert. För de övriga 50 000 kr köpte jag H&M för ungefär 29 000 kr, Lundbergs för ungefär 11 000 och 10 000 kr till i Ratos.

Min tidigare relation till H&M var att jag köpte H&M när de stod i 285 kr och sålde ungefär vid 400 kr strecket. Att sälja i det läget var inte ett bra beslut inser jag nu. Jag bet i det sura äpplet och köpte in mig igen och tänker att jag aldrig ska sälja H&M mer. H&M kommer att vara en bra investering i framtiden och det känns som ett mycket stabilt företag som kommer att växa under många år framöver och ge oss aktieägare bra avkastning.

Ratos och Lundbergs köpte jag också för de är två mycket stabila investmentbolag som jag tror på.

Antalet papper jag har nu är 16 st. Jag har tänkt att helst inte komma över 20 st.

I storleksordning ser portföljen ut som följer:
Ratos 13,0 %
Questerre 9,5 %
Tele2 8,4 %
Axfood 7,3 %
H&M 7,2 %
Fabege 6,4 %
SäkI 6,1 %
Öresund 5,8 %
SCA 5,7 %
Latour 5,3 %
Blackpearl 5,2 %
Kinnevik 4,9 %
Lundbergs 2,8 %
Svolder 2,7 %
Avanza 2,5 %
Midway 1,0 %
Likvida medel 6,1 %

Portföljrapport mars 2010

Portföljens värde idag är 390 000 kr (från 360 000 förra månaden) och ökningen kommer både från insättning av nytt kapital och en ungefärlig uppgång på 5 % på portföljvärdet. Om inte börsen sjunker alldeles för mycket kommer vi nå 400 000 kr innan sommaren som är vårt mål. Förhoppningsvis kommer vi upp till en halv miljon till årsskiftet.

Denna månad utökade jag posterna i Axfood och Ratos. Axfood är en mycket defensiv aktie som tickar på långsamt men säkert. Utdelningen är hög och stabil. (Den dag då man handlade Axfood utan utdelning sjönk aktien 5 %, vilket är mer än utdelningen. Lite anmärkningsvärt, tycker jag). Ratos är förmodligen Sveriges bästa investmentbolag som har haft fantastiskt resultat under de senaste åren. Utdelningen är också strax över 4 %. Jag har varken köpt nya bolag eller sålt något bolag under mars månad. Det känns bra att inte köpa och sälja för frekvent. Min strategi är att äga aktier i under 20 bolag, att inte byta dom för ofta och att kapitalet ska växa lugnt och fint och därför är det extra kul nu när man börjar se utdelningarna komma in på depåerna.

Det har varit lite psykologiskt jobbigt för min del med Questerre. Jag var upp nästan 50 % och nu är den nere på plus 7 %. Men jag håller den kvar, jag tror att det är bra att sitta still i båten.

De bolag jag har är desamma som förra månaden (i alfabetisk ordning)
Avanza
Axfood
Blackpearl
Fabege
Kinnevik
Latour
Midway
Questerre
Ratos
SCA
Svolder
Säki
Tele2
Öresund

Storleksordningen i min portfölj är följande:
Ratos 9,5 % (6,8 %)
Questerre 9,3 % (13,0 %)
Tele2 8,2 % (7,9 %)
Axfood 7,8 % (6,1 %)
Fabege 6,6 % (7,0 %)
Säki 6,4 % (6,3 %)
SCA 6,0 % (6,9 %)
Öresund 6,0 % (6,2 %)
Latour 5,6 % (6,7 %)
Kinnevik 4,9 % (4,9 %)
Blackpearl 4,8 % (5,5 %)
Svolder 2,8 % (2,5 %)
Avanza 2,4 % (2,5 %)
Midway 1,0 % (1,1 %)

Alla kan bygga en egen pengamaskin - av Tobias Schildfat

”Vägen till din första miljon – Alla kan bygga en egen pengamaskin” av Tobias Schildfat heter den senaste boken jag har fått ögonen på. Jag älskar denna sortens böcker!

Även om innehållet till många delar liknar andra böcker i samma genre så är denna är riktigt bra!! Jag kan verkligen rekommendera den. Tobias Schildfat har flera egna uttryckssätt jag inte har läst tidigare och även om man kanske har läst själva innehållet tidigare så förklarar han det på ett nytt och personligt sätt. Den är till viss del skriven för att få folk att börja spara och investera, men för min del tycker jag inte att det stör; Det kan alltid vara bra att gå tillbaka till grunderna även om jag själv kanske inte längre är nybörjare (men det finns alltid massor att lära…).

Schildfat undrar i inledningen av boken varför det är så få människor som tycker att det är spännande att prata om ekonomi och aktier etc. Många blir bara stressade och illa till mods när temat kommer upp. Han har därför i stället börjat ställa frågan om vilka drömmar folk vill uppnå och vad de skulle vilja göra om de hade alla pengar de behövde. I det läget börjar människors ögon lysa och då säger han att om ni börjar engagera er i er ekonomi och bygger en ”pengamaskin” så kan ni nå era drömmar. Han skriver ”Ju fler människor som med hjälp av en stark egen ekonomi vågar välja sitt liv utifrån sin passion och skapande kraft, desto bättre tror jag att vår värld kommer att utvecklas.” En mycket intressant tanke.

Grunden till att bli rik är egentligen väldigt enkelt. Först måste man få in pengar. Och efter utgifter och räkningar måste man ha ett överskott. Till sist, överskottet ska investeras. Det viktiga är att man inte måste ha ett gigantiskt överskott. Det räcker att det iallafall är lite. Sedan kan detta växa långsamt men säkert. Många börjar inte spara för att det ändå är så lite. Fel tänkt. Tänk om! Ett litet överskott är ett överskott och ett litet underskott är ett underskott. Och det är med överskott man får byggnadsmaterialet till en pengamaskin. Med underskott kan man aldrig bli ekonomiskt fri.

När Schildfat gick på lågstadiet fick han höra om Spara och Slösa (jag kommer också ihåg detta från lågstadiet) och han tycker att systrarna borde kompletteras med systern Investera. Det intressanta med Investera är att hon både sparar och slösar. Det viktiga är att göra det i rätt ordning. Först sparar man tills man, genom att investera, har byggt en pengamaskin. Och sedan, när pengamaskinen ger tillbaka pengar, kan man ”slösa” och unna sig saker. Man måste därför inte välja mellan att spara och slösa, man kan få båda delarna.

Ett sätt att få överskottet att växa varje månad är att se över alla utgifterna. Kan man klara sig på billigare boende, billigare bil, färre utgifter? Om man bor billigt under några år, kan man sedan få råd med sitt riktiga drömboende.

Jag får fortsätta snart igen, har läst halva boken hittills. (Boken är sprillans ny och kostar 158 kr på Adlibris.)

Peter Lynch - Beating the Street (3)(Peters princip 6-7)

Peter Lynch är mycket positiv till aktiebörsen. Han skriver att aktiemarknaden är nådig – klantarna får alltid en ny chans! Vid några tillfällen missade han några chanser där han var inne på att köpa aktier för en dollar styck, men avstod, för att sedan se aktien stiga till 30 dollar. Hans värsta miss var ett företag som kostade 25 cent per aktie som sedan steg till 65 dollar (Home Depot). Men, som han säger, det kommer alltid nya chanser!

Peter Lynch betonar flera gånger att ”Man måste behålla aktiefonder (aktier) för att tjäna pengar på dom”. Det är enda sättet. För de människor som skräms bort av aktier så är det ingen lösning att investera i aktiefonder. När aktiekursen går ner ger det oss ett köpläge med reapris, man ska inte sälja då utan istället ska man köpa mer.

Princip 6 – ”Om man ändå vill välja en fond, kan man lika gärna välja en som är bra.”

Ett problem med aktiefonder är att bara 25 % av fonderna är bättre än index. Detta innebär att 75 % är sämre än index. Peter Lynch har några teorier om varför det är så. Teori 1 – aktieförvaltarna är helt enkelt urusla. Teori 2 - aktieförvaltarna låtsas tänka själva men vågar inte avvika från index för mycket och resultatet blir sämre än index. Teori 3 – många utländska investerare köpte de stora och välkända företagen (de indextunga) och gjorde att just index gick upp. (De som hade aktier i mer okända företag hamnade därför på efterkälken). Teori 4 – indexfonderna är en självuppfyllande profetia. Många stora institutioner investerar i de stora indextunga aktierna och därför stiger indexfonderna bättre än de övriga. Personligen tror jag att alla teorierna kan vara förklaringen på många olika fonder.

Peter Lynch skriver att han inte hade någon särskild strategi när han investerade mer än att han tittade på företagens siffror och detaljer och köpte de företag som verkade bäst. Ofta köpte han de företag som konkurrenterna hade mest respekt för. Han sökte också efter företag som marknaden hade förbisett och undervärderat. Det går alltid att hitta undervärderade företag! skriver han.

Han investerade sällan i företag som han inte förstod. Han upprepar sitt råd om att alla borde investera i den bransch han/hon arbetar. Där har man en chans att förstå vilket företag som är bäst. Om man jobbar inom detaljhandeln eller bankerna borde man kunna bedöma vilka av bolagen som är konkurrenskraftigast. Personligen tycker Peter Lynch sig se att småbolagsfonder alltid vinner på sikt. Men då gäller det att ha tålamod eftersom det kan ta ett par år innan kursstegringen på småbolagen kommer igång ordentligt. Peter Lynch har också en teori om att alla sektorer av aktiemarknaden till slut kommer i ropet och därför ska man investera i det som har varit impopulärt ett tag.

Lite självkritik unnar han sig, han skriver att under hans första år hände det att han ”drog upp blommorna och vattnade ogräset” (ett uttryck som sedan Warren Buffett frågade om han fick tillåtelse att använda sig av). När Peter Lynch hittade ett företag som han gillade bättre än de han hade i portföljen köpte han detta företag och sålde ett annat. Men när han ser i backspegeln anser han att han sålde ofta för fort. Han övergav ibland några mycket bra företag för att köpa några sämre.

Sammanfattning av fondstrategierna (som jag också tycker kan översättas till aktiestrategier) är:

Placera så mycket pengar du kan i aktiefonder (aktier).
Fördela pengarna mellan tre och fyra kategorier av aktiefonder (aktier). På det sättet kommer du alltid ha pengar investerat i den bästa kategorin.
När du sätter in nya pengar i sin depå bör man satsa dem på den aktiefond (aktie) som är den bästa inom sin sektor men i den där branschen har kommit efter.
Byt inte aktiefonder (aktier). Håll dig till några stycken och flytta inte runt pengarna. Det är bättre att hålla sig till samma fonder/aktier hela tiden och inte försöka rida på olika vågor och köpa och sälja. Ett sådant beteende skadar bara nettoförmögenheten.

Nu går vi till nästa princip.

Princip 7 – ”Ett bolags kontorslyx står i direkt proportion till styrelsens ovilja att ge utdelningar.”

Under sina aktiva år gjorde Peter Lynch många företagsbesök och efter att ha besökt Taco Bells huvudkontor (som såg ut som en bilverkstad) formulerade han ovanstående princip. Man ska undvika företag som tycker det är oerhört viktigt att huvudkontoret ser bra ut, på bekostnad av utdelningarna. Huvudsyftet för företagsledningen måste vara att ge tillbaka till ägarna så mycket som möjligt.

Peter Lynch - Beating the Street (2) (Peters princip 4-5)

Beating the Street är mycket intressant som levandegör aktietänket mycket bra. Jag kan verkligen rekommendera den. Vi fortsätter:

Princip 4 – ”Man kan inte se in i framtiden i backspegeln”

Det som är lite extra intressant är att boken skrevs 1993 och då hade ekonomerna en del att bekymra sig över; bl.a. Sovjets undergång och hålen i ozonskiktet. Många ekonomer hade domedagspredikningar som Peter Lynch inte tycker att man ska lyssna till. Han skriver om andra tidigare kriser som inte hade ruinerat jorden eller världens börser, t.ex. Iran-Irak-kriget etc. Man kommer aldrig att veta vad som händer, men mänskligheten har en förmåga att komma tillbaka. Därför ska man inte titta för noggrant i backspegeln.

Peter Lynch skriver flera gånger om att förutsättningen för att tjäna pengar är att inte skrämmas bort från dem; kunskap om aktier är meningslös om man saknar viljestyrka. Den som är rädd saknar ofta viljestyrkan att våga investera på börsen. Han skriver att den som fullständigt struntar i marknadsläget och robotmässigt investerar efter tidtabell månad efter månad, han eller hon kommer att klara sig bättre än de som försöker hitta bottnar och toppar.

Precis som Warren Buffett skriver Peter Lynch om att det blir fantastiska reapriser på aktier när börserna faller pga oro för världsekonomin. De som istället investerar stort när alla andra säljer kan dubbla sina förmögenheter ganska fort. Men, det är enklare sagt än gjort. Varje kris verkar nämligen värre än den förra och det blir svårt att bortse från de många dåliga nyheterna. Men, som han upprepar om och om igen, det bästa man kan göra är att investera efter tidtabell månad efter månad.

Det som är ironiskt med aktier är att människor mår så mycket bättre när börsen går upp 20 % och aktierna är övervärderade istället för när börsen går ner 20 % och det kryllar av billiga köpvärda aktier. Det är ännu ett skäl varför det är så bra att köpa efter en bestämd tidtabell månad efter månad. Man kan vara expert på olika räknemodeller och balansräkningar men om man inte tror på en positiv börs litar man mer till de negativa nyheterna, och man vågar inte investera. Vi måste ha tro på att världen ska överleva, att människorna ska fortsätta stiga upp på morgnarna och ta på sig byxorna och att företaget som syr byxorna ska ge vinst till aktieägarna! Vi måste tro att hela världen är full av hårt arbetande och uppfinningsrika människor. Det är denna stora bild vi måste fokusera på. Inte micro eller macro, utan den ännu större bilden; tro på människan!

Den amerikanska börsen hade under 70 år fram till 1993 haft 40 kursfall på 10 procent eller mer. Över tio kursfall var på över 30 procent! Men de återhämtades! Under dessa 70 åren har börsen stigit i genomsnitt 11 procent per år. Att inte investera på börsen därför man är rädd för börskrascher är inte ekonomiskt försvarbart. Börsen har alltid kommit tillbaka. Börskrascher är lika återkommande som en köldknäpp i Minnesota. De som vet att köldknäppen kommer kan köpa ännu mer aktier på rea än de som blir rädda och säljer i panik.

Princip 5 – ”Det är meningslöst att betala någon för att sätta på radion”

Betala inte någon annan för det du kan göra!! Man bör inte investera i obligationer, men om man vill göra det, låt ingen annan ta betalt för det… Åter igen talar sig Peter Lynch varm för varför man ska investera i aktier och inte i obligationer. En viktig skillnad mellan aktier och obligationer är att när företagen blir mer lönsamma får aktieägarna del av vinsterna, utdelningen höjs oftast när vinsterna höjs. Samtidigt finns det inte något företag sedan Medicis dagar som har belönat obligationsägare genom att höja räntan. Samtidigt krymper obligationens värde med inflationen. Därför är ett enkelt sätt att bygga upp en trygg portfölj att köpa företag som har ökat utdelningen i 10 år i rad. Behåll aktierna tills de slutar öka utdelningen. Många människor oroas dock att en börskrasch ska utplåna kapitalet, och därför köper de obligationer.

Jag kommer inte köpa obligationer… Och jag tänker inte någon annan investera mina pengar heller.

Peter Lynch - Beating the Street (1)(Peter princip 1-3)

Efter att ha läst och skrivit om Warren Buffett så kände jag att det skulle vara kul att fördjupa mig i ytterligare en gurus visdom. Därför har det nu blivit dags för Peter Lynch och hans bok ”Beating the Street”. Hans portfölj Fidelity Magellan steg med 2700 % på tretton år (nära 30 % per år) och var till slut lika stor som Ecuadors BNP på 14 miljarder USD.

Peter Lynchs favoritaktier är små snabbväxande företag som varit lönsamma under några år och som bara fortsätter att växa. Hans strategi är att öka innehavet i de aktier som går bra och undviker långsamt växande företag. Han menar att det finns mängder av bra aktier och att det räcker med att hitta ett par, den som vänder på flest stenar hittar flest intressanta företag. Lyckas man i 60 % av sina placeringar är man duktig. Vi småsparare kan glädjas åt att han anser att småspararna lättare än de professionella förvaltarna kan hitta vinnaraktier genom att observera omgivningen och få en uppfattning om vilka företag som går bra.

I sin bok har Lynch skrivit ett antal principer som han hänger upp texten kring. Jag kommer här citera de första principerna och skriva om dessa.

Princip 1 ”Om operan vinner med 3-0 över fotbollen, vet du att det är något fel med ditt liv.”

Om man oftare går på arbetsrelaterade kvällsevenemang (operor) än vad man ser sina barns fotbollsmatcher så har det blivit fel i prioriteringarna. Det förvånade mig lite i början på inläsningen av denna bok att han skrev såpass mycket om hur viktigt det är att prioritera familjen och att tänka på att inte offra barnens barn- och ungdomstid för arbetet. Arbetet kommer alltid att finnas kvar, men barnen flyger snabbt sin kos. Av denna anledning, vid 46-års ålder, valde han därför att sluta som förvaltare eftersom han kände att han gick miste om sina barns liv. (Han fortsatte bara som styrelseledamot i ett antal ideella organisationer där han hjälpte dem att förvalta sitt kapital.)

Jag kan ju inte annat än hålla med. Jag vill självklart bli rik/förmögen/ekonomiskt oberoende, men om man aldrig får se barnen kanske pengarna inte är värda så mycket. Och för barnens del antar jag att de hellre vill ha föräldrarna närvarande än ett fett arv.

Efter denna inledning kommer han in på aktierna och hur man ska tänka vid sina investeringar.

Princip 2 ”Herrar som föredrar obligationer vet inte vad de går miste om”

Peter Lynch ratar bl.a. obligationer eftersom aktier är överlägset bäst att placera sina tillgångar i. Förr eller senare kommer alltid aktierna att vinna mot obligationer, bankränta eller vad det nu kan vara. Det spelar ingen roll om man investerar i large cap, middle cap eller small cap. Aktier kommer alltid att slå allt annat.

Peter Lynch är mycket uppmuntrande gentemot oss småsparare och amatörer. Han skriver att småsparare som ägnar lite tid åt att studera företagen i sin bransch kommer att slå 95 % av de professionella aktieförvaltarna.

Men det svåra är att blunda för världens bekymmer tillräckligt länge för att hålla kvar sina investeringar tills de lyckas. Det är modet (och inte intelligensen) som avgör hur bra det kommer att gå. En intelligent, men rädd, investerare kommer förmodligen bli bortskrämd från aktiemarknaden och kommer därför inte att kunna tjäna några pengar. Men som sagt, man kan aldrig ge några garantier, men ju kunnigare och modigare man är, desto större chanser har man att lyckas.

Princip 3 ”Investera aldrig i en idé som du inte kan rita en bild av.”

Regeln innebär att förvaltare måste undvika företag som man inte begriper. Principens ordalydelse kommer från att han fick kontakt med en sjundeklass i S:t Agnes School i en förort till Boston år 1990. Deras lärare ville bevisa att vem som helst kunde bli duktig på att investera utan att ha avancerade dataprogram eller dylikt. Denna klass överträffade under två år 99 procent av alla fonder. Deras portfölj steg med 70 procent jämfört med index som steg med 26 procent. Sjundeklassarna läste finanstidningarna och gjorde listor på spännande företag att investera i. Sedan gjorde de en utredning av dessa företag och bestämde vilka aktier de skulle välja. Eleverna var tvungna att kunna förklara exakt vad företagen gjorde innan de kunde välja aktien. Några exempel på vad de investerade i är Wal-Mart, Disney, Pepsi, Nike, McDonald’s och Pentech (pennor). Det var enkelt att rita dessa företag och produkter.
S:t Agnes-klassen skrev också upp ett antal investeringsregler. Här kommer dom.

Man måste låta pengarna vara kvar på aktiemarknaden under lång tid.
Ett bra företag ökar i allmänhet utdelningarna varje år.
Man bör diversifiera, för av fem aktier man väljer visar sig en vara mycket bra, tre hyfsade och en mycket dålig.
Bli inte kär i en aktie.
Man måste läsa läxan, innan man investerar.
Köp små företag på lång sikt.
Man bör inte köpa en aktie för att den är billig, utan istället för att man har stor kunskap om den.

Peter Lynch skriver också kraftfullt om att man måste investera efter en regelbunden tidtabell. Detta gör att man inte behöver gissa om marknaden är på väg upp eller ned. Och man ska inte heller köpa eller sälja på impuls. Det är 0fta mycket förödande för kapitalet. Man ska investera varje månad, samma datum, samma belopp. Det ska göras ”automatiskt”. Sedan behåller man aktierna vad som än händer. Som exempel nämner han några aktieklubbar i USA som, under börskrisen 1987, inte brydde sig om domedagsprofeterna utan fortsatte köpa aktier regelbundet. Det är lätt att bli bortskrämd från aktier, men om man investerar regelbundet kommer det alltid att löna sig.

Peter Lynch skriver också om ”femregeln” från NAIC (National Association of Investors Corporation). Denna innebär att man inte ska investera i färre än fem aktier. Han hävdar att av fem aktier går ofta en aktie dåligt pga oförutsedda problem, tre aktier utvecklas ungefär som förväntat och den femte aktien ger stor avkastning. Några andra regler från NAIC är att investera regelbundet och att inte ha fler aktier än man kan hålla sig informerad om. Vidare ska man lära sig hur man beräknar om en aktiekurs är låg, hög eller rimlig och hur man ska läsa en balansräkning för att ta reda på om ett företag har tillräckliga resurser för att överleva dåliga tider.

Boken är hittills mycket bra och intressant. Det ska bli spännande att fortsätta läsa och skriva om Peter Lynchs bok.

Portföljrapport februari 2010

För några veckor sedan hade jag en investerarkris och flera bloggarvänner hörde av sig med många uppmuntrande ord och goda råd. Tack till er alla! Jag tog till mig många råd och har nu kommit tillbaka lite mer ”Buffett-lugn”. Det var nyttigt att uppleva både rädsla och girighet, det är inte lätt att komma ifrån de känslorna när Mr Market är i farten.

Mitt mål är ju att investera i bra företag som stiger i värde, långsamt men säkert, och ger bra utdelning. Jag anser mig varken vara tillräckligt kunnig eller ha tillräckligt med tid för att daytrada eller vara särskilt aktiv på börsen. Men jag försöker att spara regelbundet varje månad (ungefär 10 000 kr) och investera dessa i aktier. Jag försöker också att ändra i portföljen så lite som möjligt eftersom jag bara blir girig, rädd och stressad.

Men jag tycker ändå att det går ganska bra, portföljens värde är nu 350 000 kr. Om mina aktier går upp ungefär 20 % och jag kan fortsätta spara i denna takt har jag en halv miljon till årsskiftet. Men nu är det allt lite turbulent så vi får se…

Förändringarna denna månad är att jag har köpt mer Latour-aktier. Jag har också köpt några i Midway. Det som var jobbigt för någon månad sen var att Questerre gick ner mycket och Nokia gjorde en bra rapport och jag hade precis viktat om mellan dessa två aktier. Men nu i backspegeln känns det bra att jag ändå hade is i magen (trots alla jobbiga känslor) och behöll Questerre-aktierna. (Jag får ge Kalles Farsa ett stort tack igen också.) De är nu uppe på + 30 % efter inköp. Och det är därför som Questerre nu är 13 % av portföljen (utan ytterligare inköp).

Jag måste säga att jag är riktigt nöjd med att jag har haft is i magen och varit lugn och varken köpt nytt eller sålt av något innehav denna månad efter min kris. (Det är klart att man måste få ändra sina investeringar, men jag vill vara så stillsam och lugn som möjligt på börsen.)

Det är alltså samma företag som förra rapporten:
Avanza
Axfood
Blackpearl
Fabege
Kinnevik
Latour
Midway
Questerre
Ratos
SCA
Svolder
Säki
Tele2
Öresund

Storleksordningen i min portfölj är följande:
Questerre 13,0 % (10,0 %)
Tele2 7,9 % (8,4 %)
Fabege 7,0 % (7,1 %)
SCA 6,9 % (6,9 %)
Ratos 6,8 % (6,9 %)
Latour 6,7 % (5,4 %)
Säki 6,3 % (6,6 %)
Öresund 6,2 % (6,7 %)
Axfood 6,1 % (6,2 %)
Blackpearl 5,5 % (6,2 %)
Kinnevik 4,9 % (4,9 %)
Avanza 2,5 % (2,8 %)
Svolder 2,5 % (2,6 %)
Midway 1,1 % (0,6 %)

Buy and hold - Buffett light

Jag ser mig fortfarande som en nybörjare inom aktier och försöker hitta min investerarstrategi. En av mina investerarförebilder är Buffett. Jag har nu upplevt att om jag ska följa Buffetts alla olika ”regler” blir det lite för komplicerat för mig i min nuvarande kunskapsnivå. (Jag hoppas naturligtvis att utvecklas och lära mig mer under många år framöver.) Däremot känns det realistiskt att försöka göra ungefär som Aktiestinsen; att köpa bra aktier och sedan behålla dom. Det känns inte så komplicerat, även om jag hela tiden tänker fortsätta förkovra mig om Buffett. Denna strategi, buy and hold – köp och behåll, ser jag som en ”Buffett light”-strategi.

Per H Börjesson säger också att placeringar är relativt enkelt: köp tio aktier och behåll dem! Jag anser inte att jag är så kunnig att jag bara kan välja ut tio bra aktier ch därför vill jag diversifiera. Aktiestinsen har aktier i över 50 olika bolag. Mycket diversifierat med andra ord. Jag kanske inte behöver skämmas om mina innehav kommer över 20 olika papper.

Vad jag tycker är särskilt motiverande med Aktiestinsens placeringsstrategi är långsiktigheten. Aktiestinsen behåller sina aktier både i uppgång och nedgång. Hans stora tålamod och förmåga att inte drabbas av panik är imponerande. Detta är en stor likhet han har med Buffett och andra stora legendariska investerare.

Sunt förnuft, att utnyttja ränta-på-ränta och att återinvestera utdelningarna är Aktiestinsen hemlighet. Hans grundregler handlar bl.a. om direktavkastning och p/e-tal. Direktavkastningen ska vara på mellan 3 och 6 % och p/e-talet ska vara mellan 5-20. Och han lånar inte till att köpa aktier.

Kanske jag är närmare Aktiestinsen än Buffett?

Bra företag - dåliga aktier???

Bloggare yxhugg har skrivit en intressant blogg som heter ”Bra företag – Dåliga aktier”. Han skriver att en fälla på aktiemarknaden är att fina företag inte alltid är en lämplig aktie att äga. Han fortsätter med att fråga hur man skiljer på bra företag och dåliga aktier. Tumregeln är, skriver han, att man ska titta på om företaget tjänar pengar. Det gäller dock att se igenom den glättiga fasaden som många företagsledningar vill framställa och även avslöja de ”luriga” vinstbegreppen som finns, fortsätter han.

Yxhuggs rubrik är mycket intressant! Men jag måste erkänna att jag inte riktigt fick med mig vad han ville säga. Menar han att det finns bra företag vars aktier är dåliga? För om vinstbegreppet är rättvisande och företaget gör vinst, då blir väl aktien en bra aktie?!? Däremot kan jag tänka mig tvärtom, att dåliga företag ibland kan ha en bra (spekulativ) aktie som går bra en period iallafall. Men efter ett tag borde ju aktiens värde gå ner. För om man använder sig av FA borde ju aktiekursen så småningom bli rättvisande efter att ha varit över- eller undervärderad!? Däremot kanske det inte blir samma resultat om man använder TA?

En del har skrivit på olika bloggar och forum att t.ex. Tele2 aktien är undervärderad (yxhugg nämnde också den här aktien). En del tycker att den borde ha varit värd det dubbla. Men utdelningen är hög och aktievärdet går troligen upp långsamt men säkert. (Idag är den upp 2,8 % hittills.) Ett annat exempel från min portfölj är Axfood som ger en bra utdelning, den aktien har gått upp långsamt, men den tickar fortfarande på. Den kommer jag behålla ett bra tag till. Kanske aktier som är ”dåliga” inte stiger lika fort som index under vissa perioder men å andra sidan inte sjunker så lågt som index under lågkonjunkturer?

Det hade varit intressant om yxhugg (eller någon annan) ville utveckla frågorna som rubriken ger upphov till! Vad är det jag har missat?

Jag har kommit ur rytm och fått en investerar-identitets-kris

Flera läsarvänner har påpekat för mig att jag har kommit ifrån Warren Buffetts principer. ”[Dina börsaktiviteter] låter inte som Buffett” skrev dollarmagnus (han har en mycket bra hemsida www.dollarkursen.com, särskilt bra är utdelningskalendern). Och det är sant. Jag har en investerar-identitets-kris. Jag försöker vara som Buffett men jag klarar det inte. Jag klarar ingenting just nu. Jag har kommit ur rytm i mitt investerande. Jag tar mina beslut nästan bara på känsla. Inga noggranna analyser.

Å andra sidan är jag nöjd med min portfölj. Idag tog jag bort AstraZeneca, för det kändes bra, från min portfölj. Jag köpte istället mer av SäkI, Latour och Fabege. Och det är jag nöjd över. Men det känns som att jag borde vara noggrannare i mina analyser och köpa större poster mer sällan. Jag borde inte ta beslut på magkänsla och intuition. (Mitt i all bedrövelse hade jag tur med försäljningen av SKF. Någon dag eller två efter försäljningen började SKF:s aktiepris sjunka från 125 kr (har jag för mig) till 113 kr. Ibland ska man ha tur också…)

En annan bloggarvän tipsade mig om att ta en paus och vänta tills jag hittade rytmen på börsen igen. Det kanske jag borde göra. Ytterligare en bloggarvän skrev om att en kompis till honom tittade bara på sin depå när börsen gick upp och gjorde en ”struts” när börsen gick ner. Det är ungefär så jag har börjat göra. Mina nerver leker med mig just nu. All logik säger åt mig att jag borde lugna ner mig och se framåt och göra noggranna analyser. Men kanske har jag drabbats av Grahams Mr Market syndrom; girighet och rädslor styr mig just nu. Jag hoppar hit och dit och har fått börs-adhd. Jag kanske borde ”fasta” och rensa ur systemet innan jag återkommer.

Har ni mer rutinerade investerare några tips och råd, till en girighets- och rädslostyrd stackare?

MVH svenskmillionaire

Nu ser portföljen ut som följer.
Avanza
Axfood
Blackpearl
Fabege
Kinnevik
Latour
Midway
Questerre
Ratos
SCA
Svolder
Säki
Tele2
Öresund

Storleksordningen i min portfölj är följande:
Questerre 10,0 %
Tele2 8,4 %
Fabege 7,1 %
SCA 6,9 %
Ratos 6,9 %
Öresund 6,7 %
Säki 6,6 %
Axfood 6,2 %
Blackpearl 6,2 %
Latour 5,4 %
Kinnevik 4,9 %
Avanza 2,8 %
Svolder 2,6 %
Midway 0,6 %

Halvångest och nästan depression - Portföljrapport januari 2010

Jag har haft ett tufft dygn då jag bittert har ångrat några av mina köp- och säljbeslut. När jag såg nyheterna om rapporterna blev jag helt kall i magen. Jag har t.o.m. tvivlat på om jag har nerverna som krävs för att vara på börsen.

Efter rapporterna igår, med efterföljande aktierusning (t.ex. Nokia), insåg jag att jag har förlorat ungefär 20 000 kr (eller mer) på mina senaste beslut bl.a. när jag sålde Nokia strax innan rapporten och istället köpte på mig mer av riskfyllda Questerre. Eftersom jag har lagt in ungefär 10 000 kr i sparandet och borde ha haft 345 000 kr i depån har jag i stället 325 000 kr. Det känns inte bra. Det känns som att mitt otåliga sinne spelar mig elaka spratt. Särskilt efter att ha läst och skrivit om Buffetts huvudregel om att köpa och behålla bra företag. (Å andra sidan kan jag nog säga att om jag inte hade läst Buffett så hade jag kanske daytradat och det hade inte varit bra varken för mig eller mitt arbete.)

Det blev ganska stora förändringar under månaden, trots att jag ju egentligen vill följa Warren Buffetts råd om att vara mycket långsiktig och inte röra inköpen. De bolag jag sålde av var Investor och Nokia, mitt största innehav.

Vad gäller Investor vill jag först säga att jag har varit mycket irriterad på SEB som delar ut bonusar till anställda istället för att ge utdelning till aktieägarna. Det verkar som att de har förlorat vettet, aktiebolag är till för att ge aktieägare vinst och inte ge de anställda bonusar. Och vad gör SEB:s största ägare, Investor, åt det? Ingenting. Hårresande. (Jag tycker definitivt att alla som fortfarande är kunder i SEB borde byta bank!) Sedan tycker jag att företagen Investor har inte är så intressanta. Förutom AstraZeneca som jag äger direkt istället. När jag sålde Investor gick jag lite i plus (efter courtaget).

Vad gäller Nokia så köpte jag aktier tidigare i somras/tidig höst. Jag har alltid gillat telefonerna. Min första telefon var en Nokia etc. Jag borde ha behållt Nokia.

Jag har också sålt SKF, men det beror inte på att jag inte gillar företaget. Tvärtom tycker jag att SKF är mycket pålitliga och effektiva. Däremot är utdelningen inte jättehög och jag tror att aktieuppgången kommer att stanna av. Aktien har stått och stampat länge nu och jag tar min vinst och köper annat för pengarna.

Jag har under månaden köpt Questerre (naturgas), Tele2, Axfood, Fabege och SäkI. De fyra sistnämnda är typiska defensiva aktier med hög utdelning. Det gillar jag. Jag ser fram emot våren med utdelningarna, det blir första gången i mitt investerarliv som jag upplever utdelningens ljuva sötma på riktigt (och inte bara några hundralappar). Kanske det blir 7 000 – 8 000 kr i utdelningar under våren. Questerre däremot är ett (förhoppnings)bolag som jag spekulerar i, rent ut sagt. Jag gillar inte att säga att jag spekulerar, men jag tror ändå att Questerreaktien kommer att stiga mycket framöver (även om aktien har gått ner mycket de senaste veckorna). Jag tänker att jag har investmentbolag och defensiva aktier som bas och sedan kan jag ha några lite mer riskfyllda aktier på toppen.

Så här ser portföljen ut nu.

AstraZeneca
Avanza
Axfood
Blackpearl
Fabege
Kinnevik
Latour
Midway
Questerre
Ratos
SCA
Svolder
Säki
Tele2
Öresund

Storleksordningen i min portfölj är följande:

Questerre 9,4 %
Tele2 8,5 %
SCA 7,1 %
Ratos 6,9 %
Öresund 6,8 %
Axfood 6,3 %
Blackpearl 6,2 %
AstraZeneca 5,8 %
Fabege 5,0 %
Kinnevik 4,9 %
Säki 4,9 %
Latour 4,1 %
Avanza 2,9 %
Svolder 2,7 %
Midway 0,7 %

Warren Buffetts fyra mentorer/lärare

Robert G. Hagstrom skriver i boken ”The Warren Buffett Way” att Buffett har fyra ”lärare” eller mentorer. De är följande: Benjamin Graham, Philip Fisher, John Burr Williams och Charles Munger. Buffetts strategi är hans egen, men den vilar på visdom och kunskap han har fått från de fyra ovanstående. Jag tänkte kortfattat gå igenom vad Buffett har tagit till sig från sina mentorer, efter en kort presentation av var och en.

Benjamin Graham, 1894-1976

Buffett har vid många tillfällen sagt att Grahams bok ”The Intelligent Investor” är den bästa bok som har skrivits om investeringar. I denna ville Graham få fram en definition på investering som skilde sig från att spekulation. Hans definition av en sann investering är att den har två kvaliteter. Först har den en grundläggande säkerhet för det grundläggande kapitalet. Sedan har den en tillfredsställande avkastning. En investering är alltså en placering efter noggrann analys som lovar säkerhet till det ursprungliga kapitalet och en tillfredsställande utdelning. De inköp som inte möter dessa krav är spekulativa. Man måste studera alla faktum och från det dra logiska och sunda slutsatser. Graham sa att regel nummer ett är att inte förlora pengar. Regel nummer två är att inte glömma regel nummer ett.

Graham har två metoder för att välja aktier. Den första är att bara köpa aktier för under två tredjedelar av dess nettovärde och den andra metoden var att köpa efter p/e-talen. Vidare måste tillgångarna vara större än skulderna. Hur hittar man undervärderade aktier enligt Graham? Man tar reda på om det inneboende värdet bl.a. genom att se bolagets tillgångar, hur mycket tjänar företaget, hur stora är utdelningarna och hur kommer dessa att se ut i framtiden. Värdet är alltså inte bara tillgångarna utan också hur mycket pengar tjänar företaget. Idag är det inte många som tar beslut endast på p/e-talen. Men Grahams övertygelse vilar på några antaganden. Först antog han att marknaden ständigt satte fel pris på aktierna vanligtvis p.g.a. rädsla eller girighet. På höjden av optimismen drog girigheten iväg aktien bortom dess inneboende värde. Marknaden blir överprisad. Andra gånger skapade rädsla en undervärderad marknad och priset hamnar under det inneboende värdet. En duktig investerare kan vinna på den ineffektiva marknaden.

Philip Fisher, 1907-2004

Fishers strategi går ut på att investera i bolag som för det första har potential över genomsnittet och för det andra det mest kompetenta ledarskapet.

Det allra viktigaste är att företaget har potential att öka försäljningen över genomsnittet. Och Fisher menar att företagen som kan öka försäljningen mest är de som fokuserar på forskning och utveckling och har en effektiv försäljningsorganisation. Man bör endast investera i företag som kan visa på vinst år efter år. Fisher säger att inget företag kan gå med vinst om de inte har lyckats bryta ner de olika kostnaderna och förstå alla olika kostnader i olika steg i processen. Att ha kompetent personal som arbetar med kostnadsanalys och redovisning. Om man har rätt analys kan man dirigera pengarna till de områden i företaget som man tjänar mest pengar på. En annan viktig del som Fisher betonade var förmågan att växa utan att be aktieägarna om mer pengar.

Ledarskapets kvalitet var Fisher andra grundpelare. De bästa ledarna/cheferna är mycket bestämda om att utveckla nya produkter och tjänster som gör att försäljningen kan öka. De bästa ledarna kan implementera företagets långsiktiga mål med dagliga rutiner. Vidare är total ärlighet och integritet oerhört viktigt. Beter de sig som aktieägarnas förvaltare, eller försöker de bara sko sig själva? Man kan lära sig en hel del om företaget genom att lägga märke till hur ledarna beter sig i svårigheter. Vidare är det viktigt att företagets chefer och ledare har en bra relation till de anställda. De anställda måste känna att företaget är ett bra ställe att arbeta på. Och cheferna måste uppleva att det är kompetensen som gör om man stiger i graderna och inte godtyckliga beslut eller favoritism. En annan viktig fråga är om VD:n kan delegera.
Till sist. Fisher investerade i få företag, mindre än tio. Ofta bestod portföljvärdet till 75 % av bara tre-fyra bolag.

John Burr Williams, 1900-1989

Williams beskrev sin teori om att köpa aktier på följande sätt. ”A cow for her milk; a hen for her eggs; and a stock, by heck, for her dividends.” Som vi kan förstå betonade han utdelningarna. Han utvecklade följande enkla modell. För att räkna ut dagsvärdet av en aktie gör vi en kvalificerad gissning om hur mycket kontanter som aktien kommer att ge ut under dess ”livstid” och beräkna sedan vad det är värt idag. Detta är den metod som Warren Buffett använder sig av idag. Han anser att det snabbaste sättet att bedöma företagets värde är att se efter hur mycket utdelningar som aktieägarna får. Williams skriver att om ett företags vinster inte delas ut till aktieägarna utan istället investeras så borde denna investering ge desto större utdelning senare. Om inte så är det bortkastade pengar. Kort sagt, en aktie är endast värd det man kan få ut av den.

Charles Munger, 1924-

Buffett och Munger träffades 1959 och år 1978 blev han Berkshires vice ordförande. Mungers investeringprincip är sunt förnuft. Han har argumenterat för att man ska betala ett ”ok” pris (fair price) för kvalitetsbolag. Eller som Warren Buffett själv har sagt ”It’s far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price.”

Warren Buffett tog till sig idéer från dessa fyra investerare och har alltså lyckats att få ihop flera olika teorier till sin egen filosofi. Kvalitativ förståelse av företaget enligt Fisher och kvantitativt enligt Graham. Från Charlie Munger har Buffett fått tankarna att det kan vara värt att ibland lägga upp pengarna för att köpa ett bra företag. Han har berättat att han förstod det efter att han gjorde några dåliga inköp utifrån Grahams tankar om att köpa billiga bolag. Problemet var att bolagen inte bara var billiga, de var dåliga också. Graham hade inte tagit i beräkningen företagens ledning, som Fisher betonar så hårt. Däremot anser Buffett att Grahams tankar om säkerhetsmarginalen, att köpa bolag vars pris är lägre än värdet, är grundläggande. Och att människornas rädsla och girighet gör att de spekulerar istället för att investera. Om man kan isolera sig från de känslomässiga virvelvindarna kan man utnyttja det irrationella beteendet från marknaden och utnyttja marknadens upp- och nedgångar. Philip Fisher var mycket annorlunda jämfört med Graham. Fisher betonade mer ledarskapets roll och han betonade också att fokusera på få företag. Faran i att äga för många aktier är att det blir svårt att ha kontroll på alla samtidigt. Från Williams fick Buffett en effektiv metod att beräkna det inneboende värdet av ett företag.

Investmentbolag och "konsumentinvesteringar"

En läsare gjorde mig uppmärksam på att jag hade drygt 30 % i portföljen i investmentbolag. Och det stämmer, 31,8 %. Jag tänker mig kanske att öka det med tiden till kanske 50 % eftersom jag tror att det är mycket bra långsiktiga investeringar. Flera av investmentbolagen ger också bra utdelningar.

Sedan har jag 10 % i ”spekulationsbolag” eller ”chansningsbolag”; BlackPearl och Questerre. Det är de aktierna som kan rusa flera hundra procent även om man aldrig kan veta. BlackPearl är up 55 % sedan inköp.

Efter det har jag några aktier som jag vill kalla ”konsumentinvesteringar” som SCA, Tele2, Avanza, Axfood och Nokia. Det är de företagen som jag ständigt köper varor/tjänster ifrån och som jag tror kommer att generera utdelning. Kurserna kommer nog också att långsamt men säkert stiga. 29 % av portföljen är dessa företag. Det känns bra att äga en liten del av företagen jag ständigt handlar av...

Sedan har jag AstraZeneca, Fabege och SKF kvar. Det är företag jag tror att kommer att generera vinst under lång tid. AstraZeneca ger bra utdelning och är mycket billig. Fabege ger också bra utdelning och jag tror att fastighetsaktier kan vara bra att ha. SKF är ett gammalt och stabilt bolag med en produkt som man alltid kommer att behöva. Nackdelen med SKF är att utdelningen inte riktigt är så hög som jag önskar. Vi får se hur vi gör.

Vi får se vilka förändringar det blir när jag sätter in sparandet från denna månaden.

Bodo Schäfers 10 aktieregler

I ”Vägen till ekonomisk frihet” skriver Bodo Schäfer bl.a. om att spara i aktier. Han har tio regler för aktiesparande som jag tänkte skriva och diskutera något. När jag läste boken för första gången för tre år sedan var jag mycket fascinerad av den. Jag gillar fortfarande bokens innehåll och kan rekommendera den även om jag nu kan se vissa brister, den kan vara lite ”förenklad” i vissa sammanhang. Vi får se vad ni läsare tycker om de tio reglerna om aktier.

Innan han går in på de tio reglerna ställer han några frågor: Har du tiden och intresset för aktier? Har du tillräckligt med pengar för att sprida kapitalet och ändå ha en buffert till oförutsedda händelser? Har du tillräckligt starka nerver? Om man inte kan svara ”Ja!” på dessa frågor ska man hålla sig undan börsen, anser han. Man måste ha disciplin och man måste tycka att det är intressant och roligt. Annars går det inte bra.

Regel 1. Efter varje kursfall kommer en kursuppgång!

På börsen växlar goda och dåliga tider. Det är viktigt att man inte säljer sina aktier när kursen är i botten. Om man bara väntar går kurserna upp efter ett tag. Det gäller alltså att ha mycket disciplin och tålamod.

Regel 2. Satsa pengarna i minst två år.

Man ska inte köpa aktier om man inte kan låta de vara under minst två år. Behöver man pengarna inom två år, låt bli börsen. Detta beror bl.a. på att om kurserna går ner och du måste ha kontanter så tvingas du sälja med förluster.

Regel 3. Köp minst fem olika aktier, men inte mer än tio.

Man bör sprida riskerna på minst fem aktier. Det är alldeles för riskabelt att köpa endast en aktie. Men köp inte fler än tio eftersom det blir svårt att ha koll på alla då. Detta råd ligger i linje med Warren Buffetts tankar med max 10 papper.

Regel 4. Man har inte gjort någon vinst eller förlust förrän man har sålt aktien.

Man ska inte sälja sin aktie när börskursen rasar. Och när kursen har stigit och har nått sin förväntade aktiekurs ska man sälja av en del. För att kunna komma ihåg vilken kurs man hoppas kunna nå med sin aktie bör man anteckna varför man har köpt en aktie och vilket kursmålet är. (Detta påminner mig om Kristoffer Stensrud som redovisar vilket kursmålet är och när målet är uppnått säljer innehavet. Men han varken köper eller säljer i ett enda svep dock, han låter det ofta ta några månader.)

För att ”aldrig sälja en aktie med förlust” föreslår Bodo Schäfer att man använder ”Den gyllene vägen”. Den innebär att man använder 50 % av sitt kapital och köper mellan 5-10 aktier från olika länder och branscher och bara satsar på det ledande företaget i varje bransch. Men man väntar på en kris och köper endast när aktiekursen har gått ner 30 % från sina högst noterade kurser. Sjunker kursen ytterligare 30 % köper man på sig mer efter sex månader (inte innan). Om det går ned ytterligare 30 % köper man efter sex månader igen. Sedan gäller det att vänta på börsuppgången. På detta sätt, menar han, kommer man att alltid sälja sina aktier med vinst. (En viktig del i denna strategi är att man köper de bästa företagen, annars är strategin alldeles för riskabel.)

Regel 5. Vinsterna kommer från kursuppgångar och utdelningar.

För att få en bra utdelning så bör man investera i stora bolag, med bra reserver som går med vinst. För att däremot få stora kursuppgångar ska man satsa på unga företag som ingen känner till som sedan blir stora. Detta påminner om Peter Lynchs taktik, han hade många småföretag i sin fond. Warren Buffett däremot vill inte satsa på små och unga företag.

Regel 6. Se kraschernas fördelar, ”aktie-rea”.

Denna regel tillhör ”Den gyllene vägen”-strategin som vi läste om i regel 4. Köp aktier när det är kris. Det är ofta jobbigt, men det lönar sig! Enligt regel 1 kommer det alltid en kursuppgång och därför ska man köpa i dippar. Man måste därför se till att man aldrig investerar hela sitt tillgängliga belopp, utan att man behåller en del kontanter (cash is king) för att kunna köpa mer om kursen dippar ännu mer.

Regel 7. Lyssna inte på alla andra.

”Den som gör vad alla andra gör, får också det som alla andra får.” Köp inte när alla andra köper. Sälj inte när alla andra säljer. Detta känner vi också igen från Warren Buffett som säger, var girig när andra är rädda och var rädd när alla är giriga.

Regel 8. Skaffa information och ta rationella beslut.

Strunta i intuitionen och känslorna. Använd bara det sunda förnuftet.

Regel 9. Låna aldrig för att investera i aktier.

Många personliga tragedier har inträffat efter att man har lånat för att investera på börsen.

Regel 10. Aktier är den bästa sparformen!

Aktier är bättre än någon annan sparform. Det har alltid varit så och kommer att fortsätta så. Inflationen skadar bankmedlen, men hjälper aktievärdet att stiga. När allt blir dyrare stiger även värdet på aktierna. Om man vill bli ekonomiskt oberoende måste man investera i aktier (eller eventuellt i fonder om man inte orkar investera i aktier själv).

Jag tycker att hans regler har en del intressanta tankar, även om det blir något förenklat. Men boken hjälpte mig att bli intresserade av aktier, och i år har jag har läst mer och mitt intresse växt mycket. Det är mycket intressant att jämföra olika författare och skribenter (bl.a. bloggare) med varandra.

Portföljförändringar och -värde

Från senaste portföljrapport har följande förändringar skett. Svolder (investmentbolag) har tillkommit med knappt 9 000 kr och Questerre (naturgas) har tillkommit med drygt 10 000 kr. Svolder har jag köpt pga deras höga utdelningar och deras företagsportfölj som ser mycket bra ut. Questerre har tillkommit som en liten chansning. Jag har ungefär 10 % av portföljen i ”chansningsbolag” (Questerre och BlackPearl).

Värdet på portföljen är nu 330 000 kr. Det är gott att se att portföljvärdet går upp. Jag hoppas att målet på 500 000 kr till årets slut kan nås (genom sparande, utdelningar och höjda aktiekurser).

Nu ser portföljen ut som följer i alfabetisk ordning.

AstraZeneca
Avanza
Axfood
Blackpearl
Fabege
Investor
Kinnevik
Latour
Midway
Nokia
Questerre
Ratos
SCA
SKF
Svolder
SäkI
Tele2
Öresund

I ”andelsordning” ser portföljen ut som följer.

Nokia 11,2 %
SCA 7,3 %
Blackpearl 6,9 %
Öresund 6,8 %
Ratos 6,6 %
AstraZeneca 5,8 %
Kinnevik 5,0 %
Investor 4,7 %
Latour 4,2 %
Tele2 4,1 %
Axfood 3,8 %
Questerre 3,2 %
Fabege 2,8 %
Avanza 2,8 %
Svolder 2,7 %
SKF 2,3 %
SäkI 1,8 %
Midway 0,5 %

How Buffett does it, 17-24

Jag måste börja med att be läsarna till min Warren Buffett-följetång om ursäkt. Jag har stavat Warren Buffetts namn fel i flera månader. Efternamnet ska stavas med två ”f” och två ”t”. Pinsamt. Jag har lärt mig att jag ska vara ännu noggrannare i fortsättningen (även om jag inte kan garantera att jag inte missar stvfel i fortsättningen).

Nu har vi tagit oss till de sista råden från ”How Buffett does it” av James Pardoe. Jag gillar Buffett särskilt eftersom hans filosofi har gett så bra resultat (årets understatement), samtidigt som hans filosofi är ”lugn” och kunskapsinriktad. Han anser ju att man ska varken daytrada eller swingtrada utan ”decenniumtrada”! Och detta passar mig eftersom jag blir lätt stressad av att hålla koll och haka på snabba rusningar och sälja innan de går ner etc.

Jag tycker att boken har varit mycket läsvärd och hoppas att ni blogg-läsare också tycker att det har varit givande att läsa. Som ni läsare har märkt är det många råd som har gått in i varandra och tyvärr måste jag säga att de allra sista kapitlen inte höll samma klass som tidigare, men vi har nu också kommit till det bästa kapitlet om ”Mr Market”, ”margin of safety” och ”intrinsic value”! Det är Buffetts ”trollformler”… Nu kör vi igenom de allra sista kapitlen!

17. Stanna i din kompetenscirkel

Utveckla ditt expertområde och verka inom den. Bli inte arg för att du missar möjligheter utanför kompetenscirkeln. Buffett verkar bara inom de områden han känner sig kompetent och komfortabel. Han känner sig bl.a. inte tillräckligt duktig på snabbrörliga företag och undviker därför dessa. Han motstår också frestelsen att så att säga göra cirkeln större, han anser att det viktiga är att känna sina begränsningar och bara verka inom sin kompetenscirkel. Det är ganska kul att se vad Buffet investerade i år 2000; cowboy-boots, mattor, målarfärg och tegelstenar!!
Buffett säger ”Play your game, not someone else’s”, varför riskera sitt kapital på något man inte vet något om.

18. Strunta i aktiespådomarna

Buffett säger att marknadsförutsägelser är som ett gift. Man måste undvika det. Varför slösa tid på sånt man inte vet? Satsa istället din tid på att ta reda på fakta om företagen. Det är en viktig del i Buffetts filosofi; att kunna bortse från framtidssiare. Han säger också att ju precisare spådomarna är, desto mer skeptisk ska man vara. Stanna på företagsnivån, låt marknaden ta hand om sig själv. Att lita på aktiespådomar är inte faktabaserat, det är känslobaserat. Och att gissa eller att vara spontan eller känslobaserad är motsatsen till Warren Buffetts teori. Man ska använda sin tid på bästa sätt och försöka få ihop en portfölj som går bra vare sig marknaden går upp eller ner.

19. Förstå ”Mr. Market” och the ”Margin of safety”

Detta måste vara det centrala kapitlet i boken. Här kommer vi till det som Buffett ständigt påminner oss om; att komma ihåg Benjamins Grahams ”Mr Market”-concept och leta efter företag med ”margin of safety”.

Buffett beskriver ”Mr Market” som en businesspartner med obotliga emotionella problem. Mr Market är ”mano-depressiv” eftersom när han är euforisk ser han bara positiva saker i företagen och på marknaden och när han är deprimerad ser han ingenting annat än problem, både utom och inom företaget. Och priserna blir överdrivet höga eller överdrivet låga. Det intressanta med Mr Market är att han kommer till marknaden varje dag och ger erbjudanden om priser på aktier. Och allt vi behöver göra är att lista ut hur Mr Market känner sig och sedan besluta oss för vad vi ska göra med det. Ska vi ignorera honom eller utnyttja honom? Men det viktiga är att aldrig falla under hans inflytande, som kan vara mycket starkt; hans depression kan fylla hela rummet och hans eufori kan vara förhäxande.

Benjamin Grahams ”Mr Market” är en metafor som alla värdeinvesterare borde använda sig av för att förstå psykologin på aktiemarknaden. Det hjälper oss att förstå marknadens ”galenskap” när den går för högt och sjunker för lågt. Och det hjälper oss att förstå när det kommer ett bra tillfälle att fynda. Som en investerare ska man alltid vara beredd att utnyttja Mr Markets depressioner när aktiepriserna går ner. Att ta till vara på aktiemarknadens galenskap när ”intrinsic value” är högre än företagens pris!

Conceptet ”intrinsic value” är också mycket viktigt i detta sammanhang. Det kanske t.o.m. är startpunkten i hela resonemanget. När man avgör ”the intrinsic value” försöker man beräkna värdet av de pengar man får ut från företaget i framtiden. Men, som Buffett gärna erkänner, det är ingen exakt vetenskap att beräkna detta. Den framtida cash-flowen går ju inte att veta. Men det är ändå enligt Buffett det bästa sättet att beräkna alternativkostnader och för att kunna jämföra olika investeringar med varandra. Detta är en av anledningarna till varför han föredrar enkla företag, han kan se hur cash-flow ser ut och hur mycket kapital ett företag behöver. Och han kan lättare beräkna the intrinsic value med enkla verksamheter.

Mr Market irrationalitet är till nytta för oss eftersom han blir väldigt deppig och aktierna faller för mycket. Därför ger detta oss ett tillfälle att köpa bra aktier till en bra säkerhetsmarginal. Ju större säkerhetsmarginal desto bättre eftersom det då finns utrymme om man har gjort en felbedömning. Till slut kommer marknaden att inse företagets värde och priset går upp. Men låt inte Mr Markets depression dra ner er. Låt inte honom värdera företagen.

Sammanfattningsvis. Man måste bida sin tid och vänta till Mr Market blir deprimerad och aktiepriserna sjunker så lågt att säkerhetsmarginalerna är stora och då är det dags att köpa. Här blir Buffetts råd om tålamod och disciplin väldigt tydliga. Om man kan utveckla den här disciplinen och vänta på ögonblicken kommer belöningen så småningom. Därför behöver vi inte klaga över marknadens rörelser utan istället se möjligheterna som Mr Markets dramatiska känslostormar ger de sluga investerarna. Vänta tills andra människor agerar dåraktigt, och agera själv vist!

Detta kapitel känns mycket enkelt på ett sätt, men samtidigt så oerhört svårt att göra i verkligheten. Det är inte lätt att stå utanför en rusning som man kan tjäna på. Och det är mycket svårt att veta när man ska gå in och köpa efter en krasch eller djup nedgång. Sedan är det svårt att beräkna ”intrinsic value”, tycker jag som inte är ekonom. Jag har beställt ett gäng årsredovisning nu för att läsa sådana för första gången på allvar.

20. Var rädd när andra är giriga och girig när andra är rädda

Detta kapitel hör ihop med det förra om Mr Market. När Mr Market är euforisk blir människor giriga och när depressionen kommer blir investerarna rädda. Buffett säger att man med säkerhet kan säga att människor kommer att vara giriga, rädda och dåraktiga. Men man kan inte alltid säga i vilket ordning. Aktiemarknaden kommer alltid att påverkas av de starka känslorna girighet och rädsla. Men de som kan hålla sig kalla kan utnyttja detta.

Buffett själv sätter sig på sidolinjen när han ser att marknaden börjar överhettas. Han gör inga investeringar när priserna stiger irrationellt och priserna är bortkopplade från det ”sanna” värdet av företaget.

En kollaps brukar följa en euforisk period. När aktiemarknaden kollapsar blir investerarna rädda att förlora sina pengar. Alla säljer. I det läget gör Buffett tvärtom, han köper och kan på det sättet göra stora fynd. Buffett säger att girighet och rädsla turas om på aktiemarknaden och man ska använda sig av detta och inte ryckas med. Köp när alla säljer och sälj när alla köper. Aktier är som mest intressanta när ingen annan är intresserade av dom. När flocken är rädd och inte intresserade av aktier, det är exakt då vi ska vara intresserade.

21. Läs, läs ännu mer och sedan ska man tänka

Warren Buffett läser ungefär 6 timmar om dagen och sitter två timmar i telefon och resten av tiden tänker han. Om ett företag verkar intressant för Buffett läser han allt han kan komma över om företaget och dess industri. Det som han anser vara särskilt viktigt är att läsa årsrapporter. Han brukar också läsa konkurrenternas årsrapporter. Buffett anser att det faktum att man läser mycket gör att man kan tänka självständigt och ta beslut på faktaunderlag.
En bok han ständigt rekommenderar är Benjamin Grahams klassiker ”The Intelligent Investor”. En annan bok han tycker är läsvärd är Philip A. Fishers bok ”Common stocks and uncommon profits”. Han tycker inte att man ska använda tid på annan läsning än det som verkligen ger faktainformation. Att hitta värdeföretag startar med goda läsvanor!! Genom att läsa mer ger vi föda till tankarna!

22. Använd alla dina hästkrafter!

Warren Buffett tror på att ha goda vanor. Ta bort dåliga vanor och lägg dig till med nya bra, positiva och produktiva vanor. För att veta vilka vanor som är bra bör man skaffa sig de rätta förebilderna. Buffett säger ”Show me a person’s heroes, and I’ll tell you what kind of person he is and where he’s headed.”

23. Undvik andras kostbara misstag

Studera andras misstag så du inte gör detsamma. Tyvärr har vi sett alldeles för många som har blivit av med alla pengar på spekulation eller att de har gett bort makten av sina pengar till spekulativa aktiemäklare som har slarvat bort människors besparingar under ett helt liv. Det gäller att ha sunt förnuft och inse att det är lätt för aktiemäklare att lova mycket. Vidare är det viktigt att se om det finns dolda kostnader i dina investeringar.

Om det verkar vara för bra för att vara sant, så är det det! Oftast är stora löften kombinera med enorm risk. Håll er undan. Abdikera aldrig från besluten i portföljen.

24. Bli en investerare med sunt förnuft

Om man har sunt förnuft kan man bli rik om du inte har bråttom. Och sunt förnuft gör dig inte fattig. Bli en bättre och smartare investerare med tiden. Lär dig från andra, både deras visdom och misstag.

How Buffet does it, 13-16

För er som är intresserade av att den årliga avkastningen hos Warren Buffets företag Berkshire Hathaway har jag hittat följande länk som visar avkastningen mellan 1967 och 2007. Han har gjort imponerande drygt 24 % per år i 40 år. http://allfinancialmatters.com/2008/04/02/a-look-at-berkshire-hathaways-annual-market-returns-from-1968-2007

Nu går vi till nästa fyra faktorer (från James Pardoes bok How Buffet does it) som har gjort att Warren Buffet har uppnått de otroliga resultat han har åstadkommit.

13. Ignorera macro, fokusera på micro

Warren Buffet anser att man inte ska låta sig påverkas av politiska händelser eller macroekonomiska faktorer. ”Put those blinders on. Don’t get distracted by macro issues.” Det är de små företagsdetaljerna som är viktiga. Ignorera de stora händelserna utanför företaget. Man ska vara en företagsanalytiker och inte försöka sig på att analysera allt runt omkring. Micro istället för macro! Buffet konstaterar att politiska händelserna de senaste 50 åren inte har påverkat hans syn på sina investeringar.

Buffet trycker mycket på att inte få panik för macroekonomiska faktorer eller politiska händelser därför att då är risken stor att man säljer aktierna i helt fel läge. Däremot kan det vara bra att hålla ett litet öga på macro för att upptäcka om man kan köpa aktier på ”rea”.

14. Titta noggrant på företagets ledarskap

Analysen av ett företag börjar och slutar med frågan om vem som bestämmer. Buffet investerar aldrig i företag innan han vet att ledarskapet är bra. Han har ett antal frågor han anser är mycket viktiga.

a) Arbetar ledarskapet för aktieägarna eller för att göra sig själva rikare (på aktieägarnas bekostnad) med hjälp av överdrivet höga löner, optionsprogram etc?
b) Är ledarskapet sparsamma eller gillar de att spendera?
c) Är ledarskapet fast beslutna om att öka aktieägarnas värde och använder de sitt kapital på bästa möjliga sätt?
d) Undviker ledarskapet att ge ut fler aktier som spär ut värdet på aktierna?
e) Behandlas aktieägare som partners eller ignoreras dem?
f) Årsrapporten, är den rakt på sak eller innehåller den en massa struntprat?
g) Verkar ledarskapet vara helt ärliga och öppna i sina räkenskaper eller gömmer de information och ”fixar till” siffrorna?

Man måste lita på de människor som man förlitar sina pengar till!!!

Buffet själv har en mycket låg lön (jämfört med andra i motsvarande position), hans förmögenhet ligger i hans aktieinnehav i företaget. Detta innebär att han bara tjänar pengar när aktieägarna också tjänar pengar. Och han ser aktieägarna i Berkshire Hathaway som partners.
För att investera måste man först läsa årsrapporten och analysera räkenskaperna. Är det något man inte förstår så är det för att ledarskapet inte vill att man ska förstå! Håll er undan! Man vill inte bli partner med någon som försöker dölja information. En annan varningssignal är när årsrapporten bara handlar om framtiden. Särskilt om de gör förutsägelser som slår in! Då har de manipulerat siffrorna på något sätt.

Buffet investerar endast i företag som har ett etiskt ledarskap och som arbetar för aktieägarna och sätter aktieägarnas behov före sina egna. Och investera aldrig i företag som manipulerar (eller tidigare har manipulerat) siffrorna.

15. Kejsaren är naken på Wall Street!

Buffet säger att allt som inte fokuserar på företagets värde är ovidkommande. Det finns mängder av system för att tjäna pengar på börsen. Men kom ihåg att kejsaren är naken på Wall Street. Undvik att bli uppslukad av modeller, mönster och data. De smarta investerarna är värde-orienterade trots att det inte är glamouröst eller ens kanske så intellektuellt utmanande. Det kan t.o.m. vara långsamt och tråkigt. Däremot kan snabba köp- och säljbeslut vara riktigt spännande som ger adrenalinkickar.

För att investera som Buffet krävs det att man ignorerar allt som inte har med värdet att göra. Undvik alla de komplicerade investeringsstrategierna som inte säger något om företagets värde. Och särskilt de som har en ”idiotsäker” strategi.

16. Tänk självständigt!

Tänk självständigt och imitera inte andra utan eftertanke. Buffet är immun mot beröm och applåder och är bekväm med att ignorera de som hånar eller klagar mot hans beslut. Att hålla sig till sina beslut trots att alla runt omkring inte håller med. Det klassiska exemplet är under it-boomen när Buffet inte köpte en enda it-aktie. När börserna rusade och Buffet höll sig undan fick han utstå mycket kritik och t.o.m. hån. Men eftersom han inte förstod it-businessen så höll han sig undan. Han kunde inte se företagens långsiktiga förmåga att tjäna pengar och hur de skulle se ut om tio år.

Buffet tror också att den irrationella marknadspsykologin var ansvarig för många it-aktiers pris. Under sådana förutsättning sätts aktiepriserna av de människor som är girigast, mest känslosamma, mest deprimerade, eller med andra ord, de människor som är mest bortkopplade från den långsiktiga verkligheten. Buffet kände att han gjorde rätt trots att alla andra tyckte att han gjorde fel. Men Buffet varnar också för de som är ”contrarians”; de som gör precis tvärtom mot vad alla andra gör. Han anser att det kan bli lika farligt som att slaviskt följa majoriteten.
Alltså; lita på fakta när du ska investera. Att bara vara en intelligent person räcker inte, man måste också tänka helt självständigt och inte följa skocken. Det finns inget substitut mot att ta reda på fakta, sätta sig ner och tänka!