Peter Lynch - Beating the Street (1)(Peter princip 1-3)

Efter att ha läst och skrivit om Warren Buffett så kände jag att det skulle vara kul att fördjupa mig i ytterligare en gurus visdom. Därför har det nu blivit dags för Peter Lynch och hans bok ”Beating the Street”. Hans portfölj Fidelity Magellan steg med 2700 % på tretton år (nära 30 % per år) och var till slut lika stor som Ecuadors BNP på 14 miljarder USD.

Peter Lynchs favoritaktier är små snabbväxande företag som varit lönsamma under några år och som bara fortsätter att växa. Hans strategi är att öka innehavet i de aktier som går bra och undviker långsamt växande företag. Han menar att det finns mängder av bra aktier och att det räcker med att hitta ett par, den som vänder på flest stenar hittar flest intressanta företag. Lyckas man i 60 % av sina placeringar är man duktig. Vi småsparare kan glädjas åt att han anser att småspararna lättare än de professionella förvaltarna kan hitta vinnaraktier genom att observera omgivningen och få en uppfattning om vilka företag som går bra.

I sin bok har Lynch skrivit ett antal principer som han hänger upp texten kring. Jag kommer här citera de första principerna och skriva om dessa.

Princip 1 ”Om operan vinner med 3-0 över fotbollen, vet du att det är något fel med ditt liv.”

Om man oftare går på arbetsrelaterade kvällsevenemang (operor) än vad man ser sina barns fotbollsmatcher så har det blivit fel i prioriteringarna. Det förvånade mig lite i början på inläsningen av denna bok att han skrev såpass mycket om hur viktigt det är att prioritera familjen och att tänka på att inte offra barnens barn- och ungdomstid för arbetet. Arbetet kommer alltid att finnas kvar, men barnen flyger snabbt sin kos. Av denna anledning, vid 46-års ålder, valde han därför att sluta som förvaltare eftersom han kände att han gick miste om sina barns liv. (Han fortsatte bara som styrelseledamot i ett antal ideella organisationer där han hjälpte dem att förvalta sitt kapital.)

Jag kan ju inte annat än hålla med. Jag vill självklart bli rik/förmögen/ekonomiskt oberoende, men om man aldrig får se barnen kanske pengarna inte är värda så mycket. Och för barnens del antar jag att de hellre vill ha föräldrarna närvarande än ett fett arv.

Efter denna inledning kommer han in på aktierna och hur man ska tänka vid sina investeringar.

Princip 2 ”Herrar som föredrar obligationer vet inte vad de går miste om”

Peter Lynch ratar bl.a. obligationer eftersom aktier är överlägset bäst att placera sina tillgångar i. Förr eller senare kommer alltid aktierna att vinna mot obligationer, bankränta eller vad det nu kan vara. Det spelar ingen roll om man investerar i large cap, middle cap eller small cap. Aktier kommer alltid att slå allt annat.

Peter Lynch är mycket uppmuntrande gentemot oss småsparare och amatörer. Han skriver att småsparare som ägnar lite tid åt att studera företagen i sin bransch kommer att slå 95 % av de professionella aktieförvaltarna.

Men det svåra är att blunda för världens bekymmer tillräckligt länge för att hålla kvar sina investeringar tills de lyckas. Det är modet (och inte intelligensen) som avgör hur bra det kommer att gå. En intelligent, men rädd, investerare kommer förmodligen bli bortskrämd från aktiemarknaden och kommer därför inte att kunna tjäna några pengar. Men som sagt, man kan aldrig ge några garantier, men ju kunnigare och modigare man är, desto större chanser har man att lyckas.

Princip 3 ”Investera aldrig i en idé som du inte kan rita en bild av.”

Regeln innebär att förvaltare måste undvika företag som man inte begriper. Principens ordalydelse kommer från att han fick kontakt med en sjundeklass i S:t Agnes School i en förort till Boston år 1990. Deras lärare ville bevisa att vem som helst kunde bli duktig på att investera utan att ha avancerade dataprogram eller dylikt. Denna klass överträffade under två år 99 procent av alla fonder. Deras portfölj steg med 70 procent jämfört med index som steg med 26 procent. Sjundeklassarna läste finanstidningarna och gjorde listor på spännande företag att investera i. Sedan gjorde de en utredning av dessa företag och bestämde vilka aktier de skulle välja. Eleverna var tvungna att kunna förklara exakt vad företagen gjorde innan de kunde välja aktien. Några exempel på vad de investerade i är Wal-Mart, Disney, Pepsi, Nike, McDonald’s och Pentech (pennor). Det var enkelt att rita dessa företag och produkter.
S:t Agnes-klassen skrev också upp ett antal investeringsregler. Här kommer dom.

Man måste låta pengarna vara kvar på aktiemarknaden under lång tid.
Ett bra företag ökar i allmänhet utdelningarna varje år.
Man bör diversifiera, för av fem aktier man väljer visar sig en vara mycket bra, tre hyfsade och en mycket dålig.
Bli inte kär i en aktie.
Man måste läsa läxan, innan man investerar.
Köp små företag på lång sikt.
Man bör inte köpa en aktie för att den är billig, utan istället för att man har stor kunskap om den.

Peter Lynch skriver också kraftfullt om att man måste investera efter en regelbunden tidtabell. Detta gör att man inte behöver gissa om marknaden är på väg upp eller ned. Och man ska inte heller köpa eller sälja på impuls. Det är 0fta mycket förödande för kapitalet. Man ska investera varje månad, samma datum, samma belopp. Det ska göras ”automatiskt”. Sedan behåller man aktierna vad som än händer. Som exempel nämner han några aktieklubbar i USA som, under börskrisen 1987, inte brydde sig om domedagsprofeterna utan fortsatte köpa aktier regelbundet. Det är lätt att bli bortskrämd från aktier, men om man investerar regelbundet kommer det alltid att löna sig.

Peter Lynch skriver också om ”femregeln” från NAIC (National Association of Investors Corporation). Denna innebär att man inte ska investera i färre än fem aktier. Han hävdar att av fem aktier går ofta en aktie dåligt pga oförutsedda problem, tre aktier utvecklas ungefär som förväntat och den femte aktien ger stor avkastning. Några andra regler från NAIC är att investera regelbundet och att inte ha fler aktier än man kan hålla sig informerad om. Vidare ska man lära sig hur man beräknar om en aktiekurs är låg, hög eller rimlig och hur man ska läsa en balansräkning för att ta reda på om ett företag har tillräckliga resurser för att överleva dåliga tider.

Boken är hittills mycket bra och intressant. Det ska bli spännande att fortsätta läsa och skriva om Peter Lynchs bok.